Browsing by Author "Kristiansson, Sanna"

Now showing 1 - 2 of 2

Pappa, pappa, barn – en kvalitativ studie om mäns upplevelser kring adoptionsprocessen och deras längtan efter barn
(2010-08-12) Persson, Karin; Karlsson, Malin; Kristiansson, Sanna; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur män som lever i en samkönad relation och som ansökt om adoption upplevde adoptionsprocessen, samt hur deras längtan efter barn såg ut. Metod: Utifrån en kvalitativ analysmetod och en abduktiv strategi för att nå kunskap, genomfördes studien med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuat fem homosexuella män som ansökt om adoption. Deras deltagande gav detaljerade beskrivningar av upplevelserna och erfarenheterna kring adoptionsprocessen, vilka vi senare kategoriserade i huvud- och underteman. Resultatet analyserades utifrån valda teoretiska perspektiv och tidigare forskning, som vi ansåg relevanta för det studerade fenomenet. Huvudresultat: Längtan efter barn hade alltid funnits hos informanterna. Många olika familjebildningsformer hade diskuterats, men centralt var att alla ville ha sitt eget barn på heltid, vilket medförde att adoption blev det överordnade alternativet. Gemensamt för dem alla var att vägen till adoption kantrats av både möjlighets- och hopplöshetskänslor. Informanterna hade fått olika bemötande under adoptionsprocessen och samtliga beskrev att de hade önskat ett mer professionellt sådant. När det gäller informanternas närmaste omgivning (familj och vänner) hade reaktionerna endast varit positiva. Informanterna var alla positiva till utredningen, men det fanns flera saker som upplevdes jobbigt, exempelvis att det var en känslomässig process att genomgå och att de känt sig annorlunda bemötta på grund av sexuell läggning. Slutsatser: En av våra mest framträdande slutsatser var att längtan efter barn, bemötande och reaktioner från omgivning och professionella, samt upplevelser av utredningen bestod av en slags dubbelhet. En sida utgjordes av hur informanterna såg på dessa frågor utifrån ett allmänt plan, det vill säga som alla andra som ansökt om att få adoptera ett barn. Den andra sidan stod för de känslor, tankar och upplevelser de hade i förhållande till den särskilda position de intog som homosexuella sökande. Vi menar att denna dubbelhet mer eller mindre genomsyrade alla informanters berättelser sammanknutna till adoptionsprocessen.
Som alla andra, men…- kuratorers tankar om och upplevelser av arbete med ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar på ungdomsmottagningar
(2014-01-03) Karlsson, Malin; Kristiansson, Sanna; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syfte: Syftet med vår uppsats var att beskriva och analysera kuratorsarbete på ungdomsmottagningar med fokus på kontakten och arbetet med, samt samverkan kring, ungdomar med någon form av intellektuella funktionsnedsättningar. Metod: Vår studie är baserad på kvalitativ metod och genomförd med hjälp av tio kvalitativa intervjuer med kuratorer anställda på ungdomsmottagningar runt om i Västsverige. Våra fem huvudfrågor blev besvarade genom en halvstrukturerad intervjuguide. Kuratorernas utsagor gav detaljerade beskrivningar av deras erfarenheter och upplevelser av att arbeta med målgruppen beskriven, vilka senare kategoriserades i huvud- och underteman. Resultatet blev därefter belyst utifrån såväl valda teoretiska perspektiv som tidigare forskning. Huvudresultat: Majoriteten av kuratorerna kunde ge flera exempel på att mötet och arbetet med ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar många gånger liknade det som bedrevs med ungdomar överlag, både vad gäller bemötande, samverkan och utåtriktat arbete. Dock fanns där nästan alltid extra aspekter att ta hänsyn till som följd av nedsättningarna. Kuratorerna hade skilda erfarenheter av arbete med målgruppen och de som mött flest uttryckte också att de kände sig säkra och trygga i att möta dessa ungdomar. Den kunskap de använde sig av i mötet var hämtad från olika håll, men ingen av dem hade genomgått någon utbildning specifikt kopplad till målgruppen, varför många inhämtade information vid behov. Faktorer som tid, resurser, gränser och ansvarsområden var på olika sätt ofta närvarande; dels i det faktiska arbetet, men även i diskussionen kring om eventuella förbättringar av arbetet eller ökade insatser för målgruppen var önskvärda eller möjliga att i dagsläget utveckla. Att få en mer tydlig bild över vem som gjorde vad bland verksamheterna poängterades dessutom av samtliga som viktigt. Slutsatser: En av våra mest framträdande slutsatser är att kuratorerna inte verkar se några större utmaningar i själva mötet eller arbetet med ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar. Istället är det yttre faktorer som snarare påverkar, formar och utgör olika villkor för arbetet. Grundläggande värderingar om likabehandling verkade ibland ”krocka” med de villkor som organisationens ramar gav upphov till. Något annat vi sett är att kuratorerna i arbetet med dessa ungdomar ofta väver in andra aktörer och att vi därför kunde dra en slutsats om att ett ökat informationsutbyte mellan olika verksamheter därför kan vara önskvärt, då man inte alltid hade kännedom vad andras ansvarsområden faktiskt inbegrep. Slutligen menar vi att de skilda erfarenheterna av att möta målgruppen, utöver de yttre påverkansfaktorer vi ovan nämnt, medförde olika slags effekter för det fortsatta arbetet. En slutsats av detta är att så länge ungdomsmottagningarnas policy inte blir mer framträdande, så blir det också upp till var och en att avgöra hur detta arbete skall fortskrida.