Browsing by Author "Lachonius, Maria"

Now showing 1 - 3 of 3

Health, well-being, and outcomes after aortic valve replacement
(2025-09-26) Lachonius, Maria
Background: Aortic stenosis is the most common heart valve disease requiring intervention. Without aortic valve replacement, the mortality is approximately 50% within 2 years after onset of severe symptoms. Aim: To explore factors influencing patients’ motivation to undergo aortic valve replacement, and to study associations between social factors and mortality risk, and associations between preoperative frailty and health-related quality of life, before and after aortic valve replacement. Methods: This thesis comprises one qualitative study, three registry-based observational studies and one questionnaire-based study on patient reported outcome measures. Paper I explored 18 patients’ motivation to undergo transcatheter aortic valve implantation (TAVI). Paper II explored associations between income, education, marital status, and long-term mortality risk in 14,537 patients who had undergone surgical aortic valve replacement (SAVR). Paper III explored the association between marital status, educational level, and mortality risk in 5,924 TAVI patients. Paper IV assessed the risk of all-cause mortality in 5,924 TAVI patients compared to 10,928 age- and sex-matched controls who had not undergone TAVI. Paper V compared changes in health-related quality of life (HRQoL) in relation to preoperative frailty level in 209 TAVI patients. Results: Patients’ motivations to undergo TAVI were driven by a longing to have a few more good years and to be independent of others. Survival after SAVR was three years shorter in patients with the lowest socioeconomic status compared to those with the highest. Never having been married and low education were associated with an increased mortality risk after both SAVR and TAVI. Low income was associated with an increased mortality risk after SAVR. Patients who underwent TAVI had a lower adjusted risk of mid-term mortality compared to age- and sex-matched individuals from the general population. TAVI patients’ HRQoL improved one year after TAVI independently of the preoperative frailty level. Conclusions: Patients’ motivation to undergo TAVI was strongly linked to their hopes of restoring well-being. Social factors are associated with increased morbidity and mortality after aortic valve replacement. TAVI is associated with longer adjusted survival. Improvements in HRQoL after TAVI is independent of preoperative frailty level.
Yngre patienters upplevelse av att leva med mekanisk hjärtpump
(2015-02-02) Hederstedt, Karl; Lachonius, Maria; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Hjärtsvikt ökar hos yngre patienter i åldern 18- 44 år. Livshotande hjärtsvikt kan uppstå och patienten behöver då hjärttransplanteras. I vissa fall kan behandling med cirkulationsunderstöd i form av en mekanisk hjärtpump (MCS) vara nödvändig för att patienten ska överleva fram till hjärttransplantationen. Tidigare forskning har dels beskrivit hur yngre patienter reagerar med chock och svårigheter att anpassa sig till sin förändrade kropps- och självbild, men att anpassning till den förändrade livssituationen ändå sker gradvis. Människans självtillit spelar en avgörande roll för hur hon hanterar stressreaktioner och hotande situationer. En djup oförmåga att klara av olika livshändelser och utöva kontroll över dessa är det största hindret för att kunna anpassa sig till den uppkomna situationen på ett bra sätt. Kunskap om vad behandling med MCS innebär för yngre patienter är begränsad. Syfte: Att beskriva yngre patienters upplevelser av att leva med mekanisk hjärtpump med fokus på självtillit. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. En pilotstudie med tre intervjuer har genomförts för att kunna pröva metodens lämplighet. Data har analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades: Att plötsligt befinna sig i en förändrad verklighet beskriver en upplevelse av en främmande kropp, en förlorad egenmakt och behovet av att sörja sitt trasiga hjärta. Att finna kraft för att kämpa för sitt liv beskriver hur informanterna kämpade för att bli trygga med tekniken och att orka genomlida, liksom hur de kände hopp och tillförsikt, samt behovet av att övervinna sjukdomens ensamhet och att återta kontroll över situationen. Att få kraft från sin omgivning beskriver stödet från omgivningen och vikten av att få vila från sjukdomen men också hur ett lidande kunde uppstå genom att informanterna inte blev bemötta på ett optimalt sätt. Slutsats: Vårdarna behöver vara 3 medvetna om de olika faser patienter som lever med MCS genomgår för att på ett lyhört sätt kunna stötta dem till att återta kontroll över sin situation. Genom att stärka patienternas självtillit kan de uppleva sin förändrade verklighet som hanterbar och kontrollerbar, med ett ökat välbefinnande som följd.
Younger patient´s experience of living with mechanical circulatory support. A phenomenological-hermeneutic study
(2019-01-29) Lachonius, Maria; Hederstedt, Karl; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Aims and objectives: To describe younger patients’ experiences of living with a mechanical circulatory support with focus on self-efficacy. Background: Heart failure is increasing even among younger patients. Life-threatening heart failure can occur and the patient will need heart transplantation. Treatment with mechanical circulatory support (MCS) may be necessary. Living with MCS in the form of a biventricular assist device (BiVAD) means living with a visible mechanical device attached to the body. There are no qualitative studies published describing only younger patients’ experiences of living with BiVAD, and how it affects their perception of their bodies. Self-efficacy plays a decisive role in dealing with threatening situations. It is important to gain in-depth knowledge of what BiVAD treatment means and how selfefficacy affects the patient’s ability to handle this life change. Design: A qualitative interview study with eight adults participants. Methods: The data was analyzed using the phenomenological-hermeneutic method. Results: An overall theme, Navigating from helplessness to feeling strong in the new reality, and three themes emerged: Feeling homeless in a changed reality describes the experience of suddenly falling ill and the loneliness caused by the disease. Finding my own inner resources shows that the interviewees found the strength to fight for their lives and began to regain control of their situation. Adapting to my new reality describes the importance of drawing strength from others and being able to see MCS as a friend providing respite from the disease. Conclusions: Self-efficacy belief plays a significant role for younger patients to be able to accept MCS treatment and to handle a changed reality. Relevance to clinical practice: When patients treated with MCS experience control over their situation, they can be transferred to a cardiology outpatient clinic, which for the patients imply a step towards independence and a sense of normality.