Browsing by Author "Landqvist, Hans"

Now showing 1 - 15 of 15

Abolition, militärmål, rusdryck och kåkfarare. Studier i ett svenskt juridiskt ordförråd 1800–2000
(Institutionen för svenska språket, 2003-04) Landqvist, Hans
Aktörer, ansvar och rättigheter i en kursplan för blivande svensklärare Styrdokument inom högskolan ur ett textforskningsperspektiv med språkvetenskaplig grund
(2011-10-10) Landqvist, Hans
Det primära syftet för denna fallstudie är att identifiera, beskriva och försöka förklara några av de utmärkande egenskaperna hos (sub)genren ’kursplan inom högskolan’, vilken ingår i den övergripande genren ’styrdokument’. Därför genomförs, redovisas och diskuteras en analys av en kursplan, vilken avser den första terminens studier för blivande lärare i svenska för de senare åren i grundskolan och i gymnasieskolan. Centralt för studien är vilket ansvar och vilka rättigheter som olika aktörer i texten har samt vem eller vilka som kan sägas ha makt över den och vem eller vilka som får makt genom texten. Studiens sekundära syfte är att ge blivande svensklärare tillgång till en språkvetenskapligt grundad exempelanalys av en viktig typ av texter för alla kategorier av studenter. För lärarstudenter är den övergripande genren ’styrdokument’ dessutom en central genre under hela deras kommande yrkesliv; de skall läsa och tillämpa centrala och lokala styrdokument samt producera lokala styrdokument. Studien är textvetenskaplig med en språkvetenskaplig utgångspunkt men den har dessutom en samhällsvetenskaplig anknytning. Materialet för studien utgörs av kursplanen LSV110, Svenska för blivande lärare, Grundkurs, 30 högskolepoäng. Den teoretisk-metodiska utgångspunkten för studien är den analysmodell som presenteras i Lennart Hellspongs och Per Ledins Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys (1997) med sin förankring i Hallidays sociosemiotiska modell. I studien redovisas och diskuteras resultaten av olika delundersökningar utifrån textens kontext (situationell kontext, intertextuell kontext och kulturkontext), textens struktur (textuell, ideationell och interpersonell struktur) samt textens stil (textuella, ideationella, interpersonella och kontextuella stildrag). Bilden av kursplanen är relativt entydig i fråga om de studerade textuella, interpersonella och kontextuella stildragen. Den är mer nominal än verbal med en förhållandevis tung stil, men dess stil är både koncentrerad och yvig. Kursplanen är monologisk, relativt formell, objektiv och opersonlig samt relativt distanserad. Den är en klart skriftspråklig text, och den är både allmänspråklig och fackspråklig. Influenser från fackområdena pedagogik, didaktik, kulturvetenskap, litteraturvetenskap och språkvetenskap visar sig genom den ideationella strukturen. Därtill framträder kursplanen som en juridisk text, vilket visar sig i fråga om de tre strukturerna samt kontexten som omger texten och som den ingår i. Vad beträffar den ideationella strukturen är bilden mindre entydig. Kursplanen får sägas vara mer statisk än dynamisk men den uppvisar ändå egenskaper som kan antas bidra till en dynamisk karaktär. I fråga om de båda ideationella stilaxlarna konkret–abstrakt och exakt–vag är situationen densamma som i fråga om den textuella stilaxeln koncentrerad–yvig, dvs. intrycket blir inte entydigt. Resultatet av fallstudien är en beskrivning av stilen hos kursplanen i sig men också en beskrivning av texten som en representant för (sub)genren ’kursplan inom högskolan’, dvs. en genreanalys. Resultaten av analysen diskuteras och jämförelser görs med tidigare studier av den övergripande genren ’styrdokument’ med olika (sub)- genrer. Studien avslutas med ett antal förslag till fortsatt forskning som gäller (sub)- genren ’styrdokument inom högskolan’.
Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-12-15) Johansson, Peter; Landqvist, Hans; Olsson, Mikael; Dragemark Oscarson, Anne; Pettersson, Tobias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.
Författningssvenska. Strukturer i nutida svensk lagtext i Sverige och Finland
(2000) Landqvist, Hans
I systrars och doktorers sällskap. Kommunikativa funktioner hos titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner på engelska och svenska
(Institutionen för svenska språket, 2010-06) Landqvist, Hans; Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språket
Denna undersökning ägnas frågan hur kommunikativa funktioner hos titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner uttrycks. Materialet består av 288 titlar på romaner utgivna i den svenska Vita serien under 1970-, 1980- och 1990-talet. Av dessa är 130 engelska originaltitlar med sina svenska motsvarigheter, medan de återstående 28 romantitlarna är svenska originaltitlar. Den teoretisk-metodiska utgångspunkten för undersökningen utgörs av Christiane Nords funktionellt inriktade översättningsteori, tillämpad på titlar och överskrifter till olika typer av tryckta verk. Undersökningens primära syfte är att kartlägga – utifrån Nords teoretiska modell - hur sex olika kommunikativa funktioner kommer till uttryck i materialet som helhet, att klarlägga likheter och skillnader mellan de tre delmaterialen samt att förklara resultaten. Till det primära syftet – med sin empiriska inriktning, och sina deskriptiva, kontrastiva och explanativa aspekter - kommer ett sekundärt syfte som är av mer teoretiskmetodisk karaktär, nämligen att pröva och utvärdera Nords modell för att studera titlar och överskrifter till litterära verk. Resultaten för de tre grundläggande kommunikativa funktionerna, dvs. den distinktiva, den metatextuella och den fatiska funktionen, och för de tre möjliga kommunikativa funktionerna, dvs. den referentiella funktionen, den expressiva funktionen och appellfunktionen, redovisas och diskuteras. På vissa jämförelsepunkter finns överensstämmelser mellan samtliga tre delmaterial, medan det i andra fall finns överensstämmelser mellan de båda svenskspråkiga delmaterialen kontra det engelskspråkiga. Ett centralt begrepp för diskussionen av resultaten är "normer". Normer för titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner kan vara kodifierade i skriven form, men de kan också ha formen av en värdegemenskap mellan uppdragsgivaren och den eller de som ska producera titlarna, dvs. titelproducenterna. Resultaten för delmaterialet med engelska originaltitlar och deras svenska motsvarigheter diskuteras även utifrån de krav som Nord ställer på översättningar av titlar och överskrifter. dessa ska vara både funktionella för mottagaren av översättningen och lojala mot den ursprunglige sändarens intentioner. För denna diskussion utnyttjas även resultat för delmaterialet med svenska originaltitlar. Olika fördelar och nackdelar med Nords modell för att undersöka titlar och överskrifter diskuteras. Utifrån den genomförda undersökningen ges slutligen förslag på vidare forskning inom området.
Invandrare, turister och bofasta – ord och gränser
(Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet, 2003) Landqvist, Hans
”– Kuka … puhhuu …? stönade Esaias.Vem pratar?” Litterär flerspråkighet och språkväxling i Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax
(Insitutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 2012-08-03) Landqvist, Hans
In this report, I present a study of literary multilingualism and literary code switching (‘LCS’) based on Mikael Niemi’s novel Mannen som dog som en lax (2006) [‘The man who died like a salmon’]. The novel, which has not been translated to English, is set mainly in Tornedalen, a widely bilingual area in Sweden where many people speak both Meänkieli (a recognized minority language, formerly called ‘Tornedal Finnish’) and Swedish. The sender does not consider himself bilingual and most of the intended recipients are not either, even though linguistic conditions are central to the theme of the novel. Swedish is the main language of the novel, while elements of Meänkieli/Finnish and other languages represent a small fraction of the full text. Implicit LCS implicitly dominates in the material through metalinguistic commentaries and contextual clues. The most common type of explicit LCS is, by far, Swedish > Meänkieli/Finnish. Explicit LCS is for the most part emphasized, usually with italics and/or translation to Swedish, and occurs primarily in dialogue. Syntactic integration is more common, while morphological integration of evidence of explicit LCS in the main language of Swedish is unusual. The novel contains examples of LCS used in attempts to reproduce authentic usage and depict an authentic linguistic setting. In other examples, Tornedalen, the Tornedalians, and Meänkieli/Finnish are depicted more as exotic phenomena compared to the majority society. Likewise, there are examples of how readers, depending on their knowledge of Tornedalen, life in the region, and Meänkieli/Finnish, may be included in or excluded from different passages in the novel. Key words: literary multilingualism, literary code switching, Tornedalian literature, Mikael Niemi, Mannen som dog som en lax, Meänkieli, literary stylistics, text studies I den här rapporten redovisas en fallstudie av litterär flerspråkighet och språkväxling utifrån Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax (2006). Romanen utspelar sig huvudsakligen i svenska Tornedalen, där många människor är tvåspråkiga och talar både meänkieli och svenska. Sändaren anser sig inte vara tvåspråkig och det är sannolikt inte heller flertalet tänkta mottagare. Däremot är språkliga förhållanden centrala för romanens tema. Svenska är huvudspråk i romanen och inslag på meänkieli/ finska och andra språk svarar för en mindre del av textmassan. I det undersökta materialet, som utgör cirka hälften av det totala antalet textsidor i romanen, dominerar implicit språkväxling i form av metaspråkliga kommentarer och kontextuella ledtrådar. Den klart vanligaste typen av explicit språkväxling är svenska > meänkieli/finska. Explicit språkväxling markeras mestadels i texten, vanligen med kursiv stil och/eller översättning till svenska, och den uppträder främst i romanens dialog. Det är ovanligt med morfologisk integrering av belägg för explicit språkväxling i huvudspråket svenska, medan det är mer vanligt med syntaktisk integrering. Denna förekommer till största delen i olika former av anföring. I materialet finns exempel på att språkväxling används för att försöka återge ett autentiskt språkbruk och skildra en autentisk språkmiljö. Därtill finns exempel på att Tornedalen, tornedalingar och meänkieli mer skildras som exotiska fenomen jämfört med majoritetssamhället och människor som hör hemma i detta. Likaså finns det exempel på att läsare, beroende på sina kunskaper om Tornedalen, dess förhållanden och meänkieli/finska, kan inkluderas eller exkluderas i partier av Mannen som dog som en lax genom olika språkväxlingsstrategier som Mikael Niemi använder.
Kunskapsorganisation, materialitet, sökbarhet och erbjuden läsväg i OBSERVATIONES JURIS PRACTICÆ (1674) och Then Swenska Lagfarenheetz Spegel (1676)
(institutionen för svenska språket, 2016-12) Landqvist, Hans; Rogström, Lena
På 1670-talet utkommer de två första svenskspråkiga handböckerna i juridik, vilka är avsedda för läsare som saknar universitetsutbildning i juridik men som behöver kunna hantera olika juridiskt reglerade situationer i praktiken, främst i domstolars arbete. Författarna, Clas Rålamb och Claudius Kloot, antar därmed tre utmaningar: de ska skriva om ett fackområde för icke-fackmän, de ska skriva på svenska och de ska skriva en typ av text som saknar direkta förebilder på svenska. De båda handböckerna är de första representanterna för en genre som vi kallar juridisk handbok för icke-fackmän på svenska. Hittills har Rålambs OBSERVATIONES JURIS PRACTICÆ. Thet är/ Åthskillige Påminnelser vthi Rättegångs Saker […] (1674, versaler i originalet) och Kloots Then Swenska Lagfarenheetz Spegel Vthi Fyra Böcker fördeelt och beskrefwen aff CLAUDIO Kloot […] (1676, versaler i originalet) enbart uppmärksammats av rättshistoriker. Handböckerna är dock är minst lika intressanta ur språkvetenskapliga perspektiv. I den här rapporten redovisar vi en huvudsakligen kvalitativ textvetenskaplig studie med sociosemiotiska och diskursanalytiska utgångspunkter. Syftet är dels att klarlägga hur Clas Rålamb och Claudius Kloot organiserar den kunskap som de vill att deras läsare ska kunna ta del av, hur de gör handböckerna som helheter sökbara för läsarna och hur de gör för att erbjuda läsarna olika läsvägar inom handböckerna, dels att försöka förklara varför Rålamb och Kloot utformar sina respektive handböcker som de faktiskt gör. För att klarlägga hur Rålamb och Kloot går till väga genomför vi också en delstudie av handböckernas materiella egenskaper – deras materialitet. Undersökningen av hur Rålamb och Kloot gör visar att de båda handböckerna uppvisar ett antal likheter i fråga om kunskapsorganisation, materialitet, sökbarhet och erbjuden läsväg samt vissa skillnader i fråga om dessa övergripande jämförelsepunkter. Mer framträdande skillnader mellan handböckerna gäller dels hur författarna till dem framställer sig själva, vilka tänkta läsare som de identifierar, vilka mål som författarna kan tänkas ha med sina handböcker och vilka läsmål som läsningen av böckerna ska kunna uppfylla, dels vilka läsvägar som författarna erbjuder sina tänkta läsare på lokal nivå i handböckerna. För att försöka förklara varför Rålamb och Kloot väljer de lösningar som de gör, diskuteras resultaten även ur två kontextuella perspektiv: användningen av latin och/eller svenska inom juridikens område på 1600- och 1700-talet respektive användningen av de båda språken inom olika fackområden ur ett mer generellt perspektiv under de två århundradena. Därtill utnyttjas tidigare forskning om juridiskt språk och genrer för att försöka förklara resultaten. Rapporten avslutas med en summering av resultaten och förslag på fortsatt forskning. Dessa gäller dels Rålambs och Kloots handböcker i deras samtid, dels handböckerna och den fortsatta utvecklingen av den genre som vi kallar juridisk handbok för icke-fackmän på svenska.
Kvinnorna i Svenskt översättarlexikon. En ögonblicksbild utifrån översättningsvetenskapliga och metalexikografiska utgångspunkter
(2019-06-20) Landqvist, Hans
I den här rapporten redovisas en empirisk undersökning om de kvinnliga översättare som behandlas i den version av Svenskt översättarlexikon (SÖL) som var tillgänglig det första kvartalet 2017. Undersökningen bygger på den presentation som jag genomförde vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Konferensen arrangerades vid Stockholms universitet den 26 november 2016. Artiklar som bygger på presentationerna vid denna konferens, tillsammans med artiklar utifrån konferensen ”Världslitteraturen och dess svenska röster. Bidrag till svensk översättningshistoria”, arrangerad av Kungl. Vitterhetsakademien den 9 och 10 februari 2017, ska utkomma i en volym under redaktion av Lars Kleberg. I väntan på denna volym publicerar jag här en rapport som utgår från mitt bidrag vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Några partier av det ursprungliga bidraget ingår inte i rapporten, medan andra är mer utvecklade. När det gäller de utvecklade partierna handlar det för det första om principerna som kan tänkas ligga bakom utformningen av SÖL som helhet med tanke på vilka översättare som hittills ingår i, och vilka som kan tänkas få utrymme i, lexikonet. För det andra handlar det om vissa tillägg till konferensbidraget, vilka jag har gjort för att texten ska bli mera tillgänglig för läsare som inte har en förankring inom översättningsvetenskapens fält. Dessutom tillfogar jag här ett avsnitt om några möjligheter till fortsatt forskning utifrån SÖL och några andra elektroniska resurser vilka också uppmärksammar översättare. Eventuella synpunkter på rapporten är mycket välkomna!
När Corridors of healing blir Tveksam diagnos: vad finns under ytan på översatta romantitlar i Vita serien?
(Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet, 2005) Landqvist, Hans
Nordiska studier i lexikografi 16
(Nordiska föreningen för lexikografi i samarbete med Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning, 2023-12-01) Holmer, Louise; Horn, Greta; Landqvist, Hans; Nilsson, Pär; Nordgren, Eva; Sköldberg, Emma
Nordiska studier i lexikografi 16 rapporterar från den 16:e konferensen i lexikografi, som genomfördes i Lund 27–29 april 2022. Volymen innehåller 30 bidrag som bygger på inlägg från konferensen i form av plenarföreläsningar, sektionsföredrag och posterpresentationer. Artiklarna spänner innehållsligt över ett brett fält, men samtliga anlägger någon form av lexikografiskt perspektiv. Flera av dem anknyter till konferensens tema Lexikografiska utmaningar. Merparten av bidragen är författade på danska, norska eller svenska, men ett mindre antal är skrivna på engelska.
Språk, litteratur och lärande Tio texter på temat svenskämnets didaktik
(2011-12) Landqvist, Hans
Svenskt översättarlexikon för forskningsändamål: några utgångspunkter, resultat och funderingar
(2023-11-24) Landqvist, Hans
Termer och begrepp – både nytta och nöje! Rapport från ett pågående forskningsprojekt
(2022) Landqvist, Hans; Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology / Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Termer, begrepp och begreppsdefinitioner är centrala resurser när experter inom fackområden kommunicerar med varandra, experter kommunicerar med icke-experter och icke-experter kommunicerar med andra icke-experter. Exempel på dessa tre situationer, hämtade från juridikens fackområde, är kommunikation mellan jurister i en tingsrätt, kommunikation mellan jurister och icke-juridiskt insatta i en tingsrätt och kommunikation mellan en privatperson som ingår ett köpeavtal med en annan privatperson. Mellan 1941 och 2018 fungerade Tekniska Nomenklaturcentralen TNC (2000–2018: Terminologicentrum TNC) som nationellt centrum för terminologiskt arbete i Sverige. TNC verkade både i den offentliga sektorn och den privata. Efter nedläggningen av TNC vid årsskiftet 2018/2019 har Institutet för språk och folkminnen – Isof börjat bygga upp en verksamhet inriktad på fackspråk och terminologi, med fokus på den offentliga sektorn. Isof har också i uppdrag att förvalta och utveckla termdatabasen Rikstermbanken, som initierades och utvecklades av TNC, samt förvalta TNC:s bibliotek. Vid sidan av Isof finns också andra aktörer som arbetar med terminologi i Sverige, bl.a. företag som fordonstillverkaren Scania, och den ideella föreningen Terminologifrämjandet. Mot denna bakgrund arbetar forskare vid Göteborgs universitet och Vasa universitet i Finland sedan 2016 inom projektet Termer i tid – Tidens termer. Terminologi som språklig infrastruktur då, nu och sedan. Den övergripande målsättningen för projektet är att detta ska kartlägga hur ett antal centrala institutionella aktörer agerar och interagerar i terminologiska frågor i Sverige från 1940-talet och framåt samt klarlägga vilka möjligheter och utmaningar som det finns för terminologiskt arbete som en språklig infrastruktur i dagens och framtidens Sverige. Under seminariet presenteras projektet, ett antal resultat från arbetet inom projektet och några tankar om fortsättningen av projektet.
”– Visst kan jag tolka, sa Eino. Mie käänän.” Mikael Niemi, meänkieli och läsare i och utanför Tornedalen
(Institutionen för språk och litteratur, Göteborgs universitet, 2013) Landqvist, Hans