Browsing by Author "Larsson, Elisabeth"

Now showing 1 - 3 of 3

FINNS DET NÅGOT SAMBAND MELLAN LÄSNING OCH TAKT/RYTM?
(2020-01-07) Larsson, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan läsning och takt- och rytmförmågan. Om sambandet bekräftas, är studiens huvudsyfte utifrån en specialpedagogisk aspekt, att i ett längre perspektiv främja en mer tillgänglig lärmiljö för elever med lässvårigheter. Teori: Den teori som ligger till grund för denna studie är SVR (Simple View of Reading) och utgörs av multiplikationen: läsning = avkodning x förståelse. Men studien har även ett specialpedagogiskt perspektiv, då huvudsyftet i ett längre perspektiv är att främja en mer tillgänglig lärmiljö för elever med lässvårigheter om sambandet visar sig finnas. Metod: Studiens empiri har samlats in genom både en kvantitativ och kvalitativ metod. 352 elever i årskurs 1 samt årskurs 4-9 har screenat sin läsförmåga, samt blivit bedömda av sina musik- och/eller idrottslärare för att mäta sin takt- och rytmförmåga. För att få en mer heltäckande redogörelse och räta ut de fråge-tecken som uppstod, har empiri även samlats in via intervjuer av både elever och lärare. Intervjuerna har analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat: Studien visar att det finns ett visst, om än ganska svagt samband mellan avkodningsförmågan och takt- och rytmförmågan. Sambandet med förståelsen och takt- och rytmförmågan visade sig däremot vara näst intill obefintligt, förutom i en skolas årskurs 6 där förståelsen var något starkare. Även lärarna trodde att sambandet till avkodningen skulle vara det starkaste, då båda handlar om automatisering och rytm (läsrytm). Det starkaste sambandet mellan avkodningen och takt- och rytmförmågan visade sig vara i årskurs 1, medan de svagaste sambanden uppmättes i årkurs 4 och 7, för att sedan tendera att öka i styrka i de efterkommande årskurserna, vilket lärarna trodde kunde bero på att de lärt känna elevernas förmågor mer, samt sett hunnit bedöma fler aspekter av kunskapskraven. Skillnaderna mellan förmågorna och i bedömningarna av takt- och rytmförman i de båda ämnena visade sig enligt informanterna i studien främst bero på motivation, intresse, ”TOT” (Time on Task) samt etiska skäl i form av främst exponering. Studien uppvisade också, fast det inte var studiens syfte att undersöka, dilemmat med de subjektiva bedömningarna av takt- och rytmförmågan, då det kan påverka reliabiliteten.
Gender-Aware Course Reform in Scientific Computing
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2010) Larsson, Elisabeth; Pålsson, Stefan; Rantakokko, Jarmo; von Sydow, Lina; Thuné, Michael; Department of Information Technology, Uppsala University
The objective of the course reform project presented here was to perform a top-to-bottom reform of the introductory courses in Scientific Computing at Uppsala University. The reform was made gender-aware to make the courses more attractive to women students and in that way broaden the base of recruitment for the courses, the subject and the programs where the courses are present. In the long run we see this reform as a part of a larger process of change of the Master of Science in Engineering programs. The emphasis for the course reform is on constructive alignment and students’ sense-making. The underlying hypothesis is that women students’ pay particular attention to sense-making, and courses well-aligned with course goals contribute to sense-making. The traditional way of teaching courses in Scientific Computing does not align with the overall motivation and goal of the subject. The courses lack constructive alignment. In this report we describe a way to re-design the course activities in a way such that constructive alignment is achieved. Results that support the underlying hypothesis are presented. Excerpts from students’ answers to course evaluations and questionnaires provide empirical evidence that the course reform has been successful.
SAMBAND AVKODNING NOTER och ORD. "När jag ska läsa noter är det som att läsa text, det sätter sig liksom inte..."
(2019) Larsson, Elisabeth; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Abstract Magisteruppsats: 15 hp Program och/eller kurs: SLP610 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Ht 2018 Handledare: Per-Olof Thång Examinator: Monica Reichenberg Rapport nr: HT18-2910-268-SLP610 Nyckelord: avkodningsförmåga, ord, noter, läsning, SVR, kulturskola, lärmiljö Syfte: Studiens syfte är att främja en mer tillgänglig lärmiljö för elever med lässvårigheter. Om det finns något samband mellan de båda avkodningsförmågorna, är studiens syfte att i samverkan med elever, föräldrar och lärare främja den mest optimala lärmiljön utifrån elevernas förutsättningar, så de får det stöd de är i behov av även i kulturskolan. Teori: Den teori som ligger till grund för denna studie är The Simple View of Reading, förkortad SVR, och utgörs av multiplikationen: läsning = avkodning x förståelse. Denna studie inriktar sig på avkodningen och dess tekniska sida, där bokstäver sammankopplas till ord. Metod: Studiens empiri har samlats in genom både en kvantitativ och kvalitativ metod, genom att eleverna i skolår 6 och 9 screenat avkodningsförmågan i ord- och notläsning, samt genom intervjuer med bl.a. några av kulturskolan elever och lärare i samma årskurser. De lärare och elever som intervjuats är de som avvek från resultatet från screeningarna. Resultat: Studien visar att det finns ett visst samband mellan de båda avkodningsförmågorna av ord och noter. De avvikelser som fanns, visade sig främst bero på att eleverna som spelade i kulturskolan hade haft möjlighet att träna noter mer och troligtvis därför nådde ett bra resultat på nottestet, fast de hade en låg ordavkodningsförmåga. Däremot uppvisade nästan alla av dem svårigheter då det kom till att få takt och flyt i sitt spelande. De var även i behov av mer tid än sina jämnåriga kamrater för att lära sig en ny låt. Eleverna visade sig även ha stöd i att lärarna t.ex. skrev noternas namn, visade hur låten skulle spelas eller använde digitala hjälpmedel som kompensatoriskt stöd. Studiens resultat visade även att d