Browsing by Author "Larsson, Emma"

Now showing 1 - 9 of 9

”Det är ju bara att leka barn”
(2010) Larsson, Emma; Holm, Annelie; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning: Undersökningen  syftar  till  att  belysa  frågor  om  hur  lärare  tänker  kring  hur  man  kan  arbeta  med  att  utveckla  och  utmana  elevers  kreativitet  och  skapande  inom  estetisk  verksamhet  i  gymnasiesärskolan.  Min  studie  riktar  sig  främst  till  musiklärare  som  liksom  jag  måhända  kommer  att  undervisa i särskolan någon gång men som under utbildningen inte fått någon specifik utbildning kring detta.  Jag har använt mig av den kvalitativa undersökningsmetoden intervju och har intervjuat tre pedagoger som  alla på olika sätt arbetar med skapande ämnen inom särskolan. Analysen av det insamlande materialet har jag  sedan  gjort  ur  ett  sociokulturellt  perspektiv.  I  min  undersökning  fann  jag  ett  antal  komponenter  vilka  litteraturen och mina informanter ansåg vara viktiga för en bra undervisning. Dessa var t ex trygghet, ramar  och ett medvetet förhållningssätt. På grund av ett litet antal informanter kan jag av min studie inte dra några  generella  slutsatser.  Detta  var  heller  inte  min  avsikt  utan  jag  ville  ta  tillfället  i  akt  att  belysa  och  reflektera  över vissa enligt mig viktiga frågor. Det finns nog inte någon gyllene regel för hur elevers kreativitet utmanas  och utvecklas men måhända finns det två gyllene R: relationer och ramverk.     
“Det får vara ett pojklag och ett flicklag” - En normkritisk studie av barns egeninitierade lek.
(2022) Vukmirovic, Emilia; Larsson, Emma
I samhället finns en mängd normer som vi dagligen måste förhålla oss till. Det finns normer som behövs för ett välfungerande samhälle och så finns det normer som blir begränsande och kontrollerande av individen. Barn är en del av normernas värld där de i förskolan ingår i en social kontext som präglas av dessa samhälleliga normer. Forskning har visat att diskriminering och kränkningar kan spåras till de normer som råder på förskolan. Syftet med denna studie är därför att genom en komparativ ansats undersöka om och hur pedagogiska och samhälleliga influenser tar sig uttryck i barns egeninitierade lek. Detta gör vi genom att jämföra två förskolor där den ena har ett normmedvetet arbetssätt och den andra förskolan bedriver inte ett sådant medvetet arbete. För att kunna svara på syftet ställer vi oss frågorna, hur sociala normer synliggörs i barns egeninitierade lek samt vilka normativa skillnader och likheter som träder fram mellan de pedagogiska kontexterna. För att redogöra och analysera studiens syfte baseras den teoretiska grunden på ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv. För att synliggöra de komparativa ansatserna och besvara våra frågeställningar har vi valt att genomföra videoobservationer. Resultatet påvisar både likheter och skillnader i barns egeninitierade lek där vi kan se att den pedagogiska ansatsen att arbeta normmedvetet skapar vissa skillnader i barns sätt att leka. Vi har även identifierat att den samhälleliga kontext samt de influenser barnen får från normerna i samhället inte försvinner innanför förskolans väggar, utan reproduceras i barnens lekar.
Fröken, får vi spöka snart? - att skapa texter på ett lustfyllt sätt i Tragetonsarbetet
(2009) Larsson, Emma; Holm, Annelie; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syfte: Det primära syftet med att skriva ett examensarbete är att fördjupa den egna kunskapen i lärarprofessionen. Därför är vårt övergripande syfte med denna uppsats är att utveckla en djupare förståelse kring hur en pedagog arbetar kring skapandet av text på ett lustfyllt sätt i läs- och skrivmetoden Att skriva sig till läsning. Metoden i sin korthet går ut på att barn utvecklar sin läs- och skrivförståelse med hjälp av datorer. Vi vill med uppsatsen också poängtera vikten av att sätta sig in i de olika metoderna kring läs- och skrivutveckling. Vi ser detta som ett villkor för att kunna skapa en lustfylld och stimulerande miljö för alla barn, oavsett deras erfarenheter och förutsättningar. Metod: Metoden vi använt oss av är en intervju, samt observationer. Vi har också tagit del av en rapport ifrån Mölndals Trageton-projekt. Utöver detta har vi fått tillgång till ett barns producerade text, där dess utveckling går att observera. Resultat: Resultatet visar hur pedagogen arbetar kring skapandet av text i arbetssättet Att skriva sig till läsning för att bidra till ett lustfyllt lärande. Av resultatet framgår det tydligt att hon anser att metoden är väldigt positiv för eleverna. Detta i synnerhet för de barn med motoriska svårigheter med att utforma text med hjälp av penna och papper. För att få en bredare bild hur metoden fungerar har vi också tagit del av en rapport om Mölndals Trageton- projekt. Vi kan med hjälp av detta projekt konstatera att det även förekommer problematik då detta arbetssätt ska införas i klassrummet. Detta är en kontrande aspekt till det positiva synsätt som pedagogen i vårt arbete har. Relevans för läraryrket: Vi ser Att skriva sig till läsning som en metod som ger en förutsättning för barnens läs- och skrivutveckling, men också ger dem en introduktion till dagens informationssamhälle där datorer har blivit en central del av vardagen. Vårt samhälle utvecklas i rasande fart, och här följer den tekniska utvecklingen. Som vi vet ska samhället speglas i skolverksamheten och det är därför viktigt att skolan följer med i den tekniska utvecklingen. Utöver att belysa en metod som använder sig av datorn som verktyg för lärande, vill vi också att vårt arbete ska ge en inblick hur arbetsmetoden kring Trageton är bra då man vill arbeta utifrån en elevs egna förutsättningar, samt skapandet av en lustfylld start på sin läs- och skrivutveckling.
Gränslandets villkor - Att arbeta med gömda flyktingar
(2007-05-24T11:45:33Z) Israelsson, Stina; Larsson, Emma; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
This paper is about hidden refugees and their link to the society. There are different ways of helping these people. One can help as a private person, within voluntary organisations or as a part of professional work. Our aim purpose is to study the options for people who are trying to help refugees and are working in the borderland between the visible and the invisible world. – People who constitute the link in-between the refugees and the society. Our purpose is also to try to understand how people doing this kind of charity, act to manage to cope with life in the borderland. We also want to examine how these people are looking at themselves and their part in the context of borderland that they are working within. Based on this purpose we want to find answers to following questions: - How does one cope with being in the borderland? - How can one combine ”ordinary” life (family and profession) with this kind of voluntary work? - What does one experience the options of acting in the borderland considering the regulations of our society? To answer our questions, we have used a qualitative method based on half structured interviews with five people that in one way or another work or has worked voluntarily to help refugees that are forced to hide. Our starting points are a human perspective and coping theory, which we hope will help us to analyse our results. We have also used some conceptions that we find relevant and those are strategies of action, include/exclude, role, borderland and solidarity. Our main result shows that there are different ways to act in the borderland considering if you are working for a voluntary organisation or if you are working as a refugee helper on your own. Examples of ways to help is to give these people a place to live, economic help, or through media and politicians try to influence and point out the severity of this problem. Our respondents has also different ways to cope whit their life and work in the borderland and some of them points out that one important part is to talk about their experiences with other people. Other ways of coping with their feelings is to think, read and/or write about it. Some of our respondents are also saying that what they get in return from the people that they are helping makes it all worth the time they are spending to help these people. Another thing that appears is dissatisfaction towards our society, and how people are choosing to interpret the law in a certain way when it, according to one of our respondents could be interpreted in other ways. Almost all of our respondents are expressing that they don’t want to be a part of this, considering how our society acts today, and they have therefore chosen an alternative way of acting as a protest against the way our society is excluding certain people
“Ju mer man är med i deras lek desto mer lär man sig som pedagog”: Förskollärares uppfattningar om fri lek, styrning, lärande och lärarroll.
(2024-07-04) Larsson, Emma; Antonsson, Amanda; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. Förskolans läroplan framhåller att lek och lärande ska bilda en helhet samt att lek är en förutsättning för barns utveckling. Fri lek är ett begrepp som ofta används i praktiken men som också kan uppfattas som svår att arbeta med då gränsen för vad som är fritt är diffust och vad frihet egentligen innebär i förskolans vardag. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare på två kommunala förskolor i Göteborg uppfattar och arbetar med den fria leken. Studien har inspirerats av diskursiva perspektiv där utsagor om fri lek konstruerar vad fri lek är och uppfattas som i den aktuella kontext och tid som det talas om den. Vi har använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer och förskollärarnas utsagor har ordnats utifrån en traditionell tematisering och sedan analyserats där begrepp som normer, makt och styrning är centrala. Resultatet visar att fri lek ofta uppfattas som fri från förskollärarnas påverkan samtidigt som leken tvingas förhålla sig till förskolans regler och ramar. Vidare uppfattar förskollärare att deras fysiska närvaro är av stor vikt för att ha möjlighet att hålla leken vid liv. Reflektioner kring mer eller mindre olämpliga lekar utgörs till stor del av olika risker.
Ledarskap under en plötslig digital transformation
(2021-11-24) Abrahamsson, Ishtar; Larsson, Emma; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Utbrottet av COVID-19 pandemin har fört med sig en rad implikationer på privatpersoner, välfärden och inte minst företag runt om i världen. Distansarbete blev under våren 2020 en lösning för många företag att kunna fortsätta bedriva sina verksamheter. Den plötsliga omvandlingen till distansarbete har haft en del påverkan på hur organisationer opererar, inte minst hur kommunikation och information färdas mellan medarbetare. Syftet med denna rapport är att fånga hur chefers ledarskapsstil påverkas under en plötslig digital transformation som skett som en konsekvens av coronapandemin. Studien ska kunna bidra till en djupare förståelse för ledarskap under extraordinära omständigheter som har inneburit distansarbete på marknader där kunskapsintensiva företag och enheter är aktiva. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med chefer via digitala plattformar på grund utav de rådande restriktionerna under arbetet av denna studie. Slutsatsen av studien tyder på en uppenbar förändring av chefers ledarskapsstilar i kunskapsintensiva företag i jämförelse med ledarskapsstilen innan COVID-19 pandemin. Cheferna i denna studie har fått justera och anpassa sitt ledarskap mellan en stöttande ledarskapsstil i vissa lägen och en dominerande ledarskapsstil i andra lägen under distansarbetet.
NORDISKA MOTSTÅNDSRÖRELSENS DEMONSTRATION I GÖTEBORG – EN DEMOKRATISK PARADOX En kritisk diskursanalys av medias skildring av NMR:s demonstration i Göteborg den 30 september 2017
(2018-02-06) Larsson, Emma; Lidén, Alice; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Den 30 september 2017 demonstrerade den nationalsocialistiska organisationen Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) i centrala Göteborg. Den tillståndsgivna demonstrationen kom att uppmärksammas i media såväl som av politiker och allmänheten i stort. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur debatten om demonstrationen gestaltades i media. Studien syftade till att, genom en kritisk diskursanalys av ledare- och debattartiklar, undersöka vilka diskurser som kom till uttryck i debatten och hur NMR konstruerades genom dessa diskurser. Artiklarna som låg till grund för analysen publicerades under tidsperioden 4/8 till 14/10 2017 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Analysen av materialet visade att demonstrationen och NMR konstruerades genom fyra diskurser som på olika sätt förhöll sig till demokratiska värden, lagstiftning, säkerhet och ordning samt rasism, antisemitism och nazism i samhället. Resultatet visade även att en diskurs om den liberala demokratin genomsyrade diskursen om NMR:s demonstration och erhöll en dominerande ställning i diskursordningen. I diskurserna om demonstrationen konstruerades NMR som något avvikande till den liberala demokratin och rasism framstod som en isolerad företeelse reducerad till högerextremism. Sammantaget kom detta att kopplas till ett behov av att i Sverige upprätthålla en nationell självbild av nationen som antirasistisk och tolerant.
Service Adoption in The Agricultural Sector - A case study about the role of product-service offerings for Swedish cattle farmers
(2023-07-19) Larsson, Emma; Larsson, John; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
Even in traditional sectors such as the agricultural sector, digitalization has significantly impacted operations. Because of the sector’s fundamental role in society, understanding this digital evolvement to support further development is of essence on a grand societal level. Although an increase in the use of product-service offerings is prevalent in the sector, the uncertainties regarding farmers’ willingness to adopt service-focused offerings constitutes a gray area in practice and theory. Furthermore, the servitization literature lacks research pertaining to the users’ perspectives and the factors influencing servitization, which opens for further contributions to this research domain. Therefore, this study aims to investigate servitization of IoT products and what impact these services will have on farmers as well as service providers within the agricultural sector. The study applies a case study design, including semi structured interviews with Swedish farmers as well as secondary data from the case company and from other service providers within the sector. It was found that multiple groups of factors influence user adoption of servitized IoT offerings within the sector: First, factors concerning the impact on working conditions, animal welfare and financial position. Second, farmer’s general attitude and mindset towards technological development, provider survivability and trust in technology, mediates adoption. Third, there are factors relating to the intrinsic characteristics of a product-service offering. Fourth, extrinsic factors such as actions from the service provider have the possibility to influence the user adoption of a service. Lastly, various contextual factors, such as access to service connection and government policies and regulations moderates adoption. In relation to these factors, the paper provides a conceptual framework regarding their interdependencies. Additionally, using a business model innovation perspective, suggestions for how a servitizing firm can consider these factors and their interdependencies are presented.
slipp ångest - använd kondom. En fokusgruppstudie om några gymnasieungdomars attityder kring sexuellt beteende
(2008-10-29T11:11:00Z) Johansson, Karolina; Larsson, Emma; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med vår undersökning är att undersöka några gymnasieungdomars kunskap och uppfattningar beträffande sexuellt beteende samt hur ungdomarna menar att man omsätter dessa i praktiken. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att närma oss vårt syfte: • Vad har ungdomarna för kunskap och inställning till könssjukdomar, främst klamydia? • Vad anser ungdomar om användandet av preventivmedel i allmänhet och kondom i synnerhet? • På vems ansvar och under vilka omständigheter sker och förhandlas säkrare sex? • Vilken inställning har ungdomar vad gäller tillfälliga sexuella förbindelser och antal partners? • Tänker killar (pojkar) och tjejer (flickor) lika om detta eller finns det könsskillnader i deras uppfattningar och beteende? För att kunna fördjupa vår studie har vi valt att använda oss av de två datainsamlingsmetoderna fokusgrupper och vinjettmetoden. Användandet fokusgrupper handlade om att vi ansåg att denna metod skulle hjälpa oss att få en mer övergripande bild av ämnet. Den hjälper oss att se processer och diskussioner i en grupp, vilket också var det vi ville koncentrera oss på. Vinjettmetoden valde vi för att ungdomarna skulle få prata om fiktiva personer och händelser i stället för att behöva prata om sig själva. Resultatet av vår undersökning visar att ungdomar oroar sig i högre utsträckning för en graviditet än att få klamydia. Klamydia är så pass lätt att bota att man inte tycker det är mycket värre än en förkylning. Ungdomarna anser att kondom är det säkraste och bästa preventivmedlet, samtidigt som det också är det mest besvärliga. Det kan vara pinsamt att ta upp att man vill använda kondom, bland annat för att man är rädd att förstöra stämningen. Att ha sex utan att ha ett förhållande är något som är ganska vanligt hos ungdomar. Samtidigt som det är accepterat är det till viss del tabu och resulterar ibland i ifrågasättande hos omgivningen. Skillnaden mellan att vara KK och tillsammans är för ungdomarna svårt att beskriva. I teorin är det okej att ha haft sex med många, men i praktiken kan det medföra att dessa personer ses som en ”hora” eller en ”player”. Att en tjej har haft sex med många är mer negativt än om en kille har det. En bedömning av risk, hur säkert, eller osäkert, det är att ha sex med personen i fråga, görs ofta när man träffar en ny partner. Har man haft sex med få personer, och inom förhållanden, ses detta som seriöst. Seriösa personer bedöms som säkrare att ha sex med än oseriösa. Att ha känslor för en person påverkar också riskbedömningen. Ungdomarna tycker det är svårare att tro att en person man känner eller är kär i har en könssjukdom.