Browsing by Author "Larsson, Erika"

Now showing 1 - 2 of 2

”Det är inte riktigt lagligt om man säger så...” - En kartläggning av molntjänsten Google Apps for Education i den kommunala skolan
(2014-09-11) Larsson, Erika; Olsson Äärlaht, Maria; Verdicchio, Michael; University of Gothenburg/JMG - Journalism and Mass Communication; Göteborgs universitet/JMG - Inst f journalistik och masskomm
IT-säkerhet är ett ämne som har blivit allt mer uppmärksammat på senare år efter medias rapportering om läckor, dataintrång och spridning av privat information på internet. Under 2013 blev det extra aktuellt efter whistleblowern Edward Snowdens avslöjanden om att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA ska ha fått direkt tillgång till personuppgifter från bland annat Facebook och Google. Frågan många ställt sig är: vem ser vad vi gör på nätet och hur används all information? Och hur blir det när man använder molntjänster, där all information lagras på internet istället för på datorns hårddisk? De senaste åren har molntjänster marscherat fram som den nya tidens lagringsmedium. Alla vill ha molntjänster. Privatpersoner, företag, myndigheter och skolor vill anpassa sig till det moderna IT-samhället. Men användningen av molntjänster är inte helt oproblematisk. Datainspektionen har granskat två kommuner som använt Googles molntjänst på sina kommunala skolor. Molntjänsten ger skolorna ett paket där man får både e-post, kalender, program för att skriva dokument i samt verktyg för att dela skoluppgifter och liknande – helt gratis. Men är det verkligen gratis? Datainspektionen menar att Googles avtal inte är förenliga med lagen och att man istället betalar med något annat – elevernas personuppgifter. I det här examensarbetet har vi kartlagt vilka kommuner i Sverige som använder Googles molntjänster i den kommunala grund- och gymnasieskolan, trots att Datainspektionen kritiserat Googles avtal i två kommuner. Resultatet visar inte bara att användningen är utbredd. Den visar dessutom att kommuner – helt medvetna om riskerna och vad lagen säger – fortsätter att använda tjänsterna ändå.
"Kelit säger alla här." Dialekten som resurs i skolan
(2015-07-07) Larsson, Erika; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Dialekt hos elever har historiskt betraktats som ett problem. Idag ser situationen annorlunda ut. Styrdokumenten för svenskämnet innehåller krav på undervisning i språklig variation, språkhistoria, grannspråksundervisning och grammatik. Min ambition med det här arbetet är att undersöka hur dialekt kan vara en resurs i svenskundervisningen på gymnasiet och i grundskolans senare år. Undersökningens syfte är att testa elevers aktiva dialektanvändning och passiva dialektkunskap, för att utifrån resultaten diskutera didaktiska grepp på svenskämnets kursplaners centrala innehåll. Forskningsfrågorna är: 1. I vilken utsträckning förstår och talar elever i år 7 på Örbyskolan dialekt? 2. Hur kan dialektala företeelser användas som resurs i svenskundervisningen? Mitt material består av 29 intervjuer med elever i år 7 på Örbyskolan i Marks kommun. Intervjun i sin helhet analyserades utifrån en checklista med dialektvariabler. Ett ordkunskapstest mätte hur många dialektala ord eleverna kunde. Resultatet visar i stora drag att elevernas uttal skiljer sig från standardsvenska när det gäller vokalljud och sl > schl. Vad orden beträffar vet 93 % vad kelit betyder och nästan alla använder också ordet aktivt. Det behöver inte finnas en direkt korrelation mellan passiv kunskap och aktiv användning av dialekt. I skolan kan elevernas sammanlagda dialektkompetens utnyttjas när det gäller undervisning i språklig variation. Det främjar språklig iakttagelseförmåga. Undervisning i grannspråk och språkhistoria kan ha sitt avstamp i dialektala företeelser eller ord. För att göra grammatikundervisning meningsfull krävs ett sammanhang och ovanstående områden kan bidra med det. Undervisning ur ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv bör utgå från eleverna. Deras dialekt må variera, både i grad och beroende på vilken i landsände undervisningen sker, men genom att presentera det främmande med hjälp av det kända kan man som lärare skapa intresse och ökad förståelse.