Browsing by Author "Larsson, Linnéa"

Now showing 1 - 3 of 3

Cash flow and capital employed: Its relationship and impact on firm value – a Case Study of a firm operating in the technique development industry
(2015-10-01) Bratt, William; Larsson, Linnéa; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Introduction: Maximizing the shareholder value is the main purpose for many firms. To be able to do so it is important to work with the firm’s cash flow and return on capital employed. Many firms only focus on generating a good profit and forget or find it complicating to work with the cash flow due to difficult calculations. These problems are often face on lower levels such as for business units. By improving the Return on Capital Employed and Cash Flow already at lower levels it will have a greater impact on the whole firm. It will also be easier for a deeper look to find slacks and which factors the company need to work with. Purpose: The purpose with this study is to make it easier for the financial managers to work with cash flow at lower levels by creating a simpler cash flow model. The study also aims to highlight the relationship between capital employed and cash flow. Method: A case study is performed and the essay uses a quantitative approach with help of a qualitative method for a deeper analysis. Two simpler cash flow models is created and analyzed on each of the three business units. Important variables and how those affect ROCE is investigated from earlier research. The relationship between the Capital Employed and Cash Flow is analyzed. Conclusion: The study shows that both of the models can be used when calculating cash flow for a whole year. When considering monthly basis there is still some improvement that needs to be made. The study provides propositions for further improvements, since the study its self is limited in this area because of lack of information. The created model 1 is recommended over model 2, since it provides a better overall result and would also be easier to adjust when needed. The study shows that there is a relationship between capital employed and cash flow. It also confirms earlier researches regarding which parameters that influence ROCE the most.
“Ingen går och knackar och säger hjälp, jag är illegal. Det är omöjligt” - En kvalitativ studie om varför socialtjänsten och papperslösa inte möts.
(2014-08-25) Thordstein, Else; Hadin, Johanna; Larsson, Linnéa; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Människor som lever som papperslösa, det vill säga utan uppehållsrätt i Sverige, är en mycket utsatt grupp människor som lever under svåra och osäkra förhållanden. Det råder idag en stor kunskapsbrist och osäkerhet, både på socialtjänsten, bland papperslösa själva och även bland frivilligorganisationer vilka rättigheter de papperslösa faktiskt har och vilken hjälp de kan få från socialtjänsten. Vi har i vår studie, genom intervjuer med både socialsekreterare och människor som lever som papperslösa, undersökt vilka anledningar det kan finnas till att dessa två grupper sällan möts. Genom intervjuerna med socialsekreterarna, samt en juridisk kartläggning har vi även undersökt vilka juridiska och praktiska möjligheter respektive hinder socialtjänsten har att bevilja bistånd till papperslösa. Vi har även frågat om förändringar som de båda grupperna vill se. Våra resultat pekar på att det framförallt är rädslan för att bli anmäld till polis eller Migrationsverket, tillsammans med en uppfattning byggd på rykten och knapphändig information om att det i princip är omöjligt att få någon hjälp, som gör att papperslösa inte vågar ha kontakt med socialtjänsten. Socialsekreterarna talar om en osäkerhet kring hur de ska hantera målgruppen då de sällan möter papperslösa, och de ser överlag fler hinder än möjligheter till att hjälpa dem. Socialtjänsten inom vårt geografiska område är generellt mer restriktiva än vad vi fann lagstiftningen vara, vilket bland annat kan ha att göra med den stora osäkerheten kring lagtolkning samt avsaknaden av riktlinjer. Studiens resultat belyser att samtliga socialsekreterare efterfrågar tydligare riktlinjer och vägledning för en bättre och mer rättssäker hantering av papperslösas ärenden. Informanterna på socialtjänsten talar även om en förändring på högre nivå, framförallt i migrationspolitiken. De papperslösa informanterna betonar att för att de ska våga söka hjälp krävs att de får information om möjligheten att söka hjälp och att de inte riskerar att bli anmälda. Om det skulle bli tydligare hur socialsekreterare ska agera gentemot papperslösa sökande, samt om de uppdaterar sig på sekretesslagstiftningen, kan de även ge bättre information till papperslösa, som i sin tur kan våga ta kontakt med socialtjänsten. Då kan praxis skapas och därmed möjliggörs en mer rättssäker bedömning för de papperslösa.
Sjuksköterskors hantering av yrkesrelaterad stress
(2014-12-02) Johansson, Emma; Larsson, Linnéa; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Stress kan beskrivas som en brist på balans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att handskas med dem. När stress blir långvarig och utdragen blir det till slut en bestående obalans mellan kroppens nedbrytande och uppbyggande funktioner. Det finns rapporter från de senaste tio åren som visar att sjuksköterskor upplever de högsta nivåerna av yrkesrelaterad stress inom hälso- och sjukvård. Det kan uppstå skadliga reaktioner i kroppen och påverkan kan uppkomma både psykiskt, fysiskt och socialt i till exempel omvårdnadsarbetet eller i organisationen. Det gör att sjuksköterskor sätter sin fysiska och psykiska hälsa på spel. Syftet är att identifiera faktorer som gör yrkesrelaterad stress hanterbart för sjuksköterskan. Metoden är en litteraturstudie som baseras på tolv vetenskapliga artiklar innehållande sjuksköterskors hantering av stress. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att kommunikation och stöd är viktigt både mellan chefer, arbetskamrater och familj för att hantera stress. Sjuksköterskans eget ansvar och egen planering före och efter arbetet gör att stress minskar. Sjuksköterskor hanterar stressiga situationer olika genom att tänka positivt, undvika, acceptera eller konfrontera. Stress kan minska genom att koppla bort arbetet på fritiden genom att delta i aktiviteter eller att reflektera och bearbeta. Slutsatsen är att flera faktorer har inverkan på hanteringen av stress och att en stressfylld situation hanteras individuellt men påverkas av andra faktorer från omgivningen.