Browsing by Author "Larsson, Linnea"

Now showing 1 - 4 of 4

Belöningssystem och prestationsmätning inom kunskapsintensiva företag -motiv och mätproblem
(2015-06-04) Fällman, Emelie; Larsson, Linnea; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Belöningssystem av olika varianter är vanliga inom kunskapsintensiva företag, trots att det många gånger är svårt att mäta de prestationer som ska belönas på ett korrekt sätt. Syfte: Att skapa förståelse för vad som motiverar användandet av belöningssystem inom en typ av kunskapsintensiva företag och hur det påverkar mätningen av de anställdas prestationer. Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att enbart undersöka belöningssystem och prestationsmätning för konsulter och konsultchefer på operativ nivå. Metod: Kvalitativa intervjuer med personer i ansvarsposition på sex datakonsultföretag har genomförts. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram om inre och yttre motivation, belöningssystem och prestationsmätning relaterat till kunskapsintensiva företag. Resultat och slutsatser: Hur man ser på vad som motiverar människor påverkar vilken typ av belöningssystem man väljer att ha samt hur man utvärderar de anställdas prestationer. Ser man till inre motivation belönar man genom karriärutveckling, kompetensutveckling samt positiv feedback. Prestationsmätningen sker främst genom subjektiva utvecklingssamtal samt kundnöjdhetsundersökningar. Ser man till yttre motivation erbjuder man monetära belöningar och prestationsmätningen baseras på beläggningsgrad och timpris men även subjektiva utvärderingar. Förslag till fortsatt forskning: En utökad studie, det vill säga en undersökning av fler företag skulle vara intressant då man kan dra fler slutsatser. Även en undersökning av hur konsulterna själva ser på belöningssystemet och huruvida företagen uppnår den motiverande effekten med sina belöningssystem anser vi vara motiverad.
DYNAMIKEN OCH EFFEKTEN AV MARINA VÄRMEBÖLJOR PÅ TROPISKA KORALLER (SCLERACTINIA)
(2024-08-16) Larsson, Linnea; University of Gothenburg / Department of Biological and Environmental Sciences; Göteborgs universitet / Institutionen för biologi och miljövetenskap; University of Gothenburg / Department of Biological and Environmental Sciences; Göteborgs universitet / Institutionen för biologi och miljövetenskap
Marine heatwaves (MHW) have become increasingly common in recent decades due to greenhouse gas emissions that have caused climate change. A marine heatwave is when the sea surface temperature rises, which damage many different ecosystems in the sea. One ecosystem that is sensitive to temperature changes is tropical coral reefs, which are at risk of bleaching during marine heatwaves. Coral bleaching is when its symbionts leave the coral and they lose their color, while also starving to death as they lose their food source. The purpose of this report was therefore to investigate what the connection between marine heatwaves and coral bleaching looks like, and to see if there are any geographical differences. The aim of the study was also to investigate if the corals were able to adapt to the fluctuating temperatures and if they were even able to adapt to tolerate or benefit from it. The study was done through a systematic literature search in which 35 articles were finally selected. The results showed that there is a connection between the marine heatwaves and coral bleaching, where increased temperature in heatwaves caused heat stress in the corals. Several studies done on coral bleaching have been able to see positively correlated episodes of marine heatwaves during the same time. The extent differs among locations as the duration differs and different species are affected differentially. Furthermore, the results show that some corals seem to be able to adapt by increasing their thermal tolerance. The question is, however, whether this can happen at the same rate as the rapid development of climate change. The capacity for such adaptation also differs among species, where some species may have a greater chance of keeping the same pace than others. In summary, there is a connection between marine heatwaves and coral bleaching, and this relationship differs among geographic locations. Corals can adapt to the temperature changes, but more studies need to be done to determine if they can benefit from it.
Livskvalitet i dödens väntrum - En syntes av kvalitativ forskning kring livskvalitet inom palliativ vård
(2012-06-04) Cedergårdh, Anna; Larsson, Linnea; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vårdad av sina anhöriga. Idag dör den stora majoriteten på olika vårdinrättningar, omgivna av vårdpersonal. Döendeprocessen har på många sätt professionaliserats vilket fått positiva följder i form av exempelvis bättre symtomlindring men även inneburit vissa problem då vårdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen för sjuksköterskan är att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: Att människor lever allt längre medför att många lever en betydande del av sina liv med en eller flera kroniska sjukdomar. Detta resulterar i ett behov av god palliativ vård, vilken syftar till att genom en helhetssyn förbättra livskvaliteten. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse av välbefinnande som inkluderar fysiska, psykologiska, sociala och andliga aspekter. Personcentrerad vård, som respekterar och bekräftar individens upplevelse av ohälsa och sjukdom, kan främja patientens egenupplevda livskvalitet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad livskvalitet kan innebära för patienter som är döende. Metod: Rapporten är en syntes av forskningsresultat från kvalitativa studier inom området. Resultat: Vi har identifierat nio olika teman av betydelse för livskvaliteten hos personer med obotlig sjukdom: aktivt delta i livet, vara i en tillfredsställande fysisk miljö, bevara autonomi, må fysiskt och psykiskt väl, ha nära relationer, känna hopp och finna vila i en gudsrelation, omvärdera och summera livet, förebereda sig för döden samt få stöd från vården. Slutsats: För att kunna hjälpa patienter att uppnå bästa möjliga livskvalitet krävs att sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningssätt. Kommunikation är enda sättet att uppnå en förståelse för den enskilde individens behov och önskemål. Vi rekommenderar att en modell som omfattar områdena: självbild, självbestämmande, sociala relationer, symtomlindring, summering och samtycke används som ett verktyg för planering av den personcentrerade, palliativa vården vilket överensstämmer väl med resultatet från analysen.
Utsläppsrätter på svenska elmarknaden - En studie kring hur jämförbarheten påverkas av klassificering och värdering av utsläppsrätter
(2021-02-08) Larsson, Linnea; Aronsson, Lovisa; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen