Browsing by Author "Larsson, Sofia"

Now showing 1 - 11 of 11

100% ren bomull - Hur marknadsföring av miljömärkta kläder kan skapa konkurrensfördelar för en stor klädkedja
(2009-12-16T14:04:41Z) Larsson, Sofia; Persson, David; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Att schemalägga läkare efter behov på Sahlgrenska Universitetssjukhus - En fallstudie på Sahlgrenska Universitetssjukhus
(2020-06-30) Larsson, Sofia; Särnholm, Therese; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Schemaläggning av läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhus sker idag manuellt. Det är en tidskrävande och komplex uppgift, eftersom flera krav skall tillfredsställas för att lyckas få rätt antal läkare som bemannar verksamhetens olika avdelningar. Ett problem som diskuteras är att schemaläggningen av läkarresurser idag baseras utifrån läkarnas preferenser istället för det aktuella behovet av patientvård. Uppsatsen undersöker schemaläggning av läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhus på den operativa nivån. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera den nuvarande planeringsprocessen för den operativa schemaläggningen av läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhus och ge förslag på hur den kan effektiviseras. Studien använder utgår från en kvalitativ forskningsansats där empirin består utav intervjuer av schemaläggare på sjukhuset, två administrativa schemaläggare och en läkare som schemalägger. För att få en bredare förståelse för schemaläggning har även två expertintervjuer genomförts. En med Ritva Rosenbäck som arbetare med att effektivisera flöden inom industri och vård och en med Jeppesen som under rådande pandemi hjälp Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge att schemalägga sjuksköterskor och undersköterskor. Vidare har tidigare forskning inom ämnet schemaläggning och kapacitetsplanering används som utgångpunkt i teorin. För att kunna schemalägga efter behov behöver man skapa sig balans mellan behov och kapacitet från början, det vill säga på den taktiska nivån. Genom att skapa en balans mellan kapacitet och behov ger det bättre förutsättningar att hantera variationer i efterfrågan. På Sahlgrenska så saknas det en förståelse yrkesgrupper emellan vilket gör att uppsatsen belyser olika slutsatser där god kommunikation är framgångsfaktorn i förändringsarbeten eftersom de främjar motivation och engagemang hos medarbetarna. Möjligheten att påverka sitt schema är viktigt då en schemaläggning måste vara rättvis samtidigt som vårdbehovet måste kunna balanseras. Det nuvarande schemaverktyget anses vara bristfälligt. Detta gör att ett nytt schemaläggningsverktyg blir nödvändigt för att underlätta schemaläggningen. Uppsatsen empiriska material representerar inte hela Sahlgrenskas schemaläggning och det hade därför varit av intressant för uppsatsen att inkludera fler avdelningar och fler 4 schemaläggare i empirin. För vidare forskning hade det också varit intressant att undersöka hur en centraliserad schemaläggningsenhet skulle effektivisera schemaläggningen.
Battling Mainstream Media, Commentators and Organized Debaters Experiences from Citizens’ Online Opinion Writing in Sweden
(Nordic Council of Ministers, Nordicom, 2014-11-25) Larsson, Sofia; Carlsson, Ulla; Nordicom
This article presents the results of a qualitative interview study on citizen opinion writers who are active on a citizen media website in Sweden. The study explores the writers’ experi - ences of participating in the alternative and citizen media landscape online, their purposes, the benefits and finally what impedes their participation. The results paint a picture of a sole grass-roots writer who aims to reach the broad political sphere using a mix of strategies to participate, oppose the mainstream media or use the Web as a writing gym. The restrictive powers they encounter are associated with mainstream media, commentators and organized debaters. This is discussed as causing a narrower public debate, less participation and less counter-hegemonic content
Kritiska framgångsfaktorer vid design av en "Virtual Community"
(2001) Larsson, Sofia; Haikara, Susanna; Göteborg University/Department of Informatics
Denna uppsats klargör frågan om de kritiska framgångsfaktorer som bör beaktas av organisationer, så som Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum, som vill bygga upp och förvalta så kallade 'Virtual Communities'. Vår metodik bygger på forskning inom IT-management och har därför en mer kvalitativ än kvantitativ karaktär. Enligt vår undersökning finns både skilda och liknande uppfattningar mellan informationsförsörjare och informationsmottagare. Likheterna och olikheterna kan sammanfattas i termer av identitetsfaktorer, kvalitetsfaktorer och mätbarhetsfaktorer. Undersökningen grundas på en omfattande teoristudie som skapade förutsättningen för design av utredning och en omfattande empirisk studie som försökte kartlägga olika konceptuella bilder om begreppet 'Virtual Community' och dess substansiella och kvalitativa egenskaper. Utredningen har bidragit till att förstå de mest kritiska faktorerna som bör beaktas vid byggande och management av 'Virtual Communities' och dessa är identitetsfaktorer (så som gemensam mötesplats, värderingar språk, upplevelser och syfte), kvalitetsfaktorer (funktionell, infologisk, social och organisatorisk kvalitet) samt lämpliga mätbarhetsfaktorer för de ovan.
“Men gud vad tufft! Hur vågar du?” - En kvalitativ studie om kvinnliga bussförares tillträde till ett mansdominerat yrke
(2011-07-14) Löfström Sandberg, Beatrice; Larsson, Sofia; University of Gothenburg/Programme on Human Resource Development and Labour Relation; Göteborgs universitet/Personalvetarprogrammet
Följande uppsats är skriven på uppdrag av Göteborgs Spårvägar med syfte att kartlägga hur organisationen kan bli en attraktivare arbetsplats för kvinnor, då kvinnor idag är i en klar minoritet i organisationen. För att uppnå vårt syfte har vi under arbetets gång använt oss av tre övergripande frågeställningar: ”Hur upplever förarna sin situation på arbetsplatsen med fokus på de kvinnliga medarbetarna, både svårigheter och möjligheter samt potential till förändring?”, ”Finns det faktorer inom organisationen som påverkar manliga och kvinnliga förare på olika sätt? Vilka är i så fall dessa och hur kan de hanteras?” samt ”Bör organisationen ändra arbetsförhållandena för kvinnorna som jobbar idag och hur ska de locka fler att söka sig dit?”. Undersökningarna genomfördes genom två kvinnliga och en manlig fokusgrupp, intervjuer med två arbetsledare och genom deltagande observation. Detta för att ge en övergripande bild av både männen och kvinnornas syn på verksamheten som den ser ut idag, och vad som enligt dem bör göras för att skapa en attraktivare arbetsplats för kvinnor. Som teoretisk referensram har vi använt oss av teorier baserade på hur genus och kön skapas i organisationer framförallt från forskare som Acker och Hirdman om könsskapande processer på samhällsnivå, och Lindgren och West & Zimmerman om könsskapande processer på individnivå. Detta har hjälpt oss att skapa en förståelse kring de utmaningar och problem organisationen kan skapa för kvinnor. Studien visade till att börja med, med stöd i Ackers analysmodell som vi har utgått från, hur organisationer blir kodade utifrån ett visst kön, så även i fallet på Göteborgs Spårvägar. Bussförarrollen är anpassad efter en manlig modell och de kvinnor som arbetar i organisationen anses vara undantag, trots att de själva hävdar att de trivs mycket bra i rollen och önskar att fler kvinnor insåg detta. För att påvisa att yrket är ett potentiellt val för kvinnor måste organisationen förankra kulturomvandlingen så att kvinnors egenskaper och styrkor ses som en självklar del i verksamheten. De faktorer som visat sig bidra till att skapa olika förhållanden för de kvinnliga och manliga bussförarna har handlat om arbetstider och livspusslet, trivsel och gemenskap på arbetet, den jargong som figurerar på arbetsplatsen och synen på kvinnan som mindre tekniskt kunnig och benägen att köra buss. Lösningen på denna problematik tycks vara att skapa ett flexiblare schema för kvinnorna som har barn, och en attitydförändring kring hur en bra bussförare bör vara och vilka egenskaper denne bör besitta, samt att ta del av kvinnornas åsikter och låta dem ventilera sina åsikter. För att få in fler kvinnor så måste organisationen bli mer “kvinnovänlig” på så vis att yrkesrollen inte får sammankopplas så starkt med manlighet på det sätt som den görs idag.
Metoder för att reducera patienters oro och ångest vid magnetkameraundersökningar: Förbättring av patientupplevelsen
(2020-08-05) Larsson, Sofia; Odeback, Isabelle; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Magnetkameraundersökningar är en allt mer växande bilddiagnostisk metod som innefattar en högteknologisk miljö. Magnetkamerans miljö består av starka magnetfält och höga ljudnivåer som kan uppfattas som skrämmande. Vid magnetkameraundersökningar placeras patienten på en smal brits som förs in magnetkamerans tunnel som kan upplevas som ett trångt utrymme. Det är vanligt förekommande att patienter uppfattar magnetkamerans miljö och undersökningsförfarande som obehaglig, vilket kan ge upphov till oro och ångest. Konsekvenser av patientens upplevelser av obehag kan leda till att magnetkameraundersökningen uteblir. Röntgensjuksköterskans roll innefattar att lindra patientens obehag och lidande vid radiologiska undersökningar och arbeta för hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa metoder för att reducera patientens oro och ångest vid magnetkameraundersökningar. Metod: Metoden för studien var en strukturerad litteraturöversikt där kvalitativa och kvantitativa artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Studiens resultat belyser metoder som kan reducera patienters oro och ångest i samband med magnetkameraundersökningar. Resultatet av studien delades in i två huvudkategorier av metoder som kan tillämpas innan och under själva magnetkameraundersökningen. Metoderna som belystes i studiens resultat berörde hur information om undersökningsförfarandet kan framföras, god kommunikation i vårdmötet, sederingsalternativ och metoder som kunde påverka patientens sinnen och tankar vid magnetkameraundersökningen. Slutsatser: Sammanfattningsvis framgick det att olika metoder finns för att reducera patienters oro och ångest i samband med magnetkameraundersökningar. Metoderna som framgår i studiens resultat är varierande och ger möjlighet för anpassning utefter patienternas ångestnivå och personliga behov. Genom att ha standardiserad information kombinerat med anpassningsbara metoder efter patientens behov och önskan, kan röntgensjuksköterskan upprätthålla en personcentrerad vård.
Smaken av fjärrvärme - En studie om den ekonomiska och ekologiska lönsamheten med närodling av tomater baserad på fjärrvärme
(2010-02-25T10:31:19Z) Claar, Johan; Larsson, Sofia; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
I debatten om gröna leverantörskedjor och processen mot ett mer hållbart konsumtionssamhälle är en viktig aspekt hur vi väljer att producera livsmedel. Vi har fattat tycke för tomaten då den väckt ett stort allmänt intresse samt är en av de grönsaker som konsumeras mest i Sverige. En av studiens frågeställningar är om ett samarbete mellan energileverantören, odlaren och livsmedelsindustrin kan skapa ekonomisk såväl som ekologisk lönsamhet genom närodling av tomater i växthus i Västsverige med fjärrvärme som energikälla. Vi ställer även frågan om en annan ansvarsfördelning än den nuvarande kan bidra till att klimatvänlig odling av tomater får större genomslag i Sverige. Ytterst syftar rapporten till att ställa klimatfrågan på sin spets och granska hur miljövinster bäst kan åstadkommas i form av minskade koldioxidutsläpp. Detta är en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer med personer i ledande befattningar och/eller med expertkunskap inom respektive område. Studiens resultat visar att det finns en stor ekologisk lönsamhet i att närodla tomat med fjärrvärme som energikälla. Däremot finns det ingen lönsamhet i att enbart använda fjärrvärme som energikälla, en mix av olika energikällor beroende på årstid och pris är det mest lönsamma. I dagsläget är det avhängt på odlaren om det ska finnas tillgång till närodlade tomater. Vi ser fler intressenter och anser att det ur ett samhällsnyttigt perspektiv är befogat att i högre grad involvera de andra parterna i distributionskedjan. Främst efterlyser vi en diskussion kring hur ansvarsfördelningen ska se ut då det i dagsläget saknas proaktiva aktörer som kan få till stånd en förändring.
Stokastiska modeller för evolution: En studie av fixeringsannolikhet i cancermodeller
(2023-11-28) Berg, Ida; Edgren, Elin; Kedner, Jonathan; Larsson, Sofia; Lundström, Johanna; Selvaraj Tivesten, Matilda; University of Gothenburg/Department of Mathematical Science; Göteborgs universitet/Institutionen för matematiska vetenskaper
Cancer är en välkänd och förödande sjukdom som drabbar många personer varje år. Denna sjukdom är svårbehandlad då cancerbehandling främjar evolution av resistens hos cancercellerna, vilket leder till allt mer svårbehandlad cancer. Att studera och förstå cancercellers evolutionsförlopp är därför en viktig forskning som berör många. Syftet med detta projekt är att skapa stokastiska modeller som undersöker påverkan av modellparametrarna reproduktionstakt, bärförmåga och populationsstorlek för att kunna studera hur evolutionsförlopp ter sig på olika nivåer av komplexitet. Resultatet tas fram som sannolikheten att den ena genotypen, som representerar en cancercell, fixeras och alltså tar över populationen. För att göra detta har de första modellerna baserats på en Moranprocess. De olika modellerna har studerat olika varianter av selektion vilka är neutral evolution utan selektion, konstant selektion och frekvensberoende selektion, alla med en konstant population. Resultatet från dessa modeller visade att en större reproduktionstakt bidrar till en större fixeringssannolikhet i populationen jämfört med ett neutralt fall. Utöver dessa modeller så skapades även en modell med varierande populationsstorlek och selektion för att beskriva cancertillväxt, där selektionen utöver reproduktionstakt dessutom tagit hänsyn till cellens bärförmåga. Resultatet från cancermodellen visade att både reproduktionstakt och bärförmåga spelar in vid fixering av cancerceller i en population. Reproduktionstakten vägde lite tyngre när bärförmågan delades med omgivningen medan om bärförmågan behölls till den egna cellen så vägde den så tungt att reproduktionstakten inte spelade någon större roll. Alla modeller har flera begränsningar som gör att resultaten inte är helt tillförlitliga att applicera på verkligheten. De kan dock ändå skapa en förståelse för hur tumörförlopp ter sig och ge insikt och inspiration för vidare forskning kring det.
Systemutvecklingsmetoder vid fem IT-företag i Göteborg
(1999) Larsson, Sofia; Haikara, Susanna; Göteborg University/Department of Informatics
Med detta arbete har vi kartlagt olika utvecklingsmetoder, såväl iterativa som sekventiella för att ge större kunskap inom ämnet. Arbetet behandlar Binomens Luxus ¨, Cap Geminis Perform, Ericsson Mobile Data Designs Darwin, Rationals Unified Process som används på Frontec och Ericsson-Hewlett Packard Telecommunications. Uppsatsen redogör för tankarna och strukturerna inom dessa metoder och beskriver även vad iterativt och sekventiellt arbete innebär. Frågor som besvaras är bl.a. vilka metoder som används, hur pass detaljerade de är, om företagen tagit fram dem själva eller köpt in dem, om man kan se några paralleller mellan företagens storlek, ålder och om de jobbar marknadsnära eller kundnära och metoden de använder sig av. Dessa frågor har besvarats genom att vi har gjort intervjuer på företagen och därefter fördjupat oss i deras metoder.
UPPLEVD SAMVETSSTRESS HOS ARBETSTERAPEUTER INOM PRIMÄRVÅRDEN EN JÄMFÖRELSE MELLAN NÄRHÄLSAN OCH PRIVAT PRIMÄRVÅRD
(2018-05-29) Berner, Rut-Lina; Larsson, Sofia; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Samvetsstress förklaras som en egen eller skonsammare form av utmattningssyndrom som drabbar anställda inom omvårdnadsyrken. Arbete bidrar till vårt mående och hur vårt liv ser ut. I den västerländska kulturen är det en viktig del av människors liv, där stora delar av dagen spenderas på arbetet. Det är viktigt att uppnå balans och harmoni mellan dagliga aktiviteter för att finna välbefinnande, det vill säga aktivitetsbalans. Inom vården larmas det om att arbetsbelastningen är orimligt hög, vilket har lett till många stressrelaterade sjukskrivningar. Syfte Att undersöka och jämföra förekomsten av samvetsstress hos verksamma arbetsterapeuter inom Närhälsan och den privata primärvården. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie. En webbenkät skickades ut till arbetsterapeuter inom Närhälsan och privat primärvård. Mann-Whitneys test har använts som statistisk analys för att undersöka skillnader och Spearmans rangkorrelationskoefficient för att mäta samband. Resultat Att inte hinna ge den vård patienten behöver och att utsättas för oförenliga krav i arbetet uppger arbetsterapeuter inom Närhälsan förekommer varje månad och får högst medianvärden i gruppen. Båda påståendena har dessutom ett värde på den övre delen av VAS-skalan (delfråga B) om hur dåligt samvete de ger deltagarna. Att vårdarbetet är så krävande att deltagarna inte har tid att ägna sig åt sina närmaste så som de skulle vilja får högst medianvärde inom privat primärvård och hamnar samtidigt på den övre delen av VAS- skalan. En signifikant skillnad kan ses (p=0.01) mellan grupperna i hur ofta man blir vittne till att en patient kränks och/eller skadas. Flera signifikanta samband kan också ses mellan hur länge arbetsterapeuterna arbetat på samma arbetsplats och fem av påståendena. Slutsats Deltagarna uppger att tre av nio påståenden i studien sker varje månad och i kombination med detta ger så dåligt samvete att de hamnar på den övre delen av VAS-skalan.
Vad är Attraktivt Arbete i Byggbranschen? En studie om attraktiva arbeten
(2018-01-18) Gustafsson, Emelie; Larsson, Sofia; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
In Sweden, today there are hard competition about the work force within the construction industry. The competition makes it important for the employers to work strategic with employer branding and attractiveness. Attractiveness is an idea of factors that attract employees to an organization and make them want to stay within the organization. Employer branding is a strategic process to reach attractiveness. The aim of this study is therefore to compare what carpenters and officials within the construction industry think contribute to the attractiveness in a job, the aim is also to compare if different geographic areas affect what the employees think contribute to the attractiveness. Semi structured interviews were conducted with employees within the case organization to collect the empirical data. The interviews were analyzed with intention to distinguish common differences and similarities. We applied different theories to our empirical data, among those were Employer Branding, Maslow´s hierarchy of needs and Herzberg´s two factor theory. The analysis is based on our empirical data merged with those theories. The main results show us that there are other factors that´s more important than wages when it comes to what makes a job attractive to the work force. Those factors are that the work tasks varies, good colleagues, a safety in knowing what you have and flexibility. People use to say that money isn´t everything, and due to this study, it´s true. We also saw differences in the closeness to the management between both carpenters and officials, and between the two geographic areas that we have studied. The officials experienced more closeness to the headquarter than the carpenters and the employees who didn’t not work in the area where the headquarter is, experienced a feeling of exclusion in some cases, despite that they also experienced a closeness to the management.