Browsing by Author "Larsson, Therese"

Now showing 1 - 5 of 5

Det individuella livet i en kollektiv miljö - En kvalitativ studie om unga vuxna med funktionsnedsättningars upplevelse av social gemenskap på en gruppbostad
(2013-11-08) Larsson, Therese; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsättningar som bor på gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker också hur de boende på gruppbostäder hanterar de hindren de upplever. Studien består av kvalitativa intervjuer med sex respondenter. Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av närvaron av de andra grannarna, allt från att se dem som vänner till att inte lägga någon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet är personalen kan fungera både som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror på hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gäller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att få tillgång till emotionellt stöd. Detta beror på att personalen behöver föra vidare information som getts i förtroende av de boende till de andra i personalgruppen. Vad gäller frågeställningen om hur de boende hanterar de upplevde hindrena är det viktigaste resultatet att de boende använder sig av sitt handlingsutrymme för att försöka få kontroll över hindrande situationerna för att därmed uppnå mål de förutsatt sig. För framtida forskning hade det varit intressant med en större studie av unga vuxna med funktionsnedsättningars upplevelse av handlingsutrymme på gruppbostäder och där undersöka om och hur faktorer som kön, klass, etnicitet och typ av funktionsnedsättning påverkar upplevelsen.
Kommunikationens roll inom matematiken – ur lärarens perspektiv.
(2011) Arvidsson, Anna; Larsson, Therese; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur åtta lärare som undervisar i årskurs tre beskriver sin matematikundervisning samt i vad mån de lägger fokus på kommunikation inom ämnet. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer med åtta lärare använts. Som analysinstrument har vi sammanställt två tabeller för att på ett överskådligt sätt kunna se samband och mönster i respondenternas utsagor. Resultatet av vår studie visar att läraren har en betydande roll för hur matematikundervisningen tar form. Kommunikationen inom ämnet varierar mycket och elevernas delaktighet ser olika ut beroende på vad läraren lägger sin fokus. Flera av våra respondenter har ingen teoretisk medvetenhet och bygger enligt dem själva därför inte sin undervisning efter någon lärandeteori. Genom vårt analysinstrument har vi kunnat urskilja tre grupper som bygger sin undervisning på ungefär samma sätt. De lärare som ingår i varje grupp har många gemensamma faktorer, exempelvis antal års erfarenhet av yrket, läroboksbunden undervisning och liknande tid åt planering. Alla våra respondenter bygger omedvetet sin matematikundervisning utefter flera lärandeteorier. Vi kan dra slutsatsen att den ena teorin inte behöver utesluta den andra. En variation av medvetna val anser vi ger ett lärande som strävar framåt.
Stavning och digitala verktyg – En forskningsöversikt om digitala verktygs påverkan på elevers stavningsförmåga
(Göteborgs universitet, 2022) Henriksson, Amanda; Larsson, Therese
Som följd av digitaliseringen har de digitala verktygen i skolan ökat, vilket i sin tur medför både nya möjligheter och utmaningar. Att vara lärare och elev i dagens klassrum är annorlunda än för 20 år sedan, men hur påverkar egentligen digitaliseringen elevers språkkunskaper när det kommer till svenska? Finns det belägg för att återgå till en mer traditionell undervisning, eller används de digitala verktygen på fel sätt? Hur påverkar de digitala verktygen elevers stavningsförmåga? Syftet med denna forskningsöversikt är att främst besvara den sista frågan, men också ge svar på hur vi som lärare kan arbeta med digitala verktyg för att främja elevers lärande. Detta görs genom att analysera och diskutera 15 artiklar. Resultatet visar att digitala verktyg har både positiva och negativa effekter på elevers stavningsförmåga. Slutsatsen är att det är lärares brist på kunskap kring utbudet och användningen av digitala verktyg som kan vara den bidragande faktorn till elevers avsaknad av stavningskunskaper.
Vad avser läraren? Vad erfar eleverna?
(2011) Carlsson, Johanna; Larsson, Therese; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Vårt syfte med den här uppsatsen är att jämföra lärares syn på det eleverna ska lära sig vid ett specifikt lektionstillfälle med vad elever upplever att de lärt sig under samma lektion. För att ta reda på hur bra/mindre bra lärarnas och elevernas uppfattningar stämmer överrens har vi ställt oss frågorna vad avser läraren och vad erfar eleverna i samma undervisningssituation? Vi har gjort en kvalitativ studie där vi använt intervju i kombination med observation som metod. Vi har sammanlagt genomfört 10 intervjuer varavlärarintervjuer och 8 elevintervjuer. Vi har under arbetets gång även studerat litteratur för att kunna förankra vår studie i teorier kring lärande och tidigare forskning. Det huvudsakliga resultatet som vi har kommit fram till av insamlat material är att elever uppfattar samma lektionsinnehåll på olika sätt. Lärarnas ambition av vad elever ska lära sig under ett lektionstillfälle behöver nödvändigtvis inte stämma överrens med vad eleverna upplever att de lärt sig. Idag ligger stort fokus på målen i kursplaner och styrdokument vilket innebär att bedömning har en central roll i dagens skola. Innan vi kan bedöma måste vi dock veta vad det är vi ska bedöma. Att synliggöra lärande skulle vi vilja beskriva som steget innan bedömning. Vår studies koppling till tidigare forskning inom ämnet, belyser läraryrkets komplexitet och att vi som lärare inte kan ta elevers lärande förgivet. Genom att synliggöra lärande finns det möjlighet att skapa förutsättningar för fortsatt lärande hos elever och lärare. Vår studie kan även bidra till en djupare förståelse för innebörden av vilka skillnader elever och lärare kan uppfatta av lärande och undervisning. Lärares strävan måste vara att skapa förutsättningar för lärande för att kunna genomföra det uppdrag som dagens lärare har, men det finns ingen enkel och likriktad väg till elevers förståelse även om de medverkar i samma lärandesituation.
Yoga som egenvård för hjärta och själ
(2015-02-03) Larsson, Therese; Källsmyr, Ida; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Livsstilssjukdomarna hypertoni och stress är mycket vanligt förekommande i dagens samhälle. Hypertoni är en av världens folksjukdomar och innebär en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Allt fler människor dör till följd av hypertoni. Stress i samband med hypertoni är inget ovanligt. Vetskapen av att ha en sjukdom kan i sin tur påverka upplevelsen av välbefinnande. Yoga är en typ av egenvård, som skulle kunna användas som komplementär behandling för dessa tillstånd. Orems egenvårdsteori som utgår från personens förmåga att vårda sig själv används som teoretisk referensram. Syfte: Syftet med studien är att belysa effekten av yoga som egenvård på hypertoni, stress och välbefinnande hos vuxna människor. Metod: En systematisk litteraturöversikt med inspiration från metaanalyser bestående av 14 artiklar. Resultat: Yoga som egenvård minskar signifikant mild hypertoni samt visar tendens till minskad stress och ökat välbefinnande. Yoga behandlar ett brett spektrum, förenar kropp och själ samt skapar ökad kroppsmedvetenhet. Yoga användas som en komplementär behandlingsmetod. Slutsats: Yoga som egenvård har goda möjligheter att idag och i framtiden behandla hypertoni, stress och öka välbefinnande. Genom att tillämpa Orems egentvårdsteori inom vården ges patienter möjlighet till delaktighet och större kontroll över sin behandling och livssituation.