Browsing by Author "Leric, Zana"

Now showing 1 - 3 of 3

Alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-06-15) Pareto, Lars; Leric, Zana; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
På Göteborgs universitet används en mångfald av s.k. alternativa undervisningsformer såsom verksamhetsförlagd utbildning, utbildning av yrkesverksamma, problembaserat lärande, projektundervisning, arbetsintegrerat lärande, och andra former som i grunden skiljer sig från traditionell sals- seminarie- och labb-undervisning. Kännedom om dessa förekomster finns i dagsläget hos enskilda lärare, program, och i bästa fall fakultetsorgan, medan en lärosätesgemensam lägesbild över användningen av alternativa undervisningsformer saknats. Rapporten ger en sådan lägesbild baserad på information på universitetets webb, och intervjuer med utbildningsansvariga på universitetets fakulteter. Rapporten beskriver också en metod för att skapa och underhålla sådana lägesbilder, och ger förslag på hur undervisningsformsinventeringsarbete vid Göteborgs universitet skulle kunna organiseras. Rapportens huvudsakliga resultat är en förteckning över 36 alternativa undervisningsmetoder som används på lärosätet, och en översikt över vilka av dessa som används på 206 kandidat och masterprogram. Rapportens avsedda användningsområden är ökat erfarenhetsutbyte mellan lärare och utbildningsledare som redan använder alternativa undervisningsformer, inspiration till ökad användning av alternativa undervisningsformer, och underlag för strategiskt arbete kring vidareutveckling av alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet.
Factors That Restrict Speed in Streamline
(2010-09-24) Leric, Zana; Södergren, Magnus; IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi; IT University of Gothenburg /Applied Information Technology
The fast moving area of mobile telecommunication forces companies to deliver functionality with increasing speed to customers. To deal with these challenges, Ericsson AB cre- ated a software process called Streamline Development(SD); which bridges the gap between long term thinking and agile development. SD is a process inspired by agile and lean methodologies, focusing on small efficient teams with an end-to-end responsibility of development, short life cycles, and continious code integration. The purpose of streamline is to take advantage of the benefits of shorter time to market, and to have a more flexible development set-up to aid the possibility to make changes at anytime. The goal is to get to faster development of products with higher quality. This article investigates SD and searches for different factors that could have an impact on the development process of a feature and extend the lead time. The paper will try to answer which factors restrict speed in Streamline Development? The results are 34 factors that restrict speed in SD. These factors are divided into three areas and further divided into 12 cate- gories. The research was conducted as a case study at Ericsson AB as a part of the bachelor thesis project course at the IT- University of Gothenburg during the spring of 2010.
Utmaningar vid användning av alternativa undervisningsformer - en kartläggning av ramfaktorer
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-02-15) Leric, Zana; Pareto, Lars; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Göteborgs universitet använder en mångfald av s.k. alternativa undervisningsformer såsom distansundervisning, nätbaserat lärande, utbildning av yrkesverksamma, problembaserat lärande, projektundervisning, arbetsintegrerat lärande och andra former som i grunden skiljer sig från traditionell sals- och seminarieundervisning. Syftet med denna rapport är att beskriva uppfattade hinder för alternativ undervisning och därmed lägga en grund för dialoger som syftar till att stärka förmågan till alternativa undervisningsformer. Rapportens huvudsakliga frågeställning är: Vilka svårigheter möter lärare som använder alternativa undervisningsformer vid Göteborgs Universitet? Rapportens resultat baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt där 43 uppsatser från högskolepedagogiska kurser har granskats. Ambitionen har varit att synliggöra ramfaktorer som förhindrar eller försvårar användandet av alternativa undervisningsformer. Kartläggningen av ramfaktorer är uppdelad i sju huvudsakliga områden med totalt 13 kategorier och 57 ramfaktorer. Resultatet visar att utbildningar som önskar bedriva eller redan använder någon form av alternativ undervisningsform aktivt behöver arbeta med att säkerställa resurser, studie-miljö, kompetens, lärarhantverk, examinationsformer samt utformningen av kursplaner.