Browsing by Author "Lindfors, Petra"

Now showing 1 - 3 of 3

Högtflygande risker. Variationer i arbetsvillkor, hälsa och säkerhetsklimat bland trafikpiloter i relation till säkerhetsklimat
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2018-02-01) Melin, Marika; Lager, Emil; Lindfors, Petra
Flygmarknaden har sedan slutet av 1990-talet genomgått genomgripande av-reglering och förändring och är idag hårt konkurrensdriven. Som en följd har flygbolagen utvecklat affärsmodeller med nya anställningsformer och nya sätt att organisera verksamheten. För trafikpiloterna har det inneburit förändrade och ofta försämrade anställnings- och arbetsvillkor. Myndigheter i Sverige och internationellt ser potentiella säkerhetsrisker i avregleringen och de nya affärs-modellerna som alltså kan vara förenade med försämrad flygsäkerhet. Syftet med den här studien var att undersöka trafikpiloternas uppfattning av säkerhetsklimat, samt att belysa hur olika typer av uppfattat säkerhetsklimat hänger samman med piloters arbetsvillkor, hälsa och med flygsäkerhet. Data samlades in genom självrapporter i enkät med en total svarsfrekvens på 46 %. Resultaten visar tydliga skillnader mellan olika typer av säkerhetsklimat. En klusteranalys resulterade i tre tydliga kluster av säkerhetsklimat som benämndes "Högrisk-klimat“, “Mellanriskklimat“ och ”Lågriskklimat”. Högriskklimatklustret får ses som en riskgrupp för flygsäkerhet i och med att det karaktäriserades av bristande rapporterings- och lärklimat, bristfällig kommunikation och säkerhetsengagemang, otillräckligt med olika resurser för ett gott säkerhetsarbete och brister i det systematiska säkerhetsarbetet. Resultaten visade också påtagliga variationer mellan de olika klustren vad gäller piloternas arbetsvillkor, hälsa och säkerhetsbeteende. Piloter som tillhörde Högriskklimatklustret rapporterade genomgående sämre arbetsvillkor, sämre hälsa och återhämtning, högre nivåer av ångest och depression, fler incidenter och misstag och farligare säkerhetsbeteenden än övriga piloter. Ur ett praktiskt säkerhets- och arbetsmiljöperspektiv synliggör studien en rad konkreta förhållanden som är möjliga att förändra.
Hur förhåller sig begåvning i skolåldern och psykosocial arbetsbelastning i vuxenlivet till olika aspekter av självrapporterad hälsa bland yrkesarbetande kvinnor och män?
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2010) Wulff, Cornelia; Lindfors, Petra; Sverke, Magnus
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer såsom höga krav, låg kontroll och bristfälligt socialt stöd har återkommande kopplats till sämre hälsa. Dock är det fortfarande oklart om individuella faktorer såsom begåvning har någon betydelse i samman-hanget. Föreliggande studie syftade till att undersöka hur tidig begåvning och psykosocial arbetsmiljö hänger samman med positiva och negativa aspekter av hälsa i en kohort yrkesarbetande kvinnor (n= 271) och män (n= 291). Begåvning i barndomen och självskattningar av krav, kontroll och socialt stöd i arbetet rela-terades till självrapporterade positiva (känsla av sammanhang och självskattad hälsa) och negativa hälsoindikatorer (muskelbesvär och oro/ångest) i medelåldern. Med hänsyn till skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och det faktum att kvinnor och män återfinns inom olika yrken och därmed möter olika psykosociala arbetsvillkor genomfördes analyser separat för kvinnor och män. Resultat från analyser med respektive utan hänsyn till yrkesnivå visade inte på någon signifikant betydelse av begåvning i relation till de olika hälsoindikatorerna. Det fanns inte heller några signifikanta interaktionseffekter mellan begåvning och psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Yrkesnivå hade genomgående ett lågt förklaringsvärde. Dessa resultat kan hänga samman med att denna yrkesarbetande kohort är förhållandevis homogen och att dessa medelålders kvinnor och män fortfarande uppvisar en för-hållandevis god hälsa. Psychosocial work conditions including high demands, lack of control and support have been linked to poor health. Yet, the influence of individual factors such as general mental ability (GMA) remains to be examined. The present study set out to investigate how childhood mental ability and psychosocial work characteristics relate to different health indicators in a cohort of working women (n= 271) and men (n=291). Specifically, childhood GMA and self-reports of job demands, job control and social support were linked to two positive health indicators (sense of coherence and self-rated health) and two negative health indicators (musculoske-letal problems and anxiety). In view of the gendered labor market and variations in health patterns between women and men, gender specific analyses were per-formed. Results revealed no linkages between childhood GMA and the health indicators included. Further, there were no significant interactions between GMA and the psychosocial factors. The overall impact of occupational level was low and controlling for occupational level did not change the overall results. These findings are likely to result from the study cohort being fairly homogeneous and the women and men being in good health.
Validering av frågor avseende nedvarvning och återhämtning : Samband mellan salivkortisol och subjektiva skattningar
(Arbetslivsinstitutet, 2006) Gustafsson, Klas; Lindfors, Petra; Aronsson, Gunnar; Lundberg, Ulf
Validation of unwinding and recuperation questions : Correlations between salivary cortisol and subjective ratings The aim of this study was to validate subjective ratings of questions on unwinding and recuperation and to investigate the relationships with cortisol output. Participants were 25 white-collar workers employed at a Swedish government authority. Linear regressions and repeated measures of ANOVA were used to calculate mean levels of salivary cortisol as related to recovery/recuperation. The results show significant main effects of cortisol as related to subjective ratings (p < 0.01) and a significant interaction effect (p < 0.05) between cortisol and sex. The study indicates that high levels of morning cortisol are significantly related to failure to recuperate. Results are discussed in terms of validity, prediction, sex differences, selection and generalization. Key words: Unwinding, recuperation, validity, allostatic load model, salivary cortisol, health, subjective ratings, method.