Browsing by Author "Lindh, T"

Now showing 1 - 2 of 2

Buller exponering och hälsoeffekter inom kraftindustrin
(Arbetslivsinstitutet, 1997) Högström, R-M; Tesarz, M; Lindh, T; Gamberale, F; Kjellberg, A
In the Elmiljö investigation noise turned out to be the most common work load in the power industry. In a case- controlstudy a cohort employees who developed a hearing impairment during the studied period were compared to a controlgroup without hearing impairment. Linemen and substation workers were overrepresented in the casegroup. The linemen were exposed to short periods of noise at high levels which can have caused the hearing impairment. The main sources of the noise were power saw, drill, snowscooter, aircompressor and excavator. Noise in leisure time could have contributed to the hearing impairments. The noise was considered as more annoying by the casegroup than by the controlgroup and this difference increased during the studied period. The only symptoms that differed between the groups was earproblems which were more common in the case group. The majority of the symptoms studied was related to how often the noise exposure occurred and to the feeling of annoyance. When the workplaces and the worktasks vary it was not possible to measure the noise exposure satisfactory. Intercorrelations between variables made it difficult to decide whether noise or other workloads caused the occuring symptoms. A general source of uncertainty was the use of hearing protectors.
Hälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie
(Arbetslivsinstitutet, 1998) Törnqvist, S; Bergqvist, U; Herlin, R-M; Lindh, T; Knave, B; Gamberale, F; Kilbom, Å; Andersson, L-I; Hagman, M; Tesarz., M
En nio-års prospektiv epidemiologisk studie har genomförts på en ung kohort av 706 nyanställda elarbetare i produktion och distribution av elektricitet inom kraftindustrin. Det totala bortfallet i studien var 34 procent, av vilka 25 procent uppstod under de första tre åren. Elarbetarna har hälsoundersökts vart tredje år med samtidigt beaktande av exponering för olika arbetsmiljöfaktorer, speciellt extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och buller men även vissa kemiska exponeringar samt ergonomiska belastningsfaktorer. Hälsoundersökningen har omfattat allmän medicinsk hälsokontroll med frågor om symtom och sjukdom speciellt avseende nervsystemet, reproduktionsförmågan, subjektiv upplevelse och muskuloskeletala besvär samt vissa kliniska moment såsom analys av blod och serum. Sambandet mellan hälsoutfall och exponering för arbetsmiljöfaktorer har analyserats i de olika delmomenten för varje treårsperiod motsvarande tiden mellan hälsoundersökningarna. Resultaten visar att elarbetarna som helhet haft god hälsa under de nio åren. Några säkra tecken på speciella sjukdomar som följd av exponering i arbetsmiljön har inte kunnat påvisas. En del elarbetare uppvisar dock under åren en ökad förekomst av besvär i några specifika avseenden. Följande fynd är värda att närmare kommentera. I kohorten noterades en förhöjd risk för neurasteni i den högst exponerade gruppen > 1,2 mT, vilket även syntes öka över tid. Halten av kortisol visade ett intressant men osäkert samband med elektriska fält. Barn till elarbetarna visade däremot inte några säkerställda avvikande förändringar vad gäller könsfördelning, födelsevikt, perinatal dödlighet, missbildningar eller cancer. Inte heller kunde man finna belägg för samband mellan exponering för extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält med vita blodkroppar eller blodkemiska parametrar. Studien visade även vissa samband mellan andra arbetsmiljöfaktorer och/eller arbetsförhållanden och påverkan på hälsan. En förhöjd halt av Tissue Polypeptid Antigen förekom främst i en specifik yrkesgrupp, vilken även rapporterade ökad belastning avseende olika arbetsmiljöfaktorer som t. ex. exponering för avgaser. Ländryggs- och knäbesvär var mer förekommande i yrkesgrupper med hög fysisk belastning. I övrigt förelåg inga konsistenta eller klara indikationer på samband mellan försämrad hälsa över tid och här undersökta exponeringfaktorer i arbetsmiljön.