Browsing by Author "Lindqvist, Hanna"

Now showing 1 - 5 of 5

”... För vi är ju ganska slappa, det kan ju låta väldigt dramatiskt när vi talar om att spela på sexigheten. Egentligen så skiter vi ju ganska mycket i det... ”– En komparativ studie av gymnasietjejers positionering med klass i fokus
(2010-03-05T09:24:03Z) Lindqvist, Hanna; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fält utifrån deras klasstillhörighet och syn på kvinnlighet. Ansatserna är att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext. Intervjuerna är utformade utifrån en tematisk referensram där främst det fria ordet har haft företräde. Analysen av materialet visar på en klassbunden positionering i fråga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begränsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med på den lokala marknaden. Motstånd mot ideal uppfinns utifrån de resurser som är tillgängliga och risktagande är kopplat till symboliska tillgångar. Vidare problematiseras resultatet genom att konstatera att undersökningen ett exempel på hur vi som undersökare har makten att definiera och representera dessa tjejer.
Gymnasieelevers uppfattningar om förmågor utöver danskunnande- En mixed-metod studie
Lindqvist, Hanna; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om hur gymnasieelever uppfattar utvecklandet av ett urval förmågor under sina tre år av dansstudier. Urvalet förmågor är; Självförtroende, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, granskning och bedömning av den egna förmågan, empatisk förmåga och reflektionsförmåga. Problemformuleringen grundar sig i den reduktion av dans som sker i skolan och dansämnets bristande tillgänglighet i gymnasieskolan. Studiens tre frågeställningar är: I vilken grad uppfattar några gymnasieelever att de utvecklat förmågor utöver danskunnandet? Vad är det som framträder i elevernas beskrivningar av fenomenet förmågor utöver danskunnandet? Hur uppfattar danseleverna utvecklandet av förmågor inom dansundervisningen i relation till deras ivärlden-varo? Frågeställningarna har besvarats genom en webbenkät med enkätsvar från 38 respondenter och semistrukturerade intervjuer med utsagor från fyra intervjupersoner. Deltagarna i studien går sitt sista år på det estetiska programmet med inriktning dans. Datan har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar på att de flesta respondenter och intervjupersoner uppfattar sig utvecklat förmågorna under sina tre år av dansstudier. Däremot skiljer sig enkätrespondenternas svar i viss mån från intervjupersonernas utsagor. I intervjupersonernas utsagor framkom även två nya förmågor i relation till de urval av förmågor som studien fokuserat på. I diskussionen belyses hur flera förmågor nämns i relation till och samspelar med varandra i såväl forskning som i den kvalitativa datan. Dessa förmågor var: självförtroende och självkänsla samt granskning och bedömning och reflektion. Studien bidrar med kunskap som skulle kunna vara användbar i diskussionen om vilken plats dansämnet ges i dagens gymnasieskola.
En praktisk lösning - om styrningsteknologier inom könsutredningar
(2011-06-28) Lindqvist, Hanna; Göteborg University/Department of Sociology
The purpose of this article is to explore the technologies of government that are created within gender disorder assessments as an institution. I have done so by utilizing Norman Faircloughs discourse analysing instrument “communicative action”, which focus on the social institution as relational. The material is strategically chosen by gathering texts from the Swedish state, the psychiatric clinics, NGO:s and by performing interviews with transsexual patients. When analysing the communication of the main agents, I have concluded that practices highly are a result of repeating text and speech inside the institution. The psychiatric assessments can also be seen as an illustration in changes in how citizens are governed in advanced liberal societies, where the role of the state has been gradually reduced in favour of other agents. I consider that the change illustrates an “acting at a distance”-mentality where the patient is introduced to participate in the definition of the care in what I call “negotiation as a technology”. At the same time, the patient is hold accountable for the outcome of the assessment. I have also found that the assessments have a specific “auditing” feature that enables various forms of expertise to legitimize resolutions on the count of certain kind of “practical” knowledge, and, further, how diagnosis is used as a programmatic tool. Simultaneously the results show that the changed governing of the transsexual patient is complex, gradual and still intertwined with an “old” kind of “top down” regulation in psychiatric assessments.
Rätten och Blockkedjetekniken: Om decentraliserade system, kryptotillgångar och rättslig hantering av tekniska innovationer
(2022-01-28) Lindqvist, Hanna; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
This project explores the intersection of blockchain technology and the law. The aim of this project is to illustrate the legal and regulatory challenges regarding blockchain technology and its applications, and to examine how these issues are dealt with from a legal perspective. The blockchain technology was introduced in 2008 as the underlying technology of the Bitcoin network. It can be used to create networks that is explicitly governed and controlled by a collective of network participants, based on the rules set in the underlying data protocol. This project aims to analyze some of the characteristics created by the technology that is regarded as issues from a legal point of view, mainly the absence of a central authority in decentralized networks. This project is also focused on the main use for blockchains, the market for crypto-assets. A wide variation of blockchains and blockchain based systems have appeared on the market during the last decade. Technical innovations such as “Smart Contracts” and “decentralized applications” have been developed and added as additional layers to the blockchain technology. This has led to a considerable development of different kinds of crypto-assets. But the technology and its applications have not been subject to regulation to any particularly large extent. The way to approach and define this diverse group of crypto-assets, in the purpose of addressing them legally, has been subject to an extensive discussion lately amongst regulators, lawyers and participants of the crypto market. In this project, an approach is made to examine different types of crypto-assets, to suggest definitions and classifications that can be used in legal aspects. The market for crypto-assets is not regulated in the EU, but the EU-commission has presented a proposal for a regulation. This proposal aims to create harmonization on the EU-market and regulate crypto-assets that are not currently under the scope of some other relevant EU-regulation. This framework will be examined in the light of the taxonomy of crypto-assets created in this project and regarding the legal and regulatory challenges that blockchain technology give rise to. The analysis in this project shows that there are several blockchain characteristics and functions that may pose a challenge from a legal perspective, including automation, immutability, and user anonymity. The examination shows that it may be of importance to distinguish between different kinds of blockchains and blockchain based systems, because they may raise different issues and challenges from a legal perspective. The main challenge is to address a subject that is responsible for decentralized networks. This conclusion was also supported and confirmed in the analysis of the proposal for the EU regulation. Another conclusion is that one of the main legal and regulatory issues is to define different types of crypto-assets in a sustainable and proportional way. A final conclusion is that the present and future law, built on the same logic of addressing liability on a central authority, can manage some blockchain systems in a satisfactory manner. This is true for networks where a central authority can be identified. On the contrary, it appears as if truly decentralized networks are still a challenge for regulators, that remains to be figured out. Regarding these systems, it can be considered that they are not handled in a totally satisfactory way by the law.
TVÅ PROFESSIONER TILL PRISET AV EN, KOMBINERADE ROLLER BLIR VINST FÖR VEM? - En intervjustudie med arbetsterapeuter inom psykosvården
(2018-05-23) Alborg, Jessica; Lindqvist, Hanna; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Personer med psykossjukdom kan ha ett brett spektrum av symtom som många gånger leder till begränsningar i vardagens aktiviteter. Exempelvis kan bristande kognition leda till svårigheter att planera och strukturera vardagen. Det arbetssätt som råder inom psykosvården innebär att alla patienter har rätt till en särskild kontaktperson, en så kallad case-manager. Case-managern kan och ska representeras av alla yrkeskategorier i psykosteamet. Arbetsterapeuter inom psykosvården kombinerar således den ordinarie yrkesrollen med case-managerrollen. Arbetet i de båda rollerna är av liknande karaktär, men utgångspunkten för teorierna skiljer sig åt. Tidigare studier kring arbetsterapeutens förutsättningar i case-managerrollen har genomförts. Forskning saknas emellertid kring upplevelsen av att kombinera case-managerrollen med arbetsterapeutrollen. Det föreligger således ett kunskapsgap inom området. Syfte Att undersöka arbetsterapeuters upplevelse av att kombinera arbetsterapeutrollen med case-managerrollen inom psykosvården. Metod En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex arbetsterapeuter som kombinerar arbetsterapeutrollen med case-managerrollen i det kliniska arbetet inom psykosvården. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades enligt Graneheim och Lundman. Resultat Analys av data resulterade i tre kategorier; ”Rollerna påverkar varandra”, ”Vidgad kunskap tillförs” och ”Yrkesspecifik kunskap används inte”. Kategorierna består av sju underkategorier. Slutsats Studiens resultat påvisar potentiella vinster såväl som risker med det undersökta arbetssättet. Ökad kunskap och förbättrade patientrelationer är möjliga vinster medan riskerna utgörs av att arbetsterapi som profession ges allt mindre utrymme. Minskad möjlighet att praktisera arbetsterapi påverkar både behandlare och patienter negativt. Behov av fortsatt forskning inom ämnet kan identifieras.