Browsing by Author "Lindqvist, Siri"

Now showing 1 - 2 of 2

Kvinnors biverkningsprofil på neuroleptika med fokus på sexuella biverkningar - en pilotstudie
(2014-01-22) Andersson, Joel; Lindqvist, Siri; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Neuroleptikamedicinering är förenat med en stark biverkningsprofil där sexuella biverkningar hör till de vanligt förekommande. Sexuella biverkningar uppmärksammas inte i forskning i samma utsträckning som andra biverkningar, än mindre för kvinnor i jämförelse med män. Fokus ligger på viktuppgång och dess effekter. Forskning kring sexuella biverkningar vid neuroleptikabehandling och dess påverkan på personers adherence är bristfällig. Syftet: Syftet är att i en pilotstudie undersöka hur biverkningsprofilen på depåneuroleptika med fokus på sexuella biverkningar inverkar på kvinnors inställning till medicinering. Metod: Datainsamlingen gjordes i form av en enkätundersökning på personer som erhåller depå-neuroleptika vid en psykosmottagning i Västra Götaland. De enkäter som används är SSP-UKU som visar personernas biverkningsprofil, och DAI-10 där en ska skatta sin attityd till medicinering. Resultaten analyseras i SPSS-Statistics. Resultat: Vanliga biverkningar som framkom i undersökningen var minskad sexlust, ökad sömn, trötthet, viktuppgång samt stelhet i musklerna. I en sambandsanalys mellan minskad sexlust och biverkningarna hos respondenterna sågs att trötthet, torrhet i slidan, viktökning, oro, orgasmfunktion var det som hade störst samband. Biverkningar som har störst relevans till negativ adherence enligt DAI-10 var sömnighet och försämrad orgasmfunktion. Konklusion: Pilotstudien bekräftar tidigare forskning över att biverkningsprofilen är stark för de personer som intar neuroleptika. Ett samband finns mellan viktökning och minskad sexlust som bör efterforskas vidare. Sjuksköterskans ansvar vid den medicinska behandlingen och uppmärksammandet av utsatta gruppers biverkningsprofiler bör belysas ytterligare. Mer forskning och bättre riktlinjer behövs för sjuksköterskor för att minska svårigheterna i samtal om sexuell hälsa för att uppfylla sjuksköterskans kompetensbeskrivning.
Det sitter någon mitt emellan som tur är
(2018-01-19) Lindqvist, Malin; Lindqvist, Siri; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Icke-hormonella metoder baserade på fertilitetsmedvetenhet och så kallade säkra perioder finns i flera former. Moderna varianter existerar i form av p-dator och appar. Metodernas effektivitet och Pearl Index är varierande och Läkemedelsverkets rekommendationer är otydliga då de inte specifikt beskriver enskilda metoders effektivitet utan sammanslår alla under begreppet Naturlig familjeplanering. Efterfrågan på metoderna ökar i ungdomsgruppen. Hormonrädsla är en av orsakerna till detta. Barnmorskors uppdrag är att utifrån kompetensbeskrivning, Läkemedelsverkets och ungdomsmottagningens riktlinjer samt sexuella- och reproduktiva rättigheter (SRHR) möjliggöra ett fritt informerat val till ungdomar. Syfte: Att undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagning uppfattar rådgivning kring, och ungas användande av, icke-hormonella preventivmetoder baserade på fertilitetsmedvetenhet Metod: Datainsamling genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer på tre ungdomsmottagningar. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier med subkategorier påträffades. Ungdomar och icke-hormonella metoder som beskriver ökad efterfrågan och användande samt kunskapsbrist hos ungdomar och ungdomars livsstil som ett hinder. Barnmorskan och verksamheten som beskriver ungdomsmottagningens begränsade utbud och ledningens biomedicinska riktlinjer. Kategorin Kunskap och rådgivning kring icke-hormonella metoder beskriver barnmorskans bristande kunskapsläge, hur metoderna är relevanta för ökad kroppskännedom samt barnmorskans splittrade förhållningssätt i frågan. Slutsats: Uppsatsen visar på ett ökat utbildningsbehov för barnmorskor om metoderna samt tydligare riktlinjer för preventivmedelsrådgivning och ungdomsmottagningens verksamhet vad gäller icke-hormonella metoder baserade på fertilitetsmedvetenhet.