Repository logo
Communities & Collections
All of DSpace
  • English
  • العربية
  • বাংলা
  • Català
  • Čeština
  • Deutsch
  • Ελληνικά
  • Español
  • Suomi
  • Français
  • Gàidhlig
  • हिंदी
  • Magyar
  • Italiano
  • Қазақ
  • Latviešu
  • Nederlands
  • Polski
  • Português
  • Português do Brasil
  • Srpski (lat)
  • Српски
  • Svenska
  • Türkçe
  • Yкраї́нська
  • Tiếng Việt
Log In
New user? Click here to register. Have you forgotten your password?
  1. Home
  2. Browse by Author

Browsing by Author "Lindwall, Johan"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • Results Per Page
  • Sort Options
  • No Thumbnail Available
    Item
    Handlingsimperativets dilemman – Om frihet och kontroll i socialtjänstens arbete med klienter som använder narkotika
    (2020-10-13) Lindwall, Johan
    ABSTRACT Title: Dilemmas of the imperative for action – On freedom and control in social services’ work with clients who use illicit drugs Author: Johan Lindwall Keywords: social service, substance use, discourse, discourse psychology, institutional talk, institutional identities, street-level bureaucracy, legitimacy work, power, subjectification ISBN: 978-91-88267-15-3 ISSN: 1401-5781 http://hdl.handle.net/2077/66585 This thesis studies social services’ work with clients who use illicit drugs. The aim is to contribute to knowledge about how social services’ imperative for action – to actively promote change for clients who use illicit drugs – is shaped in practice and balanced against the principle of autonomy. The aim is also to discuss the conditions and implications of social workers’ practice, and to show how power is expressed. The material was collected through observations, reflective discussions with staff, interviews and focus groups at three social service offices. Viewing social workers as street-level bureaucrats, the study draws on discourse psychology in dialogue with Foucauldian concepts of power. The analysis shows that social workers’ conditions are contradictory and dilemmatic. Individualistic ideals and clients’ freedom are highly valued but collide with strategies that can be perceived as authoritarian, when clients are seen as incapable to act in their own good. To handle contradictions, social workers perform substantial legitimacy work. The analysis demonstrates that social workers, when pursuing and justifying their job, engage in a considerable rhetorical and interactional work. When acting to promote change in clients’ drug use, social workers normally avoid acting against clients’ intention, and rather pursue a strategy that aligns with clients’ freedom of choice and aims to shape clients’ will to change. In this way, power is made invisible. Finally, the analysis reveals that social workers shape their approaches and strategies towards clients on the basis of how they view clients’ drug use with regards to risks, how they perceive clients’ morals, and how they assess the expected return-on-investment of the work, rather than on the basis of clients’ drug use as such. As a consequence, many clients need to take full responsibility for ensuring that they get the help they might need.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Motivationens möjligheter. Motivationsbegreppets konstruktion och implikationer i den kommunala missbruksvården
    (2014-06-25) Lindwall, Johan; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
    Det övergripande syftet med uppsatsen var att kritiskt granska motivationsbegreppet och hur det används i missbruksvården. Mer specifikt var syftet att, utifrån en diskursanalytisk ansats, analysera hur motivationsbegreppet konstrueras lokalt på tre specifika enheter i den kommunbaserade missbruksvården, samt att analysera de lokala motivationsdiskursernas implikationer. Det sistnämnda innefattade att särskilt studera hur klienter och klientkategorier konstrueras i socialarbetarnas diskussioner, hur föreställningar om ansvar och moral tillskrivs olika kategorier och vilka åtgärder som förknippas med olika klientkategorier samt hur dessa åtgärder legitimeras. Till sist ville jag också utröna hur de lokala motivationsdiskurserna är kopplade till större institutionsöverskridande diskurser. Syftet bröts ner i tre huvudsakliga frågeställningar: Vilka betydelser laddas motivationsbegreppet med? Vilka klientkategorier går att urskilja i socialarbetarnas tal om motivation? Vilka lokala motivationsdiskurser går att urskilja i socialarbetarnas konstruktioner av motivationsbegreppet och hur relaterar de till större diskurser? Materialet bestod av fältanteckningar och ljudupptagningar som inhämtats genom observationer av teamkonferenser, samt fokusgruppintervjuer, på tre kommunala enheter som dagligen kommer i kontakt med människor med en missbruksproblematik. Materialet analyserades med olika diskursanalytiska verktyg. Studiens huvudsakliga resultat var att motivation konstrueras på olika sätt i olika kontexter. I en myndighetsutövande kontext dominerar, vad jag valde att kalla, en rationell motivationsdiskurs, där vilja, insikt och förändring är centrala begrepp. Omotiverade klienter konstrueras inom denna diskurs utifrån en föreställning om bristande vilja till, eller insikt i behovet av, förändring samt förändringens mål och medel. Konstruktionen orienterar socialarbetares arbete mot att försöka förändra klienters vilja genom att skapa insikt hos klienter om missbrukets negativa konsekvenser och om att socialarbetarnas mål, och medel för att nå målen, är eftersträvansvärda. I en behandlingskontext dominerar, vad jag valde att kalla, en emotiv motivationsdiskurs, där hopp, förmåga och förändring är centrala begrepp. Omotiverade klienter konstrueras inom denna diskurs utifrån en föreställning om upplevd vanmakt, och av att inte förmå genomföra en förändring. Konstruktionen orienterar socialarbetarna mot att positionera sig med klienterna, erbjuda en hoppfull relation och stärka klienternas egenmakt och autonomi, varpå klienternas vilja att autonomt nå de mål som styr socialarbetarna, d.v.s. drogfrihet, antas öka. Båda motivationsdiskurserna avspeglar en neoliberal välfärdsdiskurs samt den i Sverige dominerande narkotikapolitiska diskursen, men i fallet med den emotiva motivationsdiskursen blandas dessa diskurser med en mer traditionell socialliberal välfärdsdiskurs samt med skadelindringsdiskurs.  

DSpace software copyright © 2002-2025 LYRASIS

  • Privacy policy
  • End User Agreement
  • Send Feedback