Browsing by Author "Litzell, Christine"

Now showing 1 - 2 of 2

Att inte kunna berätta sanningen - Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med nyupptäckt cancersjukdom före patienten blivit informerad om diagnosen.
(2017-07-13) Hansen, Sophia; Litzell, Christine; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Årligen insjuknar ca 50 000 personer i Sverige i en cancersjukdom. På en vårdavdelning får sjuksköterskan många gånger vetskap om cancerdiagnosen före patienten. Det är betydelsefullt att lämna svåra besked på rätt sätt, varav det ibland kan dröja innan patienten får besked om sin sjukdom. Tidigare studier har visat att återhållen information skapar negativa känslor såsom frustration, oärlighet och stress hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med nyupptäckt cancersjukdom före patienten blivit informerad om diagnosen. Metod: En kvalitativ metod användes med två fokusgruppsintervjuer med totalt nio sjuksköterskor. Analysen genomfördes med en latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och elva subteman. Första temat: Att känna sig otillräcklig bestod av tre subteman: oro över att inte kunna möta patientens behov, att bemöta närstående och utmaningar för sjuksköterskan. Andra temat: Rädsla för att skada förtroendet bestod av tre subteman: att inte kunna berätta sanningen, rädsla för att bli avslöjad och att distansera sig. Tredje temat: Att skapa bra förutsättningar bestod av tre subteman: att våga ha en öppen kommunikation, trygghet hos sjuksköterskan och att skapa strategier för att hantera situationen. Fjärde temat: Att lämna den svåra informationen bestod av två subteman: att lämnas ensam med patientens oro och att vilja patientens bästa. Slutsats: Att som sjuksköterska vårda patienter i denna komplexa situation kan leda till negativa känslor såsom oro, stress och otillräcklighet. Bemötandet kan påverkas genom att sjuksköterskan distanserar sig och undviker patienten. Det kan även leda till negativa konsekvenser för omvårdnaden i form av bristande kommunikation och att patienten inte blir 3 lika delaktig i sin vård. Trots den svåra situation som sjuksköterskorna presenterade fanns det en vilja att skapa bra förutsättningar och se till patientens bästa.
Närståendes upplevelser och behov vid stroke
(2011-01-28) Litzell, Christine; Rosenström, Sofia; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden och i Sverige drabbas 30 000 personer varje år. När någon drabbas av stroke innebär det en stor förändring i livet och sjukdomen kan ge många neurologiska symtom. Detta är inte bara något som drabbar den sjuke, utan det får även konsekvenser för de personer som finns i den sjukes närhet, de närstående. En person behöver inte vara förbunden till någon genom släktskap eller äktenskap för att definieras som närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser och behov hos närstående till personer som drabbats utav stroke, från insjuknandet till ett halvår efter utskrivning från sjukhus. Metod: En litteraturöversikt gjordes över nio kvalitativa och en kvantitativ studie. Artiklarna analyserades med hjälp av Burnards modell, en förenklad variant av innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades; Anpassning till livet efter stroke, Behov och Mötet med vården. Under dessa teman urskildes tio subteman. Resultatet visade att de närstående upplevde oro och osäkerhet inför den förändrade livssituationen. För att finna förståelse behövde de närstående samtala med vårdpersonalen och få information. Att själva vårda den strokedrabbade var något de närstående upplevde som en förpliktelse. De kände sig också ensamma och hade behov av stöd från både personal och vänner. Det fanns olika strategier för att hantera den nuvarande situationen samt tankarna kring framtiden. Tillgängligheten till vårdpersonalen var av stor vikt i mötet med vården, då de närstående upplevde osäkerhet. Slutsats: Varje individ är unik och studien kan därför inte ge en generell förklaring till hur närstående känner. Däremot kan resultatet i studien bidra till en ökad förståelse för hur de närstående upplever den kaotiska situationen efter en stroke samt vilka behov de har. Sjuksköterskan kan med hjälp av detta bekräfta individen och ge ett professionellt stöd.