Browsing by Author "Ljungblom, Anders"

Now showing 1 - 2 of 2

Fartygsavskrivningar
(2007-05-09T12:40:39Z) Eliason, Sofia; Ljungblom, Anders; Ragnarsson, Martina; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Rederinäringen är en betydelsefull bransch i Sverige och tillsammans med dess kringnäringar sysselsätter den cirka 18 000 personer. De senaste åren har rederinäringen haft en gynnsam utveckling och fartyg kan ses som de enskilt viktigaste tillgångarna i ett rederi. Värderingen av fartyg styrs i svenska onoterade bolag av två rekommendationer BFNAR 2001:3 och RR 12. Dessa anger att tillgången skall skrivas av under dess nyttjandeperiod. En annan rekommendation är skriven av Sveriges Redareförening där det anges att ett fartyg skall skrivas av på 25 år och försiktighetsprincipen skall gälla. Den svenska fartygsflottan innehåller många olika sorters fartyg som har olika användningsområden, exempelvis färjor och tankfartyg. Detta resonemang har resulterat i frågorna: Hur väljer svenska onoterade rederier att göra avskrivningar på sina fartyg? Hur bedöms avskrivningstiden, restvärde och avskrivningsmetod för dessa fartyg och vad påverkar dessa redovisningsval? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska hur svenska onoterade rederier väljer att göra avskrivningar på sina fartyg genom att undersöka hur avskrivningstid, avskrivningsmetod och restvärde bestäms samt de underliggande faktorer som påverkar rederiernas redovisningsval. Avgränsningar: I uppsatsen undersöks svenska onoterade rederier. Endast redovisningsmässiga avskrivningarna har tagits i beaktande och inte de skattemässiga. Metod: En statistisk undersökning av onoterade rederiers årsredovisningar och intervjuer med aktörer inom branschen har genomförts, vilka tillsammans med litteratur om rederibranschen och redovisningsval har bidragit till att problemfrågan kan besvaras. Analys och slutsats: Analyskapitlet behandlar hur rederierna skriver av fartyg utifrån problemformuleringens två underfrågor. Analysen leder fram till en slutsats som visar att det i svenska onoterade rederier finns en stor spridning av avskrivningstider med en trend mot kortare avskrivningstider än den av Sveriges Redareförening rekommenderade avskrivningstiden på 25 år. Redovisningen av avskrivningar på fartyg påverkas i första hand av kreditgivare och lastägare samt av rederiägarnas och företagsledningarnas vilja att behålla det intjänade kapitalet i företaget. Denna påverkan kan resultera i att rederierna inte handlar i enlighet med de gällande redovisningsrekommendationerna och i dessa fall kan avskrivningarnas rättvisande bild ifrågasättas. Förslag till vidare forskning: Undersökningen visar att det finns intressenter och faktorer som påverkar rederiernas val av redovisningsmetoder. Det skulle vara intressant att djupare undersöka i hur stor utsträckning dessa faktorer påverkar rederiernas redovisning, vilken av intressenterna som har störst påverkan och vilka konsekvenser denna påverkan har för rederiernas redovisning.
Hur marknaden har värderat koncernerna efter införandet av den nya IFRS-regleringen gällande goodwill. - en studie av samtliga koncerner noterade vid Stockholmsbörsen
(2006) Ljungblom, Anders; Jönsson, Anna-Karin; Berglund, Hulda-Lena; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Från och med räkenskapsåret 2005 skall alla svenska noterade koncerner tillämpa nya redovisningsregler (IFRS). Den regelförändring som behandlas i denna uppsats är framförallt att goodwill inte längre skrivs av systematiskt utan istället testas för nedskrivningsbehov minst en gång per år. Regelförändringen kommer att påverka koncernens resultat vilket leder till att även resultatbaserade värderingsmått såsom P/E-tal kommer att påverkas. Detta är ett outforskat område, vilket gör det extra intressant att kartlägga effekterna för detta första år som IFRS tillämpas och undersöka om marknaden tagit hänsyn till denna bokföringstekniska förändring i värderingen av koncerner. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga resultateffekterna av de nya redovisningsreglerna angående goodwill för år 2005 för samtliga noterade koncerner på Stockholmsbörsen. Ett vidare syfte är att undersöka om börsaktörernas värdering av koncernerna har påverkats av den nya regleringen, genom att undersöka om denna förändring även avspeglas i koncernernas P/E-tal. Avgränsningar: Vi studerar endast koncerner, noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista. Metod: Vi använder sekundärdata från koncerners årsredovisningar för att sammanställa en kvantitativ, deskriptiv studie av koncernernas resultat- och P/Etalseffekter. Empiriskt material har vidare analyserats utifrån referensramen. Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att allt eftersom den procentuella förändringen av vinsterna stiger minskar korrelationen mellan resultateffekterna och P/E-talseffekterna. Ju högre vinstförändringar, ju mer avviker förändringen av P/Etalen. Vår slutsats blir därför att börsens aktörer inte helt har sett igenom de resultateffekter som de nya reglerna angående goodwill har haft under år 2005 och därmed övervärderar koncernernas värde. Förslag till fortsatt forskning: Med utgångspunkt i denna uppsats anser vi att det vore intressant att studera koncernernas resultat över en konjunkturcykel för att se om de har blivit mer volatila på grund av slopade goodwillavskrivningar.