Browsing by Author "Ljungqvist, Rebecka"

Now showing 1 - 2 of 2

Nationellt godkänd idrottsutbildning: för vem och varför?
(2024-10-01) Ljungqvist, Rebecka; Granström, Victoria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framställs för Nationellt godkänd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod undersöks vilken mening och förståelse som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i läroplansteoretiskt perspektiv för att placera studiens fokus på formuleringsarenan för NIU. För den här studien tillämpas läroplansteoretiskt perspektiv för att rama in utbildningens formulerade syfte, mål och kunskapsinnehåll. Vidare tar studien teoretisk utgångspunkt i Foucauldiansk diskursteori för att analysera vilka maktstrukturer som (re)produceras genom NIUs elitidrottsdiskurser. Foucaults diskursteori tillämpas som en verktygslåda av begrepp för att förklara och förstå vilken funktion utbildningssystemet får när elitisering förflyttats till utbildningssystemets formuleringsarena. Foucaults begrepp makt, kunskap och sanning appliceras för att problematisera hur diskurskonstruktionen av elitidrott och subjektspositionen elit verkar genom NIU och konstruerar en viss förståelse om elit. Studiens resultat visar att diskursen om elitidrott samt subjektet elit framställs vara markant splittrad, såväl inom som mellan styrdokumenten. Studien har identifierat vissa genomgående och dominanta framställningar som kan betraktas operera som en överordnad maktstruktur inom NIU, samtidigt som en komplex mångfald skildrade framställningar om elitidrott samt subjektspositionen elit, splittrar förståelsen om vem NIU är till för och varför. Studiens resultat föreslår således att förstå NIUs elitidrottsdiskurser utifrån konstruktionen av gemensamma framställningar tillhörande en dominant elitidrottsdiskurs, samtidigt som splittringar utmärkt att säregna elitidrottsdiskurser finns insprängda inom ramen för NIU. Det resulterar i ett komplext tolkningsutrymme för säregna elitidrottsdiskurser att definiera vad elitidrott och elit är, vilka framställer markant skildrande konstruktioner om vem utbildningen är till för och varför. Studiens resultat påvisar således hur flera diskurser om elitidrott samexisterar inom ramen NIU.
Sjuksköterskans bedömning av patienter med sepsis eller risk för sepsis.
(2019-08-02) Iversen, Rasmus; Ljungqvist, Rebecka; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Sepsis är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Tidig upptäckt är centralt för att minska lidande för patienten och öka överlevnad. Patienten kan uppvisa en komplex bild av symtom och tecken och tidig upptäckt kan vara svårt. Som omvårdnadsansvarig är det sjuksköterskans uppgift att med sin kunskap inom bedömning bidra till tidig identifiering och insättning av livräddande, medicinska åtgärder. Samtidigt visar forskning att det finns brister i sjuksköterskans bedömning av symtom och tecken. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av patienter med sepsis eller med risk för sepsis. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och PubMed användes i litteratursökningen. Litteratursökningen följde PIO-strukturen. Datainsamling och kvalitetsgranskning resulterade i elva kvantitativa originalartiklar som utgör resultatet i den allmänna litteraturöversikten. Resultat: Sjuksköterskan använder sig av vitalparametrar och laboratorievärden i sin bedömning. Dock pekar resultatet på brister i tolkning och konsekvent användande av dessa. Till sin hjälp har sjuksköterskan ett antal bedömningsinstrument, som vid korrekt användning kan minska risken för försämring och mortalitet. Mer komplexa instrument visar sig fungera bättre vad gäller identifiering av sepsis. Sjuksköterskor önskar utbildning för att förbättra sin bedömning. Implementering av nya bedömningsinstrument där kompetensutveckling ingått som en del i interventionen visar på positiva utfall i form av tidigare identifiering, tidigare insatta medicinska åtgärder och minskad mortalitet. Slutsatser: Sjuksköterskan använder främst vitalparametrar i sin bedömning av sepsis men brister i att tolka dessa. Mer omfattande bedömningsinstrument är till gagn för patienten i form av ökad överlevnad och sjuksköterskors kompetens inom bedömningens alla delar bör höjas för att kunna använda dessa mer omfattande bedömningsinstrument. Det saknas forskning inom området och studier behövs inom alla delar av bedömningar.