Repository logo
Communities & Collections
All of DSpace
  • English
  • العربية
  • বাংলা
  • Català
  • Čeština
  • Deutsch
  • Ελληνικά
  • Español
  • Suomi
  • Français
  • Gàidhlig
  • हिंदी
  • Magyar
  • Italiano
  • Қазақ
  • Latviešu
  • Nederlands
  • Polski
  • Português
  • Português do Brasil
  • Srpski (lat)
  • Српски
  • Svenska
  • Türkçe
  • Yкраї́нська
  • Tiếng Việt
Log In
Have you forgotten your password?
  1. Home
  2. Browse by Author

Browsing by Author "Lundgren, Sara"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 3 of 3
  • Results Per Page
  • Sort Options
  • No Thumbnail Available
    Item
    Konflikthanteringskunskaper – spelar teoretisk utbildning någon roll vid praktisk konflikthantering i klassrummet? En studie om vilka faktorer som påverkar om lärare upplever sig förberedda vid konfliktsituationer i klassrummet.
    (2010) Vinje, Jonna; Lundgren, Sara; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
    Sammanfattning Skolan kan vara en konfliktfylld arbetsplats och vi som lärarstudenter upplever att vår utbildning innehåller för lite kurser inom konflikthantering, men är samtidigt inte säkra på att utbildning är den enda faktorn som påverkar hur läraren agerar i konfliktsituationer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida verksamma gymnasielärare känner sig förberedda vid konfliktsituationer i klassrummet och om denna känsla beror på utbildning inom konflikthantering, eller om det finns andra bakomliggande faktorer. Vi vill genom detta ta reda på om det finns ett behov av mer utbildning inom konflikthantering på lärarprogrammet. De frågor vi ställer oss i studien är om verksamma gymnasielärare uttrycker att de är förberedda för konflikter i klassrummet och varför/varför inte så är fallet. Vidare vill vi ta reda på om konflikthanteringskurser påverkar hur gymnasielärare agerar vid konflikter samt om det finns andra bakomliggande faktorer än utbildning, och i sådana fall vilka de är. Vår studie baseras på 57 enkäter som gymnasielärare i Göteborg besvarat. Analysen av vårt material är kvantitativ där korstabuleringar av frågorna har gjorts för att lyfta fram så många bakomliggande faktorer som möjligt. Svaren till de öppna frågorna har kategoriserats och sedan kvantitativt analyserats. Studiens viktigaste resultat är att de flesta lärarna oftast känner sig förberedda vid konfliktsituationer i klassrummet och att de flesta anser att erfarenhet är den viktigaste faktorn till denna känsla. Få respondenter hade läst konflikthanteringskurser, men merparten av dem som hade det menade att det hjälpt dem i konfliktsituationer. Vidare resultat i studien visar på att av de lärare som menar att de sällan känner sig förberedda inför konfliktsituationer i klassrummet, menar de allra flesta att denna känsla beror på brist på utbildning inom konflikthantering.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Det möjligas konst
    (2007) Hedén, Sara; Lundgren, Sara; Olsson, Linda; Göteborg University/Department of Sociology
    Sammanfattning: Syfte: Vårt syfte med denna studie är att lyfta fram vilka faktorer som är betydelsefulla för samarbete genom att undersöka utvalda lärares utsagor om interaktionen dem emellan. Vi tar utgångspunkt i tre olika lärandesituationer (PBL, Tema och Storklass) och ser på utvalda lärares utsagor kring arbetssättens syfte och orsaker ur ett sociokulturellt perspektiv. Huvudfrågor: 1. Vilka bakomliggande syften och orsaker uttrycks för lärarsamarbete av respondenterna? . Vilka för- och nackdelar ser lärarna i studien med lärarlagssamarbete, utifrån sin egen yrkesroll men även utifrån deras tankar kring eleverna? 3. Vilka beröringspunkter och vilka differenser kan vi skönja i de sex intervjuerna? Metod/material: Vi har gjort en kvalitativ studie på tre skolor med olika former av samarbete. Som metod för datainsamlingen har vi använt halvstrukturerade intervjuer med strukturerade frågor med en öppenhet för vidareutveckling av frågorna genom spontana följdfrågor. Undersökningen omfattar intervjuer med sex pedagoger som ingår i tre olika arbetslag på tre olika skolor. Resultat: Vårt resultat visar att de intervjuade pedagogerna ser positivt på arbete i lärarlag. De pekar på en rad fördelar så som delat ansvar, större trygghet, hjälp till ny energi och elever och vuxna har möjlighet att bli sedda av flera ögon varje dag. Tre personliga egenskaper förefaller vara viktiga för ett fungerande samarbete; flexibilitet, prestigelöshet och lyhördhet. Betydelse för läraryrket: Vår studie ger insyn i samarbetets komplexitet, vilket ger en vidare förståelse inför svårigheterna men även möjligheterna med lärarlagsarbete. = O=
  • No Thumbnail Available
    Item
    Obunden men inte fri - en studie av anställningsformens inverkan på upplevelsen av arbetssituationen
    (2004) Lundgren, Sara; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
    Den 6 november 2003 genomförde journalisternas fackförbund en kartläggning av förekomsten av visstidsanställningar inom mediabranschen och kom fram till att denna dag innehade 18 % av journalisterna en tidsbegränsad anställning. I denna uppsats studeras hur anställningsform inverkar på upplevelsen av arbetssituationen. Jag undersöker också hur samspelet ser ut mellan tillsvidareanställda och visstidsanställda. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra journalister kopplade till samma tidning så kartläggs likheter och skillnader mellan de två grupperna, tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda, i deras upplevelse av sin arbetssituation. Jag försöker ringa in och jämföra respondenternas arbetssituation utifrån variablerna krav, kontroll och stöd. Av resultatet framgick att samtliga respondenter upplever sig ha stimulerande arbetsuppgifter och inflytande över det egna arbetets utförande. Grupperna skiljer sig något åt i sin yrkesmässiga utveckling. Tidsbegränsad personal får ingen gedigen kunskap på ett visst bevakningsområde och blir därmed mer av generalister än specialister. De temporärt anställda upplever viss distans i förhållande till arbetsgivaren på grund av sin tillfälliga koppling till denna och är därför osäkra på vilka krav och förväntningar de kan ha på denna. De känner sig bl.a. osäkra på vilka utbildningsinsatser de kan kräva och de förväntar sig inte att få arbetsgivarens stöd om konflikter skulle uppstå på arbetsplatsen. Respondenterna upplever inte att det finns någon social eller känslomässig uppdelning mellan de båda grupperna på arbetsplatsen.

DSpace software copyright © 2002-2025 LYRASIS

  • Privacy policy
  • End User Agreement