Browsing by Author "Lundin, Johan"

Now showing 1 - 5 of 5

Implementering av GUL.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-01-15) Lundin, Johan; Sunnerstam, Maria; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Rapporten syftar till att belysa införandet av Göteborgs universitets lärplattform (GUL) och utgöra underlag för diskussion och reflektion. Göteborgs universitet beslutade införa en universitetsgemensam lärplattform och upphandlade i december 2006 programmet PingPong. Studentavdelningen utsågs till systemägare och fick i uppdrag att ansvara för ett införande projekt med start januari 2007. Projektet blev försenat och kom igång våren 2008. Lärplattformen benämndes GUL - Göteborgs universitets lärplattform – och blev tillgänglig för alla lärare i november 2008 och för studenter i januari 2009. PIL-enheten och Studentavdelningen riktade i november år 2009 förfrågningar till fakulteterna om beredskapen för och behov av stöd i anslutning till implementering av lärplattformen. Resultat från uppföljningen indikerar brister vad gäller systematiskt planering av personalens kompetensutveckling inom IT-området, tillgång till stödjande organisation för studenters och personals användning av lärplattformen, framställning av material till lärplattformen samt rutiner för uppföljning och utvärdering av användning av lärplattformen. Resultat från denna uppföljning har diskuterats i PIL:s styrgrupp samt med IT-beställarrådet vid Göteborgs universitet. Vid dessa möten konstateras bl.a. att avsaknad av en gemensam hållning på fakultets- och institutionsnivå huruvida man skulle gå över till GUL eller inte, är ett av skälen till att införandet av en lärosätesgemensam lärplattform gått långsamt.
NUDEL - Nätburen undervisning, distanspedagogik och e-lärande
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-10-08) Lundin, Johan; Nordström, Linda; Svanberg, Pia; Svensson, Lars; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Rapporten beskriver resultaten av två totalpopulationsenkäter samt intervjustudier vid två högskolor. Fokus i undersökningarna har varit att kartlägga högskolelärares teknikanvändning, i synnerhet i interaktion med studenter. I allt väsentligt pekar undersökningen på att högskolelärare har en god IT-mognad, i hög utsträckning använder en rad olika IT-verktyg i sin undervisning, och upplever denna användning som relativt självklar. Man ser hur utbildningspraktiken förändras över tid, och kopplar delar av denna förändring till IT-användningen. I vissa fall upplevs bruket av IT som drivande, och i andra upplever man hur resultaten av en förändrad utbildningsverksamhet blir synliga i bruket av IT. Vi har identifierat ett antal utmaningar som beskrivs i rapporten. Dessa har konsekvenser för organisation, lärare och studenters lärande, vilket också diskuteras. De huvudsakliga utmaningar vi har identifierat, och som beskrivs i rapportens sammanfattning är: • Att förhålla sig till förändringar av lärarens yrkesroll. Vi ser i materialet en bild av teknikanvändningen som stödjande av aktiviteter som är administrativa, koordinerande, med fokus på utveckling och design, parallellt med undervisning och ämnesexpertis. • Att hantera skillnader mellan den förväntade användningen och nyttan av tillgängligt IT-stöd och den reella och praktiskt nödvändiga användningen. • Bruket av IT-stöd för att hantera parallella uppdrag, och IT-stödets lämplighet för att möta behov kopplat till detta. • Att problematisera och förstå de konsekvenser som bruket av specifika IT-stöd får för den dagliga verksamheten. Detta gäller ledning, inköpare, stödfunktioner såväl som lärare. • Att hantera integrationen av distansbaserade system som tillåter asynkrona och distribuerade utbildningsaktiviteter och de lokala, sekventiella och synkrona (som till exempel föreläsningen). • Integration av IT-stödet relativt andra inramande organisatoriska, juridiska, tek-niska och praxisbaserade påverkansfaktorer. • Att hantera relationen mellan bruket av egna och externa IT-stöd i utbildningen. Avslutningsvis så ser vi att resultatet kan informera utbildning, stödjande aktiviteter och inköp och implementation av IT-stöd. Resultatet pekar också på behov av att, på ett liknande sätt som i denna studie, utforska studenters användning av IT i sin interaktion med högskola, utbildning och lärare.
Nyckeln till elearing-en guide till nätbaserad kompetensutveckling för grupper
(2000) Lundin, Johan; Brühl, Robert; Asketun, Erik; Göteborg University/Department of Informatics
Knowledge intensive companies need to maintain a high level of competence among their employees. Consultant based organizations find this difficult, mainly because of two reasons; the majority of their staff is geographically distributed and has a very tight time schedule. We consider net-based competence development as a possible solution to these problems. To initiate and conduct net-based competence development in groups, awareness of the critical factors for success in the e-learning project is essential. The main purpose of this master thesis is to: Increase the knowledge concerning how to initiate and conduct net-based competence development in groups. We studied a competence development program at Guide Datakonsult (later Guide/FramFab) for eight months. During this program 19 participating consultants used LearnLoop, a web-based third generation tool for education. We supported the course tutors in designing the program. The participants' activities were studied regarding content and frequency of use and in the end of the study we interviewed the members as well as the course tutors. Our study resulted in four key factors for group e-learning. These are: learning methodology, course purpose and goal, steering and group composition and development. These factors are summarized in a matrix intended to support initiators and leaders of similar projects: The matrix is the Key to e-learning.
Sociala Medier som marknadsföring - Från ett organisationsperspektiv
(2010-09-24) Lundin, Johan; Lundqvist, Fredrik; IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi; IT University of Gothenburg /Applied Information Technology
I dagsläget pratar man alltmer om sociala medier och hur användandet av sociala medier kan hjälpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier är inte renodlade reklamkanaler, de är kommunikationskanaler som framförallt kan och ska användas för att bygga förtroende och stärka relationer mellan företag och individ. Vi står mitt i en nyordning som förvandlat användaren till en mer aktiv del av nätets utbud. Det är därför viktigt att företagen anpassar sig och gör sig tillgängliga på nätet. För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framåt, har vi tittat på teknikerna bakom sociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runt om kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att leda projekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med åtta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier på respektive företag. De drivande faktorerna bakom användandet av social media som marknadsföring är, som vi har sett, att ständigt vara tillgänglig och närvarande. Utmaningen för företag blir att ta till sig detta faktum och samtidigt förstå hur tekniken bakom sociala medier fungerar för att sedan anpassa upplägget utifrån den egna organisationens intressen och mål. Nödvändigheten av att kunna se sociala medier som en resurs inom marknadsföring är viktigt. Studien visar att värdeskapande ofta går hand i hand med engagemang och aktivt deltagande varför en stark organisation bakom sociala medier är något man bör sträva efter. Vad som gör en social media kampanj lyckad är att det finns ständiga uppdateringar och kontinuerlig dialog mellan individ och företag. Det krävs alltså en hel del arbete och det kan ta tid innan man ser ett resultat. Att ha klara riktlinjer för vilket typ av budskap man för ut samt vilken tonalitet dem har är även en viktig del i användningen av social media. Tekniken bidrar till att informationen som sprids i sociala medier och de diskussioner som förs i dem är helt transparenta och öppna för alla. Budskap rör sig snabbt, oavsett om de är positiva eller negativa.
Talking about work. Designing information technology for learning in interaction
(2005) Lundin, Johan