Browsing by Author "Lundqvist, Anna"

Now showing 1 - 3 of 3

Överkompensera, anpassa eller förändra dig!
(2020-08-05) Lundqvist, Anna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Vi vet att naturvistelse ger multidimensionella hälsoeffekter men våra könsroller ger oss olika förutsättningar till att komma ut. Inom friluftslivet riskerar kvinnor bli osynliga på grund av friluftsaktiviteter som undersökts inom friluftsforskningen och aktiviteter som idealiseras av omgivningen är mansdominerade. Studiens syfte är att utifrån ett feministiskt perspektiv belysa några kvinnors förhållningssätt till och erfarenhet av friluftsliv samt deras syn på utmaningar och främjande faktorer för delaktighet i friluftslivet. Studien visar att friluftsaktiva kvinnor anpassar sig till rådande manliga normer inom aktiviteter som är fysiskt krävande och kräver utrustning. Anpassningen är enklare för kvinnor som har resurserna och förutsättningarna att vara friluftsaktiva, vilket är problematiskt då normerna kan fortleva och friluftslivet förblir tillgängligt för resursstarka grupper. Ämnen som liggunderlag och spritkök får större utrymme än mens i friluftslivet vilket tyder på att manliga normer styr prioriteringen. Studien visar att friluftslivet främjas av tidig introduktion och mängdträning redan i barndomen men bör genomsyras av ett mer ödmjukt, empatisk och respektfullt klimat. Kvinnor behöver ta hänsyn till säkerhet och rädslor som är ett resultat av det strukturella våldet som män utövar mot kvinnor. Våldet riskerar att påverka kvinnors möjligheter att vistas i naturen på lika villkor som män. Kvinnor lär sig från tidig ålder, genom varningar och oro, att inte gå ut själva i naturen. Vilket bidrar till att kvinnor får ta ansvar för det strukturella våldet från män. De rådande manliga normerna är problematiska för att fler kvinnor ska upptäcka naturen och ett mycket angeläget ämne att fokusera på i samhället.
Samtalsinteraktionen vid förvärvade kommunikationssvårigheter: likheter och skillnader i tränade bedömares och närståendes uppfattning
(2016-09-20) Jons, Evelyn; Lundqvist, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
I samband med förekomst av förvärvade kommunikationsstörningar finns behov av effektiva sätt att bedöma patientens vardagliga kommunikation för att kunna anpassa interventionen efter individen. Ett sätt är att fråga en närstående. I den aktuella studien undersöktes relationen mellan tränade bedömares och närståendes uppfattning om svårigheter i samtalsinteraktion med en individ som har en förvärvad kommunikationsstörning. Deltagarna bestod av 15 dyader där en person hade Parkinsons sjukdom eller afasi efter stroke. Materialet var insamlat med hjälp av bedömningsinstrumentet CAPPCI. Överensstämmelsen var hög vid bedömning på ett av åtta undersökta områden (artikulation/prosodi). På övriga sju kommunikationsområden var överensstämmelsen låg. Ett starkt, signifikant samband påvisades vid bedömning av två av områdena (artikulation/prosodi, lingvistiska förmågor). På övriga sex kommunikationsområden visades endast svaga, icke signifikanta samband. Resultatet antyder att logopeder bör ta hänsyn till anhörigas upplevelser vid planering av behandling.
Socialsekreterarens drivkrafter i arbetet
(2005) Bergquist, Katarina; Lundqvist, Anna; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktorteori var att undersöka vad som motiverar socialsekreteraren att arbeta inom Individ- och familjeomsorg i Alingsås kommun. Studien var av kvalitativ art och explorativ karaktär där fokusgrupper användes som undersökningsmetod. Totalt deltog 23 medarbetare i studien. I resultatet framkom att socialsekreteraren var mest nöjd med de egna arbetsuppgifterna och möjligheten att utföra ett bra arbete. Samarbete och samverkan hade stor inverkan på hur deltagarna motiverades i arbetet vilket arbetsledningen inte diskuterade som möjlig motivationsfaktor. De skillnader som kunde påvisas beroende på deltagarnas anställningstid var synen på behovet av erkännande samt att kunna utföra ett bra arbete.