Browsing by Author "Lundqvist, Louise"

Now showing 1 - 2 of 2

Att förstå sitt kulturarv är att förstå sig själv och andra
(2023) Wilhemsson Teike, Jannike; Lundqvist, Louise; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
I svenska skolans värdegrund nämns begreppet kulturarv som en del i att skapa en trygg identitet och som något viktigt för att förstå och leva sig in i andras villkor. Dessutom har Sverige genom kulturmiljölagen och internationella överenskommelser åtagit sig att värna om det gemensamma immateriella kulturarvet. Skolslöjden är en plattform där detta har en naturlig plats, där man kan jobba både praktiskt och teoretiskt för ett bevarande och ett levandegörande av världens gemensamma kulturarv. Denna forskningsöversikt har som syfte att undersöka begreppen kultur, traditioner och kulturarv, och hur dessa begrepp behandlas och används dels inom skolslöjden, men även i samhället i stort relaterat till slöjd. I slöjdens kursplan har traditionella hantverkstekniker, som är en del av det immateriella kulturarvet, alltid haft en plats, men på senare år har begreppen kultur, traditioner och kulturarv tonats ner. Detta trots vikten av kulturarv som påpekas på en samhällelig nivå. Resultatet i denna forskningsöversikt visar att det finns en nedåtgående utveckling inom slöjdutbildning i relation till kulturarv internationellt och att slöjd får mindre utrymme i skolundervisningen. Olika aktörer tar sig an och förhåller sig till kulturarv på olika sätt, och det pratas om att “vara ii” eller att “ha” ett kulturarv, definitioner som har betydelse för vår upplevelse av kulturarv. Urvalsprocessen av våra gemensamma kulturarv behöver problematiseras, då vem, hur och varför dessa väljs ut både är en social, kulturell och politisk fråga. Det är också viktigt att kunna se handlingsburen kunskap i sig som ett kulturarv, och kulturarv som ett levande bruk och inte bara som specifika föremål och ting som statiskt bevarats i sin dåtid. Resultatet visar att forskningen är enig om vikten av kultur och kulturarv för människors välbefinnande och som del i att förstå vår egen och andras identitet. Men denna förståelse är inte en självklarhet utan behöver undervisas om och tränas i, och det är av särskild vikt för barn och unga. Materialet i denna forskningsöversikt består av avhandlingar, artiklar och annan litteratur som har inhämtats genom litteratursökningar i olika databaser och genom kedjesökningar. Dessutom innehåller översikten styrdokument från skolan och andra material från myndighetsrapporter och internationella överenskommelser. Slutsatser som kan dras av resultatet i forskningsöversikten är att den vikt som ges begreppen kultur, tradition och kulturarv i samhället, forskning och statliga dokument inte återspeglas i vikten det får i skolslöjden. Detta trots att skolslöjden kan ses som ett ypperligt forum att utbilda om kultur, traditioner och kulturarv, särskilt i en mångkulturell kontext.
Att prata om annat än slöjdandet
(2024) Lundqvist, Louise; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Elevernas icke ämnesrelaterade kommunikation inom slöjdämnet är något som många är väl medvetna om, men som i liten utsträckning är forskat på. I denna studie har elevers egna erfarenheter, tankar och känslor kring detta studerats, genom semistrukturerade gruppintervjuer. Syftet har varit att få en ökad förståelse för hur elevers verbala kommunikation under slöjdlektionerna påverkar dem, bland annat i deras lärande och i deras välbefinnande på lektionerna, samt i deras lärandemiljö, men också att förstå vad de själva tycker och tänker om detta fenomen. Som bakgrund har både aktuell läroplan och de två senaste ämnesutvärderingarna i slöjd lyfts, samt tidigare forskning inom både klassrumsinteraktion och kommunikation inom slöjdämnet. Tidigare forskning lyfter både fördelar och pedagogiska möjligheter med denna icke ämnesrelaterade kommunikation. De nationella ämnesutvärderingarna belyser elevernas positiva tankar om sagda kommunikation, och i läroplanen går det att relatera detta till delar som handlar om normer, värden och värdegrund som alla lärare måste ta hänsyn till i sin undervisning. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har positiva tankar om den icke ämnesrelaterade kommunikationen i slöjdklassrummet, att de upplever att den ger dem motivation till ämnet i sig. De upplever att ämnets karaktär gör det möjligt att i större utsträckning än i andra ämnen prata om annat, och att de kan fokusera på sina arbeten samtidigt, vilket gör att de inte upplever det som att läraren heller störs av denna kommunikation. Eleverna menar dessutom att dessa konversationer i deras mening inte har någon negativ påverkan på deras lärande, utan snarare tvärtom i relation till motivationen det ger dem att gå till lektionen.