Browsing by Author "Magnusson, Johanna"

Now showing 1 - 4 of 4

Att möta unga kvinnor som lever inom kulturer där sex före äktenskapet inte är tillåtet. En intervjustudie med barnmorskor på ungdomsmottagningar i Sverige
(2017-01-26) Demerud, Hanna; Magnusson, Johanna; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Mänskliga och sexuella rättigheter innefattar att alla människor har rätt att ta emot och sprida information relaterat till sexualitet, sex och samlevnadsundervisning. Det innefattar också tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, fritt få välja sin partner, frivilligt få välja att vara sexuellt aktiv eller inte, frivilliga sexuella relationer och ha ett säkert och tillfredsställande sexliv. Barnmorskan arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa ur ett livscykelperspektiv. I kompetensbeskrivningen för barnmorskor står det att alla kvinnor har rätt till att få information, rådgivning och samtalsstöd inom sex och samlevnad. I en del kulturer är det inte tillåtet för de unga kvinnorna att vara sexuellt aktiva före äktenskap och det kan uppstå dilemman när den svenska kulturen har ett annat synsätt på sex och samlevnad. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenhet av att möta unga kvinnor som lever i Sverige inom kulturer där sex före äktenskap inte är tillåtet. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med två individuella intervjuer och en fokusgruppintervju. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en manifest innehållsanalys och induktiv ansats. Resultat: Utifrån analysen av barnmorskors erfarenhet framkom tre kategorier; Utmaningar i mötet, Strategier att skydda den unga kvinnan samt Professionellt stöd och samarbete. Slutsats: Barnmorskorna upplevde svårigheter av att möta de unga kvinnorna, framförallt att behöva kringgå rutiner och undanhålla information för att hjälpa och skydda kvinnor i en utsatt situation. Barnmorskorna önskade uppdaterade och mer konkreta PM och riktlinjer för hur de ska handlägga specifika fall där de unga kvinnorna levde under kontroll från familjen.
How do companies servitize? Case company: Mölnlycke Health Care AB
(2001) T. Stratton, Scott; Magnusson, Johanna; Göteborgs universitet/Graduate Business School
The rapid technological development has commoditized product differentiation and squeezed products margins. Consequently, manufacturers have sought alternative routes to increase the opportunity for competitive differentiation and found that they could do so by increasing the service component in their offerings. Due to the very unique and different natures of service, many companies experience problems identifying the service propeller. It has been our attempt to analyze and describe how businesses approach service development by conducting interviews and by reading relevant literature. Our findings and subsequent analysis excavated a number of product culture residuals that had hampered the servitization process. One of our main findings showed that in order to overcome the barriers of change, there was an attested need to restructure a company's organization and reorient the company culture. Nonetheless, we found, on the basis of our interviews and relevant literature, that the final and most important common factor was the unawareness as to the service development phase whereabouts. It was revealed to us that the unawareness by and large was due to the inability of product-dominant companies to handle the abstractions of the service concepts. The development process appears to be an ad hoc phenomenon, which also helps explain the frustration of the internal obstacles everyone had encountered. We came to the final conclusion that it was in fact the new service development process per se that had posed the strategic challenge.
Kompetent eller skyddsbehövande? En kvalitativ studie om föreställningar kring barnets bästa och barns delaktighet inom socialtjänsten
(2015-06-18) Magnusson, Johanna; Andersson, Ellinor; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Barn som har upplevt våld i hemmet är en särskilt utsatt grupp i samhället eftersom en konsekvens av våldet kan göra att barnet får svårare att upprätta trygga och tillitsfulla relationer till andra. Det kan även hos barnet skapa känslor som skuld, svek, skam och misstro. Barn som upplevt våld och som aktualiseras hos socialtjänsten bedöms utifrån en kartläggning som socialsekreterare gör utifrån barns behov. Studier visar på att barn som upplevt våld inte blir lyssnade till eller tagna på allvar i samhället, däribland socialtjänsten. Syftet med denna uppsats är undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till principen om barnets bästa i socialt utredningsarbete i familjer där det finns en våldsproblematik. I studien lyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser även olika faktorer som påverkar barns delaktighet. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar. Materialet har analyserats utifrån en barndomssociologisk ansats där barn ses som subjekt, att de är aktörer och kompetenta i att skapa sina egna relationer och livsvillkor. Studien utgår därmed från ett barnperspektiv, som värnar om barns villkor och barns bästa. Studien fokuserar på begreppen blivande och varande barn, samt delaktigt barn och beskyddat barn för att undersöka hur stor delaktighet barn får i utredningen. I materialet framkommer en komplexitet kring barns bästa som gör bedömningar mer komplicerade. Detta eftersom barns bästa kan skilja sig åt utifrån om tolkningen görs av barnet, föräldrarna eller socialsekreteraren. I studien framkommer att barn görs delaktiga genom barnsamtal och att informanterna försöker anpassa samtalen efter barnet så att de kan känna sig trygga. Delaktighet sker även genom att barn får information och återkoppling. I resultatet framgår även att barn i vissa fall tenderar att göras mindre delaktiga utifrån föreställningen om att barn är i behov av skydd och att detta tar över bilden av barnet som kompetent. Vidare framkommer även att barns delaktighet påverkas av olika faktorer, där bland annat ålder och mognad är tydligt framträdande. En annan påverkansfaktor är föräldrars motivation och insikt, men även föräldrars relationskonflikt som tenderar att ta över så att barnen inte görs lika delaktiga.
Skiljeklausuls verkan mot ickesignatär
(2008-10-01T11:25:54Z) Magnusson, Johanna; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Resumé Skiljeklausulen utgör grunden för skiljemännens behörighet att avgöra en tvist. Det ligger därmed nära till hands att anta att endast den som har ingått avtalet med den tillhörande skiljeklausulen kan tvingas medverka i ett skiljeförfarande. Emellertid har ett flertal skiljeklausuler bedömts vara tillämpliga även i förhållande till den som på annat sätt har varit delaktig i avtalets prestationer respektive förpliktelser. I svensk rätt saknas det regler för hur ett skiljeavtals rättsverkan skall bedömas i situationer där såväl signatärer som ickesignatärer är involverade. Uppsatsens syfte är således att försöka identifiera vilka omständigheter som kan legitimera bundenhet av en skiljeklausul, som tredje part aldrig har haft för avsikt att acceptera. En alltför extensiv tolkning rörande bundenhet av en skiljeklausul riskerar att underminera den fundamentala avtalsrättsliga grunden för skiljemannarätten, nämligen partsautonomin och korresponderande viljeförklaringar.