Browsing by Author "Magnusson, Maria"

Now showing 1 - 11 of 11

Att känna tröst är att vara trygg. Sjuksköterskors förhållningssätt och agerande utifrån vad patienter med livshotande sjukdom upplever som tröstande.
(2007-04-17T09:35:25Z) Källander, Ulrika; Magnusson, Maria; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Kunskaper om vad som tröstar i kris och sorg är centrala då sjuksköterskan skall bemöta patienter som drabbats av en livshotande sjukdom. Eftersom bot inte alltid är möjligt borde förmedlingen av tröst få en mer framträdande roll inom vården. Begreppet tröst härstammar från förtröstan som i sin tur är synonymt med hopp, men förtröstan är också besläktat med trygghet. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap om vad vi som sjuksköterskor kunde göra för att förmedla tröst vid svår sjukdom utifrån vad patienten själv upplevde som tröstande. Artiklar söktes ur Pubmed, Cinahl, Blackwell Synergy och manuellt varpå 10 relevanta studier valdes ut. Tillgången till vetenskapliga artiklar i ämnet var begränsat. Vid analysen av utvalda artiklar framkom att trygghet möjliggjorde tröst och var tröstande i sig. 5 huvudteman; respekt, samhörighet, kontroll, kontinuitet och närhet framträdde extra starkt som tröstande, eftersom de bidrog till en ökad känsla av trygghet. Resultatet jämfördes med Norbergs Tröst-modell och liknelser kunde dras. Uppsatsen belyser ytterligare fakta kring begreppet tröst. Tröst handlade lika mycket om att bekräfta och respektera patientens önskan som om att vara styrande över sitt liv. En förtroendefull vårdrelation kändes också tröstande.
Att vara förälder i ett nytt land. Doulors och kulturtolkars erfarenheter från möten med familjer i nordöstra Göteborg
(2023) Berg, Christina; Magnusson, Maria; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet
Vi vill i den här rapporten dela med oss av doulors och kulturtolkars beskrivning av vad som påverkar hälsan hos familjer som de möter i nordöstra Göteborg samt vad de har för förslag till förändring och stöttning. Den bygger på resultaten av ett forskningsprojekt kring deras erfarenheter och arbete vid föreningen Tidigt Föräldrastöd. Fokus i projektet har framför allt varit på vad som inverkar på hälsa och välmående bland barn och föräldrar i stort men vi har särskilt intresserat oss för kost och munhälsa. Doulor hjälper kvinnor före, under och efter förlossningen medan kulturtolkar stöttar föräldrar, särskilt nyanlända, i deras föräldraskap och hjälper dem i kontakter med myndigheter. Kulturtolkarna och doulorna ger också kurser till föräldrar och blivande föräldrar samt stöd och information till personal inom exempelvis hälso- och sjukvård, folktandvård och socialtjänst. De som medverkat till den här rapporten har alltså unika kunskaper om familjers liv och hälsa i Göteborg Nordost. Rapporten visar att familjernas livsvillkor och osäkerhet kan leda till att mammorna och papporna får svårt att klara sin föräldraroll. Det kan handla om otrygg miljö, bristande etablering på arbetsmarknaden och att pengar och tid inte räcker till. I ett nytt land kan man också känna osäkerhet kring normer och roller samt ha svårare att känna tillit. Många känner inte förtroende för myndigheter. Denna rädsla kan göra att man undviker att ta hjälp och stöd, exempelvis att ta barnen till tandläkaren. En del vågar inte heller lita på att maten är säker, vilket kanske hindrar en att köpa den mat som man själv vill äta eller servera familjen. Doulor och kulturtolkar utför viktiga uppgifter som vägledare och brobyggare för familjer i ett nytt land och som stöd till myndigheter. Många myndigheter måste dock förbättra sitt sätt att kommunicera samt arbeta för att få ökat förtroende och bättre nå ut. Intentionen måste vara att främja delaktighet och inkludering samt motarbeta segregering. Doulor och kulturtolkar i Göteborg Nordost är mycket engagerade i och stolta över sitt arbete. Den verksamhetsutveckling som de i första hand ser idag är att deras samverkan med experter inom olika områden skulle behöva öka. Det kan exempelvis vara ytterligare samarbete med experter inom kost, munhälsa, fysisk aktivitet och psykiatri. Arbetssituationen för doulor och kulturtolkar behöver också förbättras då deras arbete ofta är ansträngande och psykiskt påfrestande av många olika anledningar.
Bra liv i Gårdsten – när invånarna själva får råda
(Göteborgs universitet, 2018) Berg, Christina; Bertéus Forslund, Heléne; Hallmyr, Moa; Hedström, Cecilia; Magnusson, Maria; Wretlind, Katharina; Göteborgs universitet; Västra Götalandsregionen
Denna rapport beskriver ett projekt som drivs av några invånare från Gårdsten och en forskargrupp från Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen. Målet för projektet är att identifiera vad som gör att man kan leva ett gott och hälsosamt liv i Gårdsten samt att föreslå och initiera förändringar. Vi har vid ett antal träffar pratat om hur vardagen fungerar i Gårdsten, vad som är bra för hälsan och vad som skulle kunna förbättras. I den processen har vi använt en forskningsmetod som innebär att alla ska kunna komma till tals och påverka (GLA – Group Level Assessment). I slutet av varje träff har vi tillsammans bestämt hur vi går vidare och forskargruppen har dokumenterat och sammanställt det som hänt. Bland annat har vi haft en utställning, där vi bjöd in fler invånare och företrädare för myndigheter och organisationer i Gårdsten. Dessa aktiviteter har resulterat i förslag på konkreta insatser. Fler mötesplatser behövs och kommunikationen mellan människorna kan bli mycket bättre. Det har också framkommit att tryggheten och känslan av tillhörighet behöver stärkas. Önskemålen om bättre kommunikation, trygghet och tillhörighet har i sin tur har lett till att några jobbar vidare på att öppna ett språkkafé. En grupp har också tagit initiativ till att bjuda in representanter för hälso- och sjukvården för att prata om munhälsa respektive hälsosam mat. Detta var lätt att ordna eftersom både Folktandvården och Angereds Närsjukhus har sådant utåtriktat arbete som en del av sina uppdrag. Genom projektet tas alltså dessa resurser nu i bruk av invånarna. Slutligen kan man säga om detta projekt att det startat idéer, diskussioner och handlingar som förhoppningsvis kommer att fortsätta bidra till Gårdstens utveckling.
Childhood obesity prevention in the context of socio-economic status and migration
(2011-01-04) Magnusson, Maria
Abstract Childhood obesity prevention in the context of socio-economic status and migration Maria Magnusson, Department of Public Health and Community, Institute of Medicine at Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg. Background and aim The childhood obesity epidemic seems to be levelling out but groups with low socio-economic status (SES) remain disadvantaged in this context. Successful community–based prevention should be targeted and adopt a health promotion approach. To reach and maintain a healthy weight, children at risk for overweight and obesity (OW) need skills to understand the meaning of information and messages related to energy balance. The general aim of this thesis is to explore the prerequisites for prevention of childhood obesity, focusing on areas with low SES and many immigrants and refugees. Specific aims are: (i) to explore dietary patterns, physical activity (PA), perceived relationships between lifestyle and health and OW prevalence among children in areas with different SES; (ii) to assess secular trends in these variables among children in a low-SES community and (iii) to investigate school nurses’ counselling of OW pupils in multilingual settings. Methods Surveys were conducted in January 2003 and 2008. A school in a residential area with low SES and many refugees was surveyed at both times. A school in an area with high SES was surveyed in 2008 only. All pupils in the fifth and sixth grades (n=347) were invited to participate. The surveys consisted of a questionnaire and interview covering habitual dietary pattern, PA and belief in ability to affect health; weight and height were also measured. Comparisons were made between the high- and low- SES school (2008) and, for the school in the area with low SES, between 2008 and 2003. To investigate current practice in school nurses’ supportive work, theme-oriented discourse analysis and qualitative content analysis were undertaken, based on 22 audio recordings from eight school nurses’ counselling sessions with 20 OW children. The quantitative distribution of the discourse space was analysed statistically. Results In 2003, 31% of the children were OW. About half of the children thought they could benefit from a healthy lifestyle at this time. Many children reported a high intake of sugar-rich products. In 2008, compared to 2003, significantly more children in the same low-SES school believed that their lifestyle could affect their health. Furthermore, a downward shift in BMI z-score and decreased intake of sugar were only significant for girls and the prevalence of obesity had decreased non-significantly in both genders. In the high-SES school, the corresponding prevalence in 2008 was significantly lower. Numerous lifestyle habits differed between the schools, all in favour of the high-SES school. Qualitative analyses suggested that misunderstandings in school nurses’ counselling with OW pupils originated from their belief that they knew what advice the pupils needed, insensitivity to the pupils’ concerns and poor linguistic comprehension. Nurses occasionally provided inadequate/inappropriate explanations about food and exercise. Inadequate skills in managing the process of enabling children and their parents were observed. Counselling families with languages and food cultures differing from the traditional Swedish ones met with additional difficulties. Conclusions Differences in obesity prevalence and many lifestyle parameters between children living in areas with varying SES may partly be regarded as a consequence of a society that fails to meet the needs of some of its inhabitants. The studies in this thesis suggest that preventive interventions should be developed and implemented in cooperation with the targeted groups. Measures should be taken to ensure that interpreters are available when needed. To enhance person-centred counselling, school nurses need improved nutritional knowledge and communication skills. To accomplish this, they should be provided with opportunities to cooperate with other professions. Keywords: BMI z-score, childhood obesity, counselling, dietary pattern, health belief, migration, physical activity, school nurses, socio-economic status, prevention ISBN: 978–91–628–8215–0
Forskning för en friskare generation: Levnadsförhållanden, vanor och hälsosam vikt
(Göteborgs universitet, 2012) Berg, Christina; Eiben, Gabriele; Johansson, Barbro; Lissner, Lauren; Magnusson, Maria; Mårild, Staffan; Ossiansson, Eva; Prell, Hillevi; Sjöberg, Agneta; Berg, Christina; Magnusson, Maria
Internrevision vid kreditgivning
(2007-06-08T09:02:57Z) Hermansson, Petra; Magnusson, Maria; Göteborg University/Department of Business Administration
Problembakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är att fokusera på det lönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill säga de förluster som dåliga kreditbedömningar innebär. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjälp av väl utformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförluster är det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. Således blir internrevisionsavdelningen en viktig länk mellan företagsledningen och den operativa verksamheten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sina kreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur en kreditbedömning skall gå till. Dessutom studeras vilket värde internrevisorernas granskning av regelefterlevnaden skapar och för vem. Författarna avser slutligen att undersöka hur internrevisionen inom de valda bankerna har förändrats sedan 1980-talet samt hur eventuella skillnader i utförandet av internrevisionen påverkar dess värdeskapande. Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa undersökningen till att endast behandla internrevisionen i Handelsbanken samt Nordea. Dessutom har en begränsning satts till att endast behandla den del av internrevisionen som handlar om att kontrollera organisationens regelefterlevnad. Metod: Uppsatsen är av deskriptiv karaktär då syftet är att undersöka och därefter beskriva hur internrevisorerna arbetar för att minska kreditriskerna inom organisationen. Vidare bygger uppsatsen på en kvalitativ metod då den har intervjuer och tolkande analyser som grund. Resultat och slutsatser: Författarnas slutsats är att de uppsatta reglerna och rutinerna för en kreditbedömning i hög grad ser likadana ut i båda de undersöka bankerna. Dessutom ser båda undersökningsenheterna internrevisionen som ett värdeskapande organ för ledningen för att på så sätt minimera bankens kreditrisker. Studien har visat att internrevisionen sedan 1980- talet har utvecklats på olika sätt i de undersökta bankerna. Således finns skillnader i dagens utförande av revisionen vilket påverkar den tillförlitlighet och relevans som uppnås genom granskningen och därmed påverkas revisionens värde. Förslag till fortsatt forskning: Författarnas förslag till fortsatt forskning är att komplettera den genomförda undersökningen med fler studerade banker. Ytterligare ett förslag är att undersöka hur förhållandet mellan de interna och externa revisorerna ser ut, då de externa revisorernas granskning idag till viss del bygger på de interna revisorernas arbete.
Kommunikation med designers - Användandet av hårda och mjuka data som argument
(2008-06-09T13:07:23Z) Hermansson, Petra; Magnusson, Maria; Nilsson, Sofie; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och frågeställning: Betydelsen av design ökar allt mer. Studier har visat att en stor andel företag har uppmärksammat att design bidrar till en mängd positiva effekter, men trots detta finns det en avvaktande inställning till design inom många företag. Då yrkesgrupper förväntas arbeta allt närmare varandra vid produktutveckling innebär skilda åsikter om design problem. Samarbetet mellan yrkesgrupperna kan ses som något positivt då grupper med olika erfarenheter och synsätt kompletterar varandra och således kan nå bättre resultat genom samarbete. I praktiken har detta samarbete dock visat sig vara problematiskt eftersom de olika aktörerna vid produktutveckling haft svårt att kommunicera och förstå varandra. Med utgångspunkt ur denna bakgrund har följande frågeställning formulerats: Vilka problem uppstår i kommunikationen mellan olika yrkesgrupper vid en diskussion om design ch varför uppkommer dessa? o Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de kommunikationsproblem som uppstår mellan olika yrkesgrupper då diskussioner förs angående design vid produktutveckling. Vidare syftar uppsatsen till att förklara varför de beskrivna ommunikationsproblemen uppkommer. k Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa undersökningen till att endast fokusera på de kommunikationsproblem som uppstår mellan designers, ingenjörer och ekonomer under en formell mötessituation. Dessutom har en begränsning satts till att endast undersöka den erbala kommunikationen som sker mellan dessa yrkesgrupper. v Metod: Denna undersökning utgår från avhandlingen Engineering emotion – Values as Means in Product Development av Mikael Wickelgren. I sin avhandling undersökte Wickelgren en projektgrupp på Volvo Personvagnar bestående av personer med olika kompetenser. Författarna har valt att utgå från Mikael Wickelgrens avhandling genom att genomföra en intervju med Wickelgren, samt ta del av de observationer som presenteras i vhandlingen, vilka gjorts och transkriberats av Wickelgren. a Resultat och slutsatser: Författarna har identifierat kommunikationsproblem i den undersökta projektgruppen då kriterier för god dialog och god argumentation inte uppfylls. Författarna anser att problemen i kommunikationen mellan de olika yrkesgrupperna uppkommer beroende på att de genom tillhörigheten i olika tankekollektiv och arbetsgemenskaper har utvecklat skilda sätt att tänka och arbeta samt att de genom sin professionstillhörighet avgränsar sig mot andra yrkesgrupper för att skydda sitt kunskapsområde. Författarna menar att dessa aspekter utgör hinder för samarbete mellan rkesgrupperna och att de är orsaken till varför kommunikationsproblem uppkommer. y Förslag till vidare studier: Författarnas förslag till vidare studier är att personligen observera ett möte där yrkesgrupper från olika företag deltar. Vidare föreslås undersökning av annan kommunikation än enbart den verbala samt att klargöra ledarskapets inverkan på samarbetet i en projektgrupp.
Skylta med kunskap. En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola.
(2013-11-07) Magnusson, Maria
The topic of this study is to generate knowledge about children’s understanding of graphical symbols. These forms of knowledge are prevalent in contemporary societies, for example, in the form of letters, numbers, road signs, maps, and computer icons. More specifically, in this thesis is scrutinized in detail how children develop symbolic skills and how this can be supported through educational activities. The theoretical basis of the study is variation theory (Marton & Tsui, 2004). This theory conceptualizes learning in terms of differentiation and integration. Two empirical studies are reported. The first is about two children, Olle and Lasse, who both are in the age span four to five years. How these children handle graphical symbols in the form of producing signs that they put up in their homes are followed over time. Hence, the children’s own make and use of symbols in their everyday life are studied. In the second empirical study, the findings from the first study and theoretical insight from variation theory are orchestrated in a preschool center with two teachers and twelve children, to see if these principles can be functional in supporting children’s development of symbolic understanding. Both studies are based on video data. The findings are that a particular pattern of variation entitled, ‘contrast’ is functional in developing such insight, while another pattern of variation entitled, ‘induction’ is not. In addition, meta-communication is argued to be important not only for the researcher to gain access to the child’s understanding but also to the child’s development as such. The theoretical distinction made by Vygotsky between ‘pseudo concepts’ and ‘concepts (proper)’ is used to discuss the findings.
Specialpedagogens yrkesroll - inflytande, arbete och samverkan utifrån ett elevhälsoteam
(2014-04-01) Magnusson, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vilken betydelse ett elevhälsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundläggande fråge- ställningar för studien är följande: 1. Vilka förväntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhälsoteam, på special- pedagogen? 2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhälsoteam? 3. Hur formas specialpedagogens vardag utifrån dess medverkan i elevhälsoteamet? Teori: Symbolisk interaktionism är det teoretiska perspektiv som studien utgår från. Människors interaktion och förmåga att sätta sig in i och förstå en annan människas uppfattning är centrala delar inom symbolisk interaktionism. Kommunikation och samspel är centrala pusselbitar i studien vilket går hand i hand med såväl KoRP (kommunikativt- och relationsinriktat perspektiv) som det sociokulturella perspektivet förutom med symbolisk interaktionism. Metod: Studiens forskningsansats är etnografisk och kan betecknas som kvalitativ. Deltagande observationer vid tre tillfällen samt intervjuer med samtliga nio aktörer i ett elevhälsoteam har genomförts, vilket har kompletterats med viss dokumentanalys. Kontinuerlig reflektion i relation till vald litteratur har regelbundet dokumenterats under insamlandet av empirin. Triangulering har använts för att säkerställa studiens trovärdighet. Resultat: Resultatet av studien uppvisar att samtliga aktörer i elevhälsoteamet har höga förväntningar på samarbete med varandra och samarbetet med specialpedagogerna i synnerhet. Samarbetet mellan elevhälsoteamets aktörer visar sig enligt studien vara varierande mellan de olika professionerna. Att aktörerna i elevhälsoteamet omfattades av olika sekretessnivåer komplicerade stundtals kommunikationen och samarbetet dem emellan. Specialpedagogens yrkesroll och arbete framkommer vara uppskattat och värdefullt enligt samtliga aktörer i elevhälsoteamet. Undersökningen påvisar också den stora frihet och inflytande som specialpedagogerna har över det vardagliga arbetet. En del uppgifter genereras från elevhälsoteamsmötena, en del delegeras samt ges från rektorerna och en del kommer från andra aktörer i verksamheten. Men hur och när arbetsuppgifterna ska utföras styr specialpedagogerna efter eget omdöme. Slutsatsen är att specialpedagogerna i undersökningen har stort inflytande över sitt vardagliga arbete och är inte primärt styrda av sin medverkan i elevhälsoteamet.
En studie av hur studenter studerar-arbetsorientering,samarbete och ICT i distansutbildning
(2000) Svensson, Lars; Magnusson, Maria; Göteborg University/Department of Informatics
Internet har under de sista åren expanderat explosionsartat och utvecklats till ett effektivt verktyg och hjälpmedel inom området för studier på distans. Dels som medium för informationsdelning, men framförallt för interaktion och möjliggörare av effektiv och flexibel distansundervisning tack vare ökad prestanda och multimediateknik. Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (ICT) i distansutbildning har inneburit en ny social dimension där distansstudenterna formar distribuerade lärandegrupper, karakteriserade av samarbete och interaktion. Uppsatsen behandlar hur detta påverkar studenternas organisation, prestationer samt lärande vilket har undersökts i en fältstudie av en grupp distansstudenter vilka läste ett Systemvetenskapligt program på distans. Resultaten pekar på ett idag fungerande och effektivt sätt för undervisning och interaktion som ständigt växer och där ny teknik ständigt är under utveckling. Vidare har vi kunnat och identifiera och beskriva fyra olika sätt att studera kollektivt, alla med sina speciella sätt att använda ICT och alla kan, menar vi kopplas till olika ansatser och förhållningssätt till lärande.
Underlag för information om covid-19 vid trångboddhet och flergenerationsboende
(Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-04-23) Jakobsson, Kristina; Al-Nahar, Lina; Jakobsson, Eskil; Hansson, Erik; Magnusson, Maria; Frey, Bodil; Albin, Maria
Trångboddhet är en välkänd riskfaktor för luftvägsinfektioner. Att bo flera generationer tillsammans under trånga förhållanden gör det särskilt svårt att skydda de äldre som löper ökad risk för svår covid-19 infektion. De vanliga råden, som ges av svenska myndigheter har hittills inte varit anpassade till sådana boendesituationer. En arbetsgrupp från de arbets- och miljömedicinska enheterna i Göteborg, Lund och Stockholm tillsammans med personer med särskild erfarenhet av praktisk hälso- och sjukvård och hälsoinformationsarbete i trångbodda och mångkulturella områden, har tagit fram ett första underlag för anpassad smittskyddsinformation. Det bygger på existerande information från såväl svenska som internationella myndigheter och organisationer. Folkhälsoenheten vid Angereds Närsjukhus/Sjukhusen i väster, som har lång erfarenhet av metodutveckling för folkhälsoarbete med fokus jämlik hälsa, har därefter gett synpunkter på materialet. Underlaget har faktagranskats av Per Björkman, professor i infektionsmedicin med inriktning mot globala hälsofrågor, Lunds universitet.