Browsing by Author "Magnusson, Stina"

Now showing 1 - 3 of 3

Paris and the voluntary reduction of emissions - A study on Grandfathering and the Environmental Kuznets Curve
(2019-07-11) Boukachabia, Isak; Magnusson, Stina; University of Gothenburg/Department of Economics; Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik
After the global climate meeting in Paris 2015, which resulted in the Paris Agreement, a common goal was set to keep the global temperature from rising over 2 ºC and preferably under 1.5 ºC. Prior to the agreement, each country published a document called National Determined Contribution, NDC, which included the intended climate actions each country would implement during the agreement. This thesis uses the data presented in the NDCs to investigate if there is any connection between the ambition level of reducing greenhouse gases and the economic principles of grandfathering and the Environmental Kuznets Curve. Through several regression analyses, the result states that the principles of grandfathering seem to be an explanatory factor, regarding countries decisions on reduced emission. Furthermore, no assumption can be made concerning the Environmental Kuznets Curve as results are proven to be insignificant. The thesis aims to contribute to the understanding of countries decisions in the Paris Agreement and serve as a support for further debate regarding global warming.
Sustainability at stake: incorporating circular economy into an organization
(2021-06-29) Setterström, Malin; Magnusson, Stina; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
Circular economy has been located as one solution to combat climate change, which puts large pressures on corporations. Earlier studies of circular economy have focused on what needs to be done but studies of how to incorporate it are scarce. This study addresses this gap and contributes to previous literature within the fields of circular economy and organizational studies. The aim is to examine how to incorporate circular economy into an organization, which might generate organizational change. A multinational consultancy firm has constituted the case study for the report, where interviews with respondents in three business areas have contributed to the majority of the data collection. Differences and similarities related to the incorporation of circular economy are visible between the business areas, which result in four conclusions. First, the concept of circular economy is incorporated into the organization through the process of translation among human and non-human actors. Second, social constellations, defined as communities of practice (CoP), have enabled the incorporation of circular economy as part of the translation process. Third, conclusions can be made regarding the importance of timing and context in relation to the translation process of incorporating circular economy. Fourth, the combination of bottom-up and top-down management approaches facilitates the incorporation of circular economy in the organization. The study shows how social group constellations, such as CoP, can affect organizational operations. Accordingly, the translation process, which occurs between human and non-human actors within CoP, becomes crucial for the networks’ cumulative knowledge to be realized in the rest of the organization and its practices. Thanks to motivated individuals interacting in CoP through visualization tools, together with timing and management support, the idea of circular economy is translated and incorporated into realized changes.
Viktiga karaktärsdrag hos projektledare inom temporära team –En studie för att identifiera viktiga Virtues inom projektarbete på Volvo Group IT
(2019-02-07) Magnusson, Stina; Jalosalmi, Marianne; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Tidigare forskning angående stewardshipteorin anses otillräcklig enligt Teh (2016) då den inte tar hänsyn till att personer är olika och att det finns situationsfaktorer att beakta. Hon genomförde därför en studie för att möjliggöra en bredare definition av stewardshipteorin och undersökningen gjordes på Svenska Handelsbanken som präglas av en traditionell hierarkisk arbetsmiljö. Vi vill se om vi kan operationalisera studien till en arbetsmiljö med temporära projekt där de anställda arbetar i tätt samarbete för att möjliggöra en förändring. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det går att identifiera virtues hos projektledare som arbetar på Volvo Group IT och om vissa virtues visas starkare än andra. Vidare studerar vi vilken typ av belöningar projektledarna tilltalas av. Avgränsningar: Studien är avgränsad till projektledare på Volvo Group IT. Metod: Studien genomfördes i form av en intervjustudie med projektledare på Volvo Group IT för att identifiera vad de karaktäriseras av och vad de motiveras av i form av belöningssystem. Det empiriska materialet har presenterats och analyserats utifrån vår referensram. Resultat och slutsatser: Vi fann att projektledarna uppvisar flertalet av Tehs (2016) virtues och att tre av dem är mer framträdande än de övriga. Vidare finner vi att projektledarna motiveras av Volvo Group ITs utvecklingsmöjligheter och arbetssätt som präglas av feedback och beröm vilket innebär att de motiveras av ett icke monetärt belöningssystem. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att studera de anställda inom projektgrupper som inte besitter den ledarroll som våra informanter gör. Detta kan förslagsvis genomföras med samma utgångspunkt som vår studie haft för att på så sätt möjliggöra en bredare kunskap om vilka karaktärsdrag som blir viktigt inom projektarbete för samtliga inblandade.