Browsing by Author "Martinsson, Hanna"

Now showing 1 - 4 of 4

Fler flickor i grundskolan men färre kvinnor i arbete? En kvantitativ studie av det indiska utbildningsprogrammet DPEPs effekter på kvinnligt arbetskraftsdeltagande
(2019-07-11) Kristhammar, Erik; Martinsson, Hanna; University of Gothenburg/Department of Economics; Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik
Indien har historiskt präglats av en ojämlik samhällsstruktur som dominerats av landets kastsystem och omfattande könsskillnader. Utbildning och arbetskraftsdeltagande har länge varit två viktiga faktorer för att minska könsskillnader i Indien och runt om i världen. Den klassiska teorin om humankapital föreslår att ökad utbildningsnivå stärker kvinnors arbetsförmåga samt ökar deras löner vilket resulterar i högre arbetskraftsdeltagande. I Indien har sambandet däremot visat sig vara negativt, fler flickor går i grundskolan medan arbetskraftsdeltagandet för kvinnor har minskat. Under 1990 talet implementerades det omfattande utbildningsprogrammet DPEP i fyra faser med syfte att bland annat förbättra tillgången till grundskolan och minska könsskillnader i det indiska utbildningssystemet. För att undersöka hur DPEPs första fas har påverkat kvinnors arbetskraftsdeltagande har vi använt oss av en difference-in-difference-modell med data från Demographic and Health Survey från 2015 i kombination med Census data från 1991. Vi har inte kunnat fastställa någon signifikant effekt av första fasen av DPEP på kvinnors arbetskraftsdeltagande. Däremot visar resultaten likt tidigare studier att kvinnligt arbetskraftsdeltagande varierar till följd av kulturella och sociala faktorer. Med tanke på den trend som tycks råda i Indien och uppsatsens resultat kan det tänkas att utbildning i sig inte är ett tillräckligt medel för att bekämpa den diskriminering och de normer indiska kvinnor möter på arbetsmarknaden.
Jakten på jaget i skolans sociala arena - En kvalitativ studie om elevernas och lärarnas uppfattningar om identitet och grupptryck
(2019) Martinsson, Hanna; Micic, Ognjanka; Nurnberg, Marlena; Sociologiska institutionen
Syftet med studien är att se hur elever i årskurs två till fyra resonerar kring sin identitet på både individnivå och gruppnivå. Fokus har därför lagts på hur grupptryck påverkar identiteten och även hur skolan, i detta fall lärarna, har för inflytande på såväl elevernas identitetsskapande och grupptryck som finns i kamratgrupperna i skolan. Vi har arbetat utifrån den kvalitativa metoden för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar, och för att få en djupare förståelse för elevernas uppfattning om identitetsskapande och grupptryck. Vi har använt oss av frågeformulär med öppna frågor till både lärare och elever som behandlade deras individuella syn på identitet och grupptryck, samt har vi haft fokusgrupper. Diskussionerna i fokusgrupperna var uppbyggt kring innehållet i två korta filmklipp med tillhörande diskussionsfrågor. Det första filmklippet behandlade identitet och det andra filmklippet behandlade grupptryck. Sammanlagt hade vi tre fokusgrupper, årskurs två till fyra. Det vi kommit fram till i vår studie är att elevernas relationer till kompisgruppen är viktiga. Med detta menar vi att eleverna anser att vara som sina kompisar är viktigt för att passa in och inte känna sig utanför. Eleverna tycker också att det är viktigt att vara nöjd med den man är, men att det ibland kan vara svårt att känna så eftersom de ibland känner att de vill vara någon annan eller vara som någon annan, speciellt vid de situationer som de känner att de inte passar in i gruppens normer. Studien är viktigt för läraryrket eftersom den behandlar hur läraren kan hjälpa eleverna att utveckla bra självkänsla och ett kritiskt förhållningssätt till normer, och tillsammans sätta regler och normer för det demokratiska förhållandet i klassen. Lärare kan använda sitt inflytande för att kunna styra grupptryck åt ett positivt håll för alla elever.
Miljödiplomering: En jämförande implementeringsstudie av skolor i Norra Hisingens stadsdel
(2015-01-27) Andreasson, Jenny; Martinsson, Hanna; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
This thesis is a product of research about how implementation issues occur due to the relation between bureaucrats and politicians. Our study treats the democratic dilemma that occurs when schools are to implement environmental certifications. Through a comparative study we compare two schools in Norra Hisingen, a district in Gothenburg municipal where one of the schools is certificated and one is not. By using theories from top down and bottom up approaches to implementation we develop key factors that will lead us to answer our research questions. Through text analysis of policy documents and through interviews with bureaucrats we analyze what may be the causes for only one of the two schools to be certificated though Gothenburg municipal wish all schools to be. Through our analytical tool we can establish that the policy documents are well formed according to our top down-theory and that these documents does not have a major impact on the fact that one school is certificated and one is not. According to our bottom up-theory we can establish attitude to be the major factor that does make a difference in the implementation process.
The effect of carbon taxation on bank risk in Sweden
(2024-07-04) Jarl, Caroline; Martinsson, Hanna; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
This study uses panel data and fixed effect modeling to analyze the impact of Swedish carbon taxation on liquidity risk and overall risk for banks operating in Sweden. Liquidity risk is measured by the Liquidity Coverage Ratio (LCR) and overall risk by the natural logarithm of the inverse Z-score. Additionally, we analyze the individual components of the Z-score for deeper insights. Our main findings reveal the following: The Swedish carbon tax has a significant positive effect on liquidity risk but does not show any significant result for overall risk. The positive effect indicates lower liquidity risk for banks, suggesting that they are in a beneficial position to handle future increases of the carbon tax in terms of the LCR. Furthermore, our analysis incorporates an interaction term between bank size and the Swedish carbon tax. The results show that the positive impact of carbon tax on liquidity risk decreases as bank size increases, and the positive impact of bank size on liquidity risk decreases for banks facing higher levels of carbon taxation.