Browsing by Author "Mellner, Christin"

Now showing 1 - 3 of 3

På väg : En kvalitativ studie av arbete, långtidssjukskrivning och rörlighet
(Arbetslivsinstitutet, 2006) Astvik, Wanja; Mellner, Christin; Aronsson, Gunnar
Long-term sick leave and workplace mobility. A qualitative study This study investigates opportunities of returning to work after long term sickleave. Work history, perceived opportunities and obstacles on the road back to a new work situation were studied from a psychological perspective. The study included 20 individuals that started a rehabilitation programme within an employer circle in Stockholm during the autumn 2004. Data were collected by semi structured interviews as well as by questionnaires. Two categories of critical work demands for returning to work were identified. One was unflexible work demands with no possibilities for individually adjusted work tasks. The individuals in this group (n = 10) suffered mainly from physical health problems. The other was boundaryless work demands, i. e. a high work load, both quantitatively and qualitatively, unclear definitions of work content as well as responsibility. The individuals in this group (n = 8) were mainly on sick-leave due to psychological and stress related problems. The study focused on how unflexible and boundaryless work demands interact with individual coping strategies and further, how previous work history influence the perception of a future work. The results are discussed in relation to traditional and modern work organization, work-place mobility, employability, individual coping strategies and psychological contracts. Keywords: Long-term sick leave, work ability, work environment, coping strategies, rehabilitation, locked in, work-place mobility, employer circle.
Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen
(2009-04-06T13:33:19Z) Aronsson, Gunnar; Gustafsson, Klas; Mellner, Christin; Göteborgs universitet
Sammanfattning Aronsson G, Gustafsson K & Mellner C (2009) Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen. Arbete och Hälsa 2009;43(3) Samband mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och hälsa undersöktes i fem svenska datamaterial (n=425-3622), från perioden 1992-2005. Syftet var att jämföra storleken på sambanden mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och självskattad hälsa samt om dessa är betingade av arbetsorganisatoriska och ekonomiska förhållanden. Resultaten visade nästan undantagslöst signifikanta samband mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro respektive självskattad hälsa med högre samband mellan sjuknärvaro och hälsa. Stegvisa logistiska regressionsanalyser visade att självskattad hälsa i ett av materialen predicerades av en kombination av sjuknärvaro och sjukfrånvaro med en förklarad varians på 25,7 procent. I multipla logistiska regressionsanalyser steg oddskvoterna på ett regelbundet sätt för både sjuknärvaro och sjukfrånvaro med de högsta oddskvoterna för sjuknärvaro. Det framkom inte någon interaktionseffekt mellan de två måtten. Ju mer svårersättlig (höga närvarokrav) en individ är desto starkare är sambandet sjuknärvaro och självskattad hälsa. För sjukfrånvaro och hälsa gällde istället att sambandet var högre i gruppen som hade ersättbara arbetsuppgifter. Sjuknärvaro visade även högre samband med ohälsa än sjukfrånvaro bland individer med dålig privatekonomisk situation. Avslutningsvis diskuteras värdet av ett kombinerat sjuknärvaro- och sjukfrånvaromått och om vissa grupper i arbetslivet har sämre hälsa än vad sjukfrånvaromåttet indikerar. Nyckelord: Sjuknärvaro, sjukfrånvaro, självskattad hälsa, arbetsorganisation, ersättbarhet.
Vägar tillbaka - En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en
(2009-11-13T11:28:02Z) Mellner, Christin; Astvik, Wanja; Aronsson, Gunnar; Stockholms universitet, Mälardalens högskola
Sammanfattning Mellner C, Astvik W & Aronsson G. (2009). Vägar tillbaka – En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en arbetsgivarring. Arbete och Hälsa 2009;43(10) Föreliggande rapport utgör andra delen i en studie av 20 långtidssjukskrivna och deras försök att inom ramen för en arbetsgivarring komma tillbaka till arbetslivet. Fokus i den första rapporten låg på en beskrivning av individens arbetshistoria samt upplevda hinder och vändpunkter på vägen mot en ny arbets- och livssituation. I föreliggande studie var syftet att utifrån ett individperspektiv identifiera och analysera individuella förhållningssätt och yttre förutsättningar för arbetsbyten bland de långtidssjukskrivna. I studien ingick 20 personer som under hösten 2004 påbörjat ett samarbete med vägledare vid en arbetsgivarring i Stockholm. Uppföljningsstudien genomfördes vårvintern 2006 och bygger på intervjuer med 19 individer. Resultaten visade att sammanlagt nio av dessa hade kommit ur sin sjukskrivning och helt eller delvis övergått till nya arbetsuppgifter hos den gamla arbetsgivaren, helt ny arbetsplats/yrke eller till studier. I analyserna framträdde betydelsen av psykologiska aspekter såsom trygghet, stöd och självkänsla, men inte oväntat fann vi att återgång också på ett påtagligt sätt hör samman med praktiska förutsättningar i termer av adekvat sjukvård och behandling, ekonomiska förutsättningar, möjligheter till omskolning, väglednings- och arbetsförmedlingstjänster. Det återfanns även ett tydligt samspel mellan dessa praktiska förutsättningar och individens psykiska välbefinnande och förmåga att själv agera för att ta sig ur långtidssjukskrivningen. Studiens resultat visar på behovet av att utveckla en sammanfattande psykologisk teori om processen tillbaka till arbetslivet efter en lång sjukskrivning där individrelaterade begrepp som stöd, trygghet, självkänsla och självförtroende, ansvarsfördelning och strategier är byggstenar, men där också institutionsrelaterade begrepp behöver formuleras och ingå.