Browsing by Author "Meltzer, Isabell"

Now showing 1 - 3 of 3

Shared Service Center - En studie om hur en komplex tjänst kan bidra till ett destabiliserat nätverk
(2017-08-30) Meltzer, Isabell; Karlsson, Olivia; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Den här uppsatsen berör den relativt nya organisatoriska lösningen som förekommer inom offentlig sektor, vilken benämns Shared Servece Center (SSC). Ett SSC åsyftar att centralisera en tjänst till en enhet som resterande verksamheter inom en organisation kan vända sig till och nyttja. Detta för att verksamheterna ska minska den tid och energi som läggs ned på aktiviteter som inte tillhör kärnverksamhet. Den organisatoriska sammansättningen består av tre enheter vilka är verksamhet, beställarfunktion samt utförare. Studien tar sin utgångspunkt i Västra Götalandsregionen där olika förvaltningars IT-verksamhet har slagits samman till en enhet, VGR IT. Tidigare forskning har endast definierat vad som kan vara problematiskt för organisationen vid införandet av SSC-lösningar när en tjänst är komplex till sin karaktär. Föreliggande studie identifierar vilka problem som kan uppstå för beställarfunktionen i ett SSC samt hur enheten hanterar dessa problem i praktiken. Aktör-nätverksteorin och Michael Callons översättningsmodell används som studiens teoretiska lins för att skapa en förståelse för SSC som fenomen. De problem som identifieras i studien samt hur beställarfunktionen hanterar dessa i praktiken beror till stor del på hur Västra Götalandsregionens styrmodell för IT är utformad. Vidare vidtar beställarfunktionen vissa åtgärder för att försöka lösa de problem som finns i förhoppning att skapa en stabilitet i SSC:et där meningsskiljaktigheter mellan aktörerna förekommer. Slutsatserna påvisar att brister i styrningen gör att de åtgärder som vidtas inte får någon inverkan på nätverket eftersom beställarfunktionen tenderar att vara maktlös.
Strategiska samarbeten – roller, relationer och risker i mellankommunala samarbeten
(2024-08-22) Meltzer, Isabell
In the Swedish public sector, there is an ongoing strategic discussion about the need for larger contexts. These discussions often point in one direction—more collaboration between municipalities. Strategic collaborations are based on the idea that there are many benefits to creating larger operational entities: reduced vulnerability, secured competence supply, increased cost-efficiency, and improved quality. These benefits are welcomed by municipalities in Sweden, especially the smaller ones that struggle to recruit competent staff and maintain good public services. Smaller municipalities are often considered vulnerable. Strategic collaborations are interesting from a governance perspective because they challenge hierarchical structures. Therefore, a relevant question to ask is: how are these types of collaborations governed? In the literature on inter-organizational relationship, several researchers have focused on this overarching question. A large portion of the literature has addressed the question using reductionist approaches. They have both examined the risks and problems that exist and used established governance techniques to explain how collaborations are managed and controlled. However, several researchers, including myself, have pointed out the importance of answering the question with approaches that focus on the relationships between actors. I align with the group of researchers who have emphasized that governance is a process and something that must be created and maintained within a relationship. By focusing on concepts from market creation theories, I assume that actors in the relationships need to agree on several aspects (such as goals, roles, what services to deliver, and at what cost) for the relationships in the collaboration to function. In this dissertation, I show the expectations associated with collaborations, as well as how roles are created and formed, but I also highlight what actors do to create stability and how relationships are destabilized. I demonstrate how actors engage in activities of refinement, re-establishment, and repair to stabilize the relationship. I also highlight several conflicts that can be understood in terms of strategification, standardization, and iteration. A central conclusion of the dissertation is that roles cannot be organized straightforwardly and therefore struggle to achieve stability. This is because they need to maintain and negotiate interfaces. Furthermore, the dissertation shows that it is easy for actors to establish contracts and shared understandings of roles, overarching goals, and resource distribution models. However, it becomes apparent that much smaller, detail-oriented issues cause all of this to be reconsidered. When asked why these relationships are so challenging to govern and control, one answer is that detailed issues often lead to conflicts when they are tied to more strategic directions.
Vem styr egentligen? En studie om styrning i den svenska skolan
(2017-06-22) Meltzer, Isabell; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Den här studien ger en nyanserad bild av hur den svenska skolans organisering och styrning tenderar att se ut i praktiken. Genom ett utarbetat analysverktyg som ringar in tre styrformer: Byråkrati, Management och Kollegialitet kan olika aktörers styrningsstrategier identifieras. Studien bidrar till att belysa den komplexitet som finns då ett flertal aktörer på olika nivåer i flernivåsystemet är med och utformar, påverkar och styr ett av de mest omfattande politikområdena i samhället. Resultatet visar på att det inte finns en enhetlig syn för de olika aktörernas rollfördelningar och ansvarsområden. Huvudmannen i form av kommun, stadsdelsnämnd och i förlängningen även förvaltning verkar inte få speciellt stort inflytande för styrningens utformning. Då stora beslut ligger på den enskilda skolan tycks istället aktörer som staten, rektorn och enskilda lärare vara mer framgångsrika vad gäller deras styrningsstrategier i syfte att forma styrningen av skolan. Vad avser styrformerna dominerar byråkrati och management eftersom de flesta av styrningsstrategierna går att identifiera med grund i dessa. Kollegialitet får därmed en undanskymd roll för styrningens utformning. En av anledningarna tycks vara att det finns brister i hur lärarprofessionen organiserar sig. Något som talar för att det finns förutsättningar för att upparbeta en fungerande kollegial styrform är att lärarprofessionen upprätthåller en stark autonomi på individnivå.