Browsing by Author "Nerhall, Jens"

Now showing 1 - 2 of 2

Det funktionella funktionsbegreppet - Ett projektarbete om funktionsbegreppet; dess historia, definitioner och didaktik
(2014-06-18) Sääf, Joel; Nermansson, Johan; Nerhall, Jens; University of Gothenburg/Department of Mathematical Science; Göteborgs universitet/Institutionen för matematiska vetenskaper
En het debatt både i media såväl som i den offentliga sektorn har på senare år varit svenska elevers sjunkande matematikkunskaper. Världsomfattande undersökningar från PISA och TIMSS har legat till grund för en uttalad oro över vad som händer med svenska elever och skolan i sig. Ett av de mest fundamentala begreppen inom matematiken är Funktionsbegreppet, vilket introduceras i skolan redan i sjunde klass. Samtidigt är det också ett komplext begrepp med en omfattande historisk bakgrund. Således kommer detta projektarbete dels ägnas åt en litteraturstudie av funktionsbegreppet, men också åt en matematikdidaktisk undersökning där gymnasieelevers förståelse för och kring funktionsbegreppet studeras. Syftet med projektarbetet är delvis att skärpa våra egna ämneskunskaper kring funktionsbegreppet och därmed förebereda oss inför vår framtida roll som gymnasielärare i matematik. Vidare är tanken att nyttja dessa nyvunna kunskaper i den didaktiska studien, vars syfte är att undersöka hur eleverna uppfattar funktionsbegreppet och problematisera konceptuell och procedurell kunskap inom funktionsbegreppet. Med grund i Raymond Duvals tidigare arbete har vi gjort en undersökning för att bygga vidare på tidigare kun-skap om matematiska representationer av funktioner och som denne kallar byten av representationer inom sam-ma eller inom olika register; treatments och conversions. Anledningen till detta är just vikten av att kunna byta mellan olika ”synsätt” eller representationer inom matematiken för att nå förståelse. Duval skriver “conversion is basically the deciding factor for learning”. Vidare tar vi avstamp i Rittle-Johnson och Alibalis forskning om just vad som skiljer konceptuell och procedurell kunskap, vilket vi också försöker utröna genom gruppintervjuer med gymnasieelever. Slutligen analyserar vi resultaten och för tankarna framåt om hur undervisningen i skolan fak-tiskt borde se ut. Undersökningen visar att elever till stor del har en felaktig bild av funktionsbegreppet, vilket är en trolig följd av kursplanernas innehåll och vanligt förekommande läromedel utformade efter dessa. Vidare visar studien att ele-vernas bristande förståelse för funktioner verkar hämma deras mer procedurella kunskaper.
Kostundervisning i idrott och hälsa - Ett examensarbete om lärare i idrott och hälsas förhållande till kostkunskap och kostundervisning
(2015) Nermansson, Johan; Nerhall, Jens; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Fetma och övervikt påvisas som en oro för folkhälsan samtidigt som olika dieter florerar i media. Det är långt ifrån en självklarhet att veta vad som är goda råd och vad som är rena oriktigheter av allt det media kommunice- rar. Således är goda kunskaper inom kost en viktig faktor för att kunna skilja sunda råd från mindre hälsosamma. Studier visar att kost har fått lite utrymme i undervisningen i idrott och hälsa och likaså att lärarutbildningar tenderar att prioritera andra moment före kost. Syftet med denna studie är att kartlägga lärare i idrott och hälsas förhållande till kostkunskap och kostundervisning för att komma åt och kunna diskutera didaktiska konsekvenser kring kost i undervisningen. I arbetet behandlas frågeställningar om lärare i idrott och hälsas kostundervisning, utbildning, förhållande till Livsmedelsverket och övriga kunskapskällor. För att besvara frågeställningarna an- vändes i huvudsak en webbenkätundersökning som besvarades av 311 behöriga lärare i idrott och hälsa på högs- tadie- och/eller gymnasieskola. Som komplement till den kvantitativa metoden utfördes även fem semistrukture- rade intervjuer för att nå mer kvalitativ data. Resultaten av undersökningen visar att kännedomen om Livsme- delsverket och deras kostråd är medelmåttig och att det finns en tydlig skepticism till vissa av Livsmedelsverkets kostråd. I rapporten framgår även att lärarutbildningar tycks vara väldigt olika med avseende på kost eftersom respondenternas syn på sin utbildning varierar kraftigt. En del menar att utbildning innehöll tillräckligt med undervisning om kost medan 1 % av respondenterna hävdar att de inte blivit utbildade inom kost över huvud taget i sin utbildning. I övrigt framställs även läroplaners otydlighet, elevers förväntningar och gamla traditioner som rimliga orsaker till kosten ringa utrymme i undervisningen i idrott och hälsa.