Browsing by Author "Nilsson, Helena"

Now showing 1 - 5 of 5

Bankers marknadsstrategier på bolånemarknaden – en jämförelse mellan svenska banker
(2012-10-10) Johansson, Emelie; Nilsson, Helena; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva om det finns några skillnader och/eller likheter i hur svenska storbanker respektive övriga banker arbetar strategiskt för att få nya bolånekunder samt behålla befintliga. Metod: Sex stycken kvalitativa intervjuer med tre storbanker respektive tre övriga banker har utförts. Vi har bandat intervjuerna för att sedan sammanfatta dem och skicka tillbaka dem till respondenterna för godkännande. Urvalet av banker gjordes genom att kontakta de fyra största bankerna i Sverige där tre valde att delta. Övriga banker valdes ut subjektivt. Resultatet tolkades sedan genom att koppla ihop vår insamlade empiri med lämpliga teorier. Resultat och slutsats: Resultaten från undersökningen visade att det inte fanns några större skillnader mellan hur storbankerna och de övriga bankerna strategiskt arbetar för att behålla samt få nya bolånekunder. Det finns bland annat antydningar i resultatet om att det finns skillnader i sättet att arbeta med missnöjda kunder men vi anser inte att detta är tillräckligt för att dra slutsatsen om att storleken på banken är avgörande. Förslag till fortsatt forskning: Vi har valt att endast undersöka skillnader och likheter mellan storbanker och övriga banker vad gäller delmarknaden bolån. För att få en bättre och mer heltäckande bild av eventuella likheter och skillnader mellan dessa banker ger vi förslaget att göra en liknande undersökning av andra delmarknader som svenska banker agerar på.
Is big that big? -En studie om hur banker använder bid data i sin kundhantering
(2013-05-23) Nilsson, Helena; Johnsen, Susanna; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problemdiskussion: I takt med att vår omgivning blir mer digitaliserad skapas varje dag, timme och sekund allt mer data. De stora datamängder som skapas går under benämningen ”big data” och kan förklaras som stora datamängder som överskrider kapaciteten för vad ett vanligt databassystem kan hantera. Genom big data kan företag få ökad information och kunskap om sina kunder och därmed få ett bättre underlag till sina Customer Intelligencelösningar. Big data är på många sätt lovande men det kvarstår en del utmaningar, både affärsmässiga och tekniska innan det kan anammas fullt ut. Arbete och hantering av data tar idag upp cirka 7-10 % av bankers rörelseresultat och frågan är hur de skulle kunna utvinna och lagra denna data på ett effektivt sätt. Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställning: Hur ser banker på fenomenet big data och hur ser deras eventuella arbete med big data ut? Syfte: Syftet är att beskriva i vilken utsträckning banksektorn har kommit igång med användningen av big data i sin kundhantering, om de är medvetna om den stora hype som beskrivs i teorin och om det eventuellt finns ett gap mellan var teorin befinner sig och hur långt företagen har kommit i sin användning av big data. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats där fem stycken telefonintervjuer har genomförts för att kunna besvara uppsatsens syfte. Telefonintervjuerna ligger till grund för det empiriska avsnittet och referensramen har byggts upp utifrån relevant forskning och nyhetsartiklar kring ämnet. Resultat och slutsats: Bankerna upplevs utifrån denna studie inte se big data på riktigt samma sätt som det anges i teorin och den hype som beskrivs i den teoretiska referensramen är inte lika utbredd i praktiken. Resultatet tyder på att bankerna håller med om potentialen som finns med big data men att utmaningarna och begränsningarna i nuläget är för stora för att man ska kunna dra nytta av alla potentiella fördelar. Fyra av de fem bankerna arbetar idag med big data till olika grad men alla till relaterade syften. Samtliga är dock överens om att mycket så småningom finns att hämta från big data om viljan och de rätta verktygen väl införskaffas.
Läraren, modellen och naturvetenskapens karaktär. Om lärares syn på modeller i kemiundervisningen
(2019-02-27) Nilsson, Helena; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The aim of this study is to investigate teachers’ views regarding models in chemistry teaching. The study defines models as simplifications of scientific theories supposed to make the abstract meaningful to the student. In the study, five teachers, active within lower secondary school in one of Sweden’s largest cities, have been interviewed about their views on using models when teaching chemistry. The interviews were semi-structured and the questions revolved around some different aspects of models. Collected data in the form of audio recorded speech were transcribed and analysed using content analysis, during which the research questions were addressed directly. The results were interpreted using theories about descriptions and explanations of chemical processes and teachers’ pedagogical content knowledge. One conclusion is that teachers use a lot of different models and representations of models to make the content understandable to students. They also use models to emphasise the nature of science to some extent. The aim of this study is to investigate teachers’ views regarding models in chemistry teaching. The study defines models as simplifications of scientific theories supposed to make the abstract meaningful to the student. In the study, five teachers, active within lower secondary school in one of Sweden’s largest cities, have been interviewed about their views on using models when teaching chemistry. The interviews were semi-structured and the questions revolved around some different aspects of models. Collected data in the form of audio recorded speech were transcribed and analysed using content analysis, during which the research questions were addressed directly. The results were interpreted using theories about descriptions and explanations of chemical processes and teachers’ pedagogical content knowledge. One conclusion is that teachers use a lot of different models and representations of models to make the content understandable to students. They also use models to emphasise the nature of science to some extent.
Rwandan Maternal Health Care Utilization in Reform: A horizontal inequity analysis of a community based health insurance implementation
(2012-07-25) Larsson, Clara; Nilsson, Helena; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
Zu Form- und Funktionsvariation der Gesprächspartikeln HM, JA, OKAY und NEIN und ihren schwedischen Entsprechungen in der Chat-Kommunikation
(2013-04-11) Nilsson, Helena
This thesis investigates the communication in one German and one Swedish chat room on the internet. The aim is to find out how the specific conditions of the communication influence the use of certain linguistic forms described as typical for spoken communication, namely discourse particles. Although chat communication is written, it has to be produced rapidly and interactively. In this respect, web chats can be seen as intermediate between spoken and written communication. The main objective of the study is to establish which functions the discourse particles fulfil in the chat interaction and whether these functions are the same as in spoken interaction. The contrastive approach allows us to investigate whether the related discourse particles express the same communicative functions in German and Swedish. The corpus used consists of the log files from a German and a Swedish chat room that were logged 24 hours a day during two weeks. In this work, discourse particles are taken to be small uninflected lexemes that can stand alone in a turn. The particles HM (‘hm’), JA (‘yes’), OKAY (‘okay’) and NEIN (‘no’) and their Swedish equivalents were picked out since these are among the most frequent particles used in the chats and can all be used as a response. The theoretical and methodological framework is based on interactional linguistics. The functions are identified using sequential analysis. Other factors considered are the varying graphematic forms of the particles, their position in the chat turn and the extent to which they are combined with punctuation marks. A model with different function domains was developed in which the results of the four investigations can easily be compared with each other. Not surprisingly, the discourse particles are often used to express an answer to a question or acceptance of an assertion. However the investigation also shows that the particles are used for ensuring smooth interaction between the participants. Since there are often several conversations going on at the same time, it is important to signal to your communication partner that you have received the message. In comparison with the functions of these particles in spoken communication, we find that not all functions show up in web chats; for example, the particles do not function as back-channel continuer signals. On the other hand, the particles sometimes realize functions that are uncommon in spoken communication, such as using HM for commenting on how one’s own turn should be interpreted. When comparing the German and the Swedish chat rooms, it has become clear that more receipt acknowledgements are used in the Swedish chat room, especially after receiving an answer to a question. In the Swedish chat room, NEJ (‘no’) sometimes has a structuring function signaling pre-closing.