Browsing by Author "Nilsson, Jeanette"

Now showing 1 - 3 of 3

Förväntningsgap vid frivillig miljöredovisning? – En studie av upprättande, granskning och krav på revisorn vid frivillig miljöredovisning
(2005) Rask, Hanna; Nilsson, Jeanette; Berglund, Anna; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: En ny förståelse för miljöproblematiken har vuxit fram och lett till en utveckling av frivilliga miljöredovisningar. Då frivilliga miljöredovisningar började ges ut var de svåra att jämföra med varandra, vilket medfört att tydligare riktlinjer för upprättande och granskning efterfrågats. Internationella och nationella organisationer, föreningar, institut och organ arbetar därför med att ta fram vägledning inom området. Uppsatsens problem behandlar frivilliga miljöredovisningars upprättande, granskning, krav som ställs på revisorernas miljökunskap samt om det föreligger ett förväntningsgap mellan företags förväntningar och vad revisorer faktiskt utför. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva de riktlinjer som finns för upprättande och granskning av frivilliga miljöredovisningar. Även de krav som finns på revisorers kompetens i miljörelaterade frågor beskrivs. Uppsatsen syftar även till att förklara det förväntningsgap som kan uppstå om redovisningssändarens förväntningar inte motsvarar vad revisorn faktiskt utför. Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Sekundärdata består av böcker, tidskrifter och elektroniska källor. Primärdata har inhämtats genom intervjuer med fyra företagsrepresentanter som upprättat frivilliga miljöredovisningar samt fyra revisorer som granskat frivilliga miljöredovisningar. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska förhållanden vad gäller frivilliga miljöredovisningar. Författarna bortser från mottagarna av de frivilliga miljöredovisningarna. Resultat och slutsatser: Av studien framgår att det inte finns allmänt accepterade riktlinjer för upprättande av frivilliga miljöredovisningar. Revisorerna använder däremot samma vägledning vid granskning. Det finns inga formella krav på miljöutbildning för de revisorer som granskar frivilliga miljöredovisningar. En revisor måste dock alltid överväga om han eller hon innehar tillräcklig kunskap för att kunna åta sig granskningsuppdraget. Revisorerna upprättar alltid ett granskningsavtal tillsammans med representanter från företaget där granskningsuppdragets omfattning och innebörd definieras, vilket gör att det inte uppstår ett betydande förväntningsgap mellan redovisningssändarens förväntningar och vad revisorn faktiskt utför. Förslag till fortsatt forskning: Flera uppslag till fortsatt forskning har uppkommit under uppsatsskrivandet. Exempel är: Föreligger ett förväntningsgap mellan redovisningsmottagaren och redovisningssändaren? Bör extern granskning av frivilliga miljöredovisningar bli obligatorisk?
Jämförelse av CASEline och Objektorienterad analys
(1999) Nilsson, Jeanette; Hansson, Maria; Göteborg University/Department of Informatics
Uppsatsen belyser de likheter och skillnader som karakteriserar objektorienterad analys (fortsättningsvis OOA) och CASEline i syfte att skapa en vettigt underlag för hur dessa två metoder kan komplettera varandra. Vi har läst diverse litteratur om OOA dels för att se hur de grundläggande begreppen definieras och dels för att komma fram till ett tillvägagångssätt som visar hur OOA kan användas som analysmetod. För att få insikt i hur CASEline används har vi intervjuat ett flertal personer på IBS samt studerat ToolBoxen som är ett hjälpmedel i CASEline. Metoderna har en liknande struktur där de olika stegen och modellerna följs åt. Vi tycker att OOA är en bra analysmetod på grund av att den är lättförståelig och engagerar användarna. Att använda sig av en egenutvecklad metod såsom IBS CASEline ger fördelar i att den anpassas till den egna verksamheten. Vi anser att CASEline är en väl genomarbetad metod som de anställda använder och uppskattar. Den ger ett likartat arbetssätt för de anställda att jobba utefter. Tillvägagångssättet och dokumentationen följer samma mönster i de olika projekten. Enligt vår uppfattning har OOA vissa delar som kan komplettera CASEline och därmed göra denna metod mera attraktiv och användarvänlig.
Vårdnadshavarnas och pedagogernas uppfattningar om förskoleklassen
(2008) Nilsson, Jeanette; Date, Angelica; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Huvudfråga Vad anser vårdnadshavare, pedagoger och staten att förskoleklassen har för syfte? Metod och material Vi valde att använda kvalitativa intervjuer med pedagogerna och kvantitativ enkätundersökning med vårdnadshavarna. Detta för att få insikt om vårdnadshavarnas och pedagogernas uppfattning om förskoleklassen. I litteraturgenomgången har vi tagit upp om förskoleklassens framväxt samt förskoleklassens integrering i skolan. Vi har utgått från läroplanen Lpo94 samt tidigare forskning. Resultat Resultatet har vi grundat på vår empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att större delen av vårdnadshavare och pedagoger ser året i förskoleklass som viktigt och utvecklande för barnet. Gällande mål i förskoleklassen samt i år ett visade det sig att vårdnadshavarna hade större insikt om målen i förskoleklassen än i år ett. Både vårdnadshavare och pedagoger är medvetna om att det finns både likheter och skillnader i de båda verksamheterna. Betydelse för läraryrket För att underlätta relationen mellan hem och skola bör man som pedagog försöka ge så tydlig och konkret information till vårdnadshavarna som möjligt.