Browsing by Author "Nilsson, Madeleine"

Now showing 1 - 7 of 7

Återhämtningsmålets vara eller icke vara
(2014-06-25) Jurell, Martina; Nilsson, Madeleine; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Det finns rekommendationer att, kort efter avslutad träning, inta ett kolhydrat- och proteinrikt återhämtningsmål i syfte att återställa kroppens energilager och optimera prestationsförmågan. Trots att dessa prestationsoptimerande strategier främst är avsedda för individer med mycket hög träningsfrekvens har återhämtningsmålet anammats av den allmänna befolkningen vilka potentiellt inte har samma nutritionella behov avseende snabb återhämtning. Studier kring återhämtningsmålets inverkan och betydelse för den allmänna befolkningen med måttlig träningsfrekvens är i dagsläget bristfälliga. Om önskan kring viktminskning och/eller fettreducering finns kan uthållighetsträningens positiva effekter på fettoxidationen i teorin påverkas negativt av ett återhämtningsmål. Återhämtningsmålets potentiella inverkan på fettoxidationen direkt efter uthållighetsträning bör därför undersökas närmare. Baserat på ovanstående är den aktuella studiens syfte att jämföra om den kortsiktiga fettoxidationen efter uthållighetsträning skiljer sig åt beroende på om energiinnehållande återhämtningsmål intas eller inte hos individer mellan 22-27 år. Genom en randomiserad inomgruppsdesign (n=6) mättes energisubstratanvändningen (RER) i vila via indirekt kalorimetri vid fem tillfällen under en 160 minuter lång återhämtningsperiod efter 75 minuters uthållighetsträning motsvarande 80 % av maximal hjärtfrekvens. En upprepad tvåvägs variansanalys visade på en signifikant skillnad (P < 0,01) i RER under hela återhämtningsperioden vid intag av enbart vatten jämfört med en kolhydrat- och proteinrik återhämtningsdryck. Studiens huvudsakliga resultat är att intag av ett energiinnehållande återhämtningsmål direkt efter avslutat träningspass hämmar fettoxidationen. Genom att undvika ett återhämtningsmål kan fettoxidationen efter uthållighetsträning optimeras vilket kan vara av praktisk betydelse för individer med mål om viktminskning och/eller fettreducering samt för att uppnå förbättrad hälsa.
Carbon cycling in Baltic Sea sediments – In situ investigations with benthic landers
(2018-05-25) Nilsson, Madeleine
Coastal seas, estuaries and continental shelves are the connection between land and the open ocean, and due to high productivity and strong influence from land a majority of the marine organic carbon (OC) cycling and preservation in sediments occurs in these areas. Sediments are hotspots in the C cycle also since they constitute a link between the biogeochemically active C pool and the C pool that cycles on much longer timescales, and benthic processes will thus have an effect on atmospheric CO2 levels. To accurately predict future atmospheric CO2 levels it is of great importance to understand how C is recycled and preserved in sediments of coastal seas and estuaries. This thesis investigates benthic OC cycling in the Baltic Sea with emphasis on understanding and quantifying the recycling and preservation of OC. The investigations were made in situ using advanced benthic chamber landers that incubate an area of sediment and overlying water. By discrete water sampling or continuous measurements by sensors it is possible to detect the concentration change of a solute over time resulting from early diagenetic processes in the sediment. Dissolved inorganic carbon (DIC) fluxes were measured in the incubation chambers and used as a proxy for OC oxidation. Moreover, the vertical distribution of OC in the sediment solid phase together with sediment accumulation rates were used to quantify the OC preservation or burial. It was found that OC recycling rates in Baltic Sea sediments are much larger and burial rates lower than previously thought. In total 96 % of the OC that deposits on the sea floor is recycled back to the water column. However large variations between the different Baltic Sea sub-basins were observed as well as between different bottom types. The highest OC recycling rates (~ 32 mmol m-2 d-1 on average) were observed in the deep accumulation areas of the Baltic Proper, where also the lowest burial efficiency (burial rate/deposition rate) was found (2.5–3.5 %). OC recycling rates in general tended to increase with increasing water depth, and so did the OC oxidation efficiency, i.e. the DIC flux per available OC in the reactive sediment surface layer. This was largely explained by focusing of fresh labile OC along the depth gradient within the basin. It was estimated that nearly half of the OC that deposits on shallow bottoms in erosion-transportation areas of the Baltic Proper is resuspended and redistributed to deeper calmer accumulation parts of the basin. Oxygen in the overlying water had no significant effect on the OC recycling rates as found from observations before and after a so-called major Baltic inflow. During the thesis work the benthic chamber landers have been updated with regard to control of quality and performance of the sediment-water incubations. The measured benthic fluxes can now be determined with higher accuracy and reliability of chamber functioning, and still enable an efficient full lander deployment-incubation-recovery cycle in one day. One major step forward was the installation of conductivity sensors to determine chamber volume from the dilution of salinity resulting from a small injection of MQ water. The benthic landers used in this work are considered to be one of the most suitable systems available in the field today. The outcome of this in situ study improves the understanding of the carbon cycle and its dynamics in the Baltic Sea.
Från dekoration till funktion 1930-1940-talens villaträdgårdar
(2012-11-02) Nilsson, Madeleine; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvård
This bachelor thesis investigates private house gardens in the Swedish city Karlstad in the 1930s and 1940s. The purpose is to identify whether, and if so, in what degree plants, material and structures are preserved in the gardens from the architect´s original intention. This material is analyzed on the basis of the theories presented by Augustus Pugin and John Ruskin who both discussed the importance of being true to the material. They both were the protagonists of the Arts and Crafts movement which wanted to bring back the skills of the craftsmanship into modern design. Ellen Key and Gregor Paulsson represented the ideas in Sweden. Adequacy, honestly, simplicity and harmony are words to describe the basis of the functionalism/modernism. This is the ideas from which these gardens are created and represented. The study is concentrated to eight gardens in two different districts in Karlstad. By studying these gardens I present what differ in the gardens and what coincide compared with the original ideas. The material is mainly based on plans from landscape architects in Karlstad during the 1930s and 1940s and on interviews with today’s owners of the gardens. The interviews brought light into how people maintain garden structures in spite of transience and new material. The conclusion in this thesis is that a few but significant fragments from plants, material and structures still are present.
“Det krävdes att det gick åt helvete för att jag skulle öppna mig om det” - En kvalitativ studie om processen att bryta tabut kring psykisk ohälsa
(2015-06-15) Nilsson, Madeleine; Leander, Lisa; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
På senare tid har det i media lyfts upp kampanjer att tabut kring psykisk ohälsa måste brytas. Detta är bland annat bakgrunden till vår uppsats där syftet varit att ge exempel på hur en förändringsprocess i att bryta tabut kring psykisk ohälsa kan se ut. Vi ville också lyfta fram fördelarna med att genomföra upprepade intervjuer när det gäller samtal kring känsliga ämnen. För att precisera syftet bröts det ner i följande frågeställningar: 1. Vad innebär en vändpunkt i processen att bryta tabut? Kan en specifik, avgörande vändpunkt urskiljas? 2. Hur skiljer sig livet före och efter vändpunkten/vändpunkterna för de intervjuade? 3. Har manliga ideal påverkat denna förändringsprocess och i så fall på vilket sätt? För att uppnå detta syfte och kunna besvara våra frågeställningar har vi, med en kvalitativ ansats, intervjuat män med erfarenheter av tabut kring psykisk ohälsa. Resultat och analys bygger, vid sidan om material från semistrukturerade intervjuer, på vändpunkter som teoretiskt begrepp, Antonovskys teori KASAM och utvalda delar av Connells teori om maskuliniteter och hierarkier. Vi har rekonstruerat en förändringsprocess genom att kombinera en tematisk och narrativ analys. Våra resultat pekade på att förståelse för sin egen psykiska ohälsa, att lära sig hantera den men också att finna en mening med den kan ses som tre viktiga komponenter för en lyckad förändringsprocess. Att urskilja en specifik vändpunkt var svårt, då händelser och relationer ofta flätades samman och förstärkte varandra i denna process. Resultatet visade också att manliga ideal hade i hög grad varierad påverkan till att tabut kunde upprätthållas. Vid sidan av detta har vi också pekat på ett flertal fördelar med att vid samtal kring känsliga ämnen genomföra upprepade intervjuer. Detta gav bland annat en bredare förståelse, ett ökat känslomässigt djup och mindre risk för feltolkningar.
Kulturarvsturism - En fråga om att bevara och tillgängliggöra - Destination kung Arthurs England
(2011-06-16) Nilsson, Madeleine; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
SAMMANFATTNING Ett av Storbritanniens stora kulturarv är legenden om kung Arthur. De platser som kopplas samman med honom får varje år många besök av turister som reser i legendens fotspår. Kung Arthur är för tillfället väldigt aktuell i och med nya tv-serier bland annat och det är även kulturarvsturismen som är en mycket stor del av turismen världen över. Syftet med studien är att undersöka hur kulturarvsdestinationer tillgängliggörs för turister. Fyra frågeställningar har formulerats. Hur förmedlas platserna till turister? Alltså hur besökaren guidas på platsen med hjälp av olika former av information etc. Vilka faciliteter finns på platserna? Vilka synliga åtgärder har vidtagits för att skydda kulturarven? Vilken framkomlighet finns vid platserna? Det vill säga hur lätt det är att ta sig dit och hur lätt-/svårframkomligt det är på själva platserna. Spänningen mellan bevarande och kommersialisering av kulturarv är det centrala temat i uppsatsen och detta speglas i det teoretiska ramverket där ett antal viktiga faktorer som har betydelse för utvecklingen av medveten kulturarvsturism diskuteras. För att skapa medveten kulturarvsturism måste kulturarven kommersialiseras på ett positivt sätt. I undersökningen görs en studieresa till ett antal platser i England som är förknippade med legenden om kung Arthur. Det är alltså legenden som är det studerade kulturarvet och uppsatsens fallstudie. På plats används observationer och de olika platserna studeras utifrån frågeställningarna. Resultatet sammanfattas i en modell och det blir tydligt att graden av kommersialisering skiljer sig mycket beroende på typ av plats. Men det finns också likheter mellan flera av platserna. Utifrån materialet kan ett antal slutsatser dras. Det verkar som att besöksantalet speglar satsningarna på kreativ förmedling. På platser som har satsat mycket på förmedling ges kung Arthurlegenden mycket stort utrymme. Ingen av platserna är den andra lik. Alla har sin egna, speciella utformning, men det finns förstås också drag av viss uniformitet. Antalet skyddsåtgärder tycks öka i takt med ökad kommersialisering, men en bra balans tycks ha uppnåtts mellan bevarande och kommersialisering. Framkomligheten utifrån på de undersökta platserna ökar med närhet till populära turistområden eller andra attraktioner, medan framkomligheten på plats skiljer sig mycket och detta inte beroende på grad av kommersialisering. Närhet till stora vägar/välutvecklad infrastruktur är uppenbarligen inte alltid nödvändigt för att utveckla en kulturarvsattraktion om andra komponenter för lyckad utveckling är närvarande.
Sjuksköterskans stigmatisering av psykisk ohälsa – ett hinder för omvårdnad?
(2016-01-11) Bladmyr, Elin; Nilsson, Madeleine; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Stigmatisering i samhället är ett stort problem för personer med psykisk ohälsa, och finns i hög utsträckning hos sjukvårdspersonal. Den här artikeln vill därför beskriva hur stigmatisering påverkar omvårdnaden för personer med psykisk ohälsa. Metod: En sammanställning av fjorton artiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad ansats, gjordes i form av en litteraturstudie. Resultat: Sammanställningen resulterade i fyra huvudteman: Uppfattningen av patienten, Vårdrelationen, Vårdkvalité samt Sjuksköterskans egen förmåga. Dessa teman bidrog till en samlad bild av stigmatiseringens uttryckliga påverkan på sjuksköterskans arbete. Diskussion: Diskussionen analyserar bland annat varför stigmatiseringen får komma till uttryck, hur den kan undkommas och varifrån fördomarna egentligen kommer. Slutsats: Studien kommer fram till att det främst är de humanistiska arbetsuppgifterna som påverkas av stigmatiseringen, samt att dessa arbetsuppgifter till stor del baseras på sjuksköterskans subjektiva värderingar. Sjuksköterskan måste i sitt arbete tänka på att visa acceptans och respekt för patientens situation, individuella önskemål och värderingar.
The percieved threat of the risk of graft rejection among organ transplant recipients
(2010-12-16) Nilsson, Madeleine
Transplantation is an established and successful treatment for critically ill patients. For many of the organ transplant recipients (OTR) it is the only option for survival. When OTRs are asked about what they fear the most, the most common answer is graft rejection. Graft rejection is a real threat against an OTR since it is the body’s natural way, through its immunological defence, to protect itself against foreign bodies or unknown substances. Aim: The primary aim of this thesis was to explore the risk of graft rejection from the perspective of OTRs by describing the characteristics of the threat experience. A secondary aim was to investigate the relationships between the perceived threat of the risk of graft rejection, by means of a domain specific questionnaire, and selected associated factors such as coping strategies and Health Related Quality of Life (HRQoL). Methods: The efforts to acquire scientific knowledge included seeking the unique in each individual case as well as group correlations. For this reason, the data collection methods were both inductive and deductive and included interviews and questionnaires. The study group consisted of 1) 16 adult OTR, 2) 8 adolescent OTR, 3) 185 adult OTR, 4)185 adult OTR. The instruments used to collect data were SF-36, General Coping Questionnaire (GCQ) and the Perceived Threat of the risk of Graft Rejection (PTGR) which was developed for the purpose in this thesis. Data analysis was performed mainly by descriptive and parametric statistical methods as well as by the use of phenomenography. Results: Adult OTRs perceived graft rejection in various ways involving five domains; abstract threat to life, concrete threat to health, trust in the body, striving to control the threat and one’s identity. There were also various ways of learning about graft rejection involving three domains; experience of graft rejection that was accompanied by symptoms and personal observations, experience of graft rejection in the absence of physical symptoms and personal observations and no experience of graft rejection. The adolescents’ perceptions were grouped into seven domains: tests and examinations, transplantation, medication, graft rejection as a condition, graft rejection and its consequences, friends and oneself as an organ transplant recipient. It was possible to develop an instrument for measuring the perceived threat of graft rejection and three homogenous and psychometrically sound factors were identified. These were labelled intrusive anxiety, graftrelated threat and lack of control. A majority (74 %) reported a low level of intrusive anxiety. The kidney transplant recipients reported more graft related threat than other OTRs. The differences between the transplanted organ groups in their use of coping strategies were small. Likewise, coping related very weakly with sex, age, time since transplantation and whether they had experienced graft rejections or not. The respondents tended in general to use more of ‘positive’ coping strategies (strategies related to positive well-being). Conclusion: OTRs perceive the risk of graft rejection in various ways, from nonthing to worry about to the threat of death. It was possible to measure the perceived threat of graft rejection among OTRs with an instrument comprising twelve items. Perceptions and coping seem to be independent of demographic and clinical variables such as type of organ transplanted, time since transplantation and experiences of graft rejection, age and sex.