Browsing by Author "Nilsson, Marie"

Now showing 1 - 6 of 6

Att vara någon - En kvalitativ studie om att leva med och lämna en kriminell livsstil
(2013-08-08) Nilsson, Marie; Wahlgren, Marie; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med studien var att beskriva och söka förståelse för vad som medverkar till att personer lever med och lämnar en kriminell livsstil samt hur identiteten förändras i förhållande till detta. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer, innehållande narrativa inslag, med fyra informanter från kamratföreningen KRIS. För att förstå vår empiri använde vi oss av det salutogena synsättet, symbolisk interaktionism och kontrollteorier. Resultatet visade att våra informanter främst stannade kvar i det kriminella sammanhanget på grund av drogmissbruk, men även på grund av känslor av spänning och tillhörighet. Att normalisera sitt beteende och bygga upp en fasad var verksamt för våra informanter för att stanna kvar i kriminalitet. De faktorer som bidrog till att vilja lämna var känslor av rädsla, bristande kontroll samt att de tröttnade på livet i kriminalitet. Informanterna lyckades slutligen lämna kriminaliteten med hjälp av deras egen motivation kombinerat med stöd från andra. Resultatet visade vidare att våra informanter behöver skapa strategier, mening och framtidstro i tillvaron för att förhindra ett framtida återfall samt hitta metoder för att hantera känslor. I studien kom vi fram till att det är möjligt att känna en känsla av meningsfullhet, och därmed en känsla av sammanhang, även i en destruktiv livsstil, vilket vi menar att kriminalitet inte sällan ses som. Andra slutsatser vi drog var att lämnandet av den kriminella livsstilen är en lång och fortgående process som informanterna ännu befinner sig i. En av flera viktiga faktorer de behöver för att fortsätta fullborda lämnandet, är att hantera känslor på ett konstruktivt sätt och att bygga upp en identitet som är oförenlig med kriminalitet
Distriktssköterskors arbete kring födoämnesallergier på barnavårdcentral
(2011-05-26) Magnusson, Daniela; Nilsson, Marie; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Att arbeta som distriktssköterska innebär att främja hälsa och förebygga ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur distriktssköterskor arbetar kring födoämnesallergier på barnavårdscentral. Symtom och tecken är ofta diffusa och kan lätt förväxlas med vanligt förekommande spädbarnsproblem såsom mag- samt hudbesvär. I databaserna Cinahl och PubMed söktes artiklar för en vetenskaplig förankring. Material som handlade om medicinsk forskning fanns det ett stort urval av, däremot fanns inget material kring familjernas upplevelser av vården ur ett omvårdnadsperspektiv. Författarna intervjuade två distriktssköterskor med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Dessa intervjuer transkriberades och analysen resulterade i tre kategorier; kommunikation med föräldrarna, att uppmärksamma avvikande tecken hos barnet och distriktssköterskans arbetssätt. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde väl fungerande rutiner vid allergimisstanke. Deltagarna upplevde svårigheter i att avgöra mängden information till föräldrar eftersom de inte vill skapa onödig oro. Under intervjuernas gång hänvisade distriktssköterskorna till mjölkallergi som den mest vanligt förekommande allergin. Sammantaget gav studien en bild av en fungerande handläggning av de familjer vars barn hade någon form av födoämnesallergier, dock uttryckte distriktssköterskorna en önskan om ett tätare samarbete med barnallergimottagningen. Denna studie kan bidra till en ökad medvetenhet hos distriktssköterskorna kring födoämnesallergi. För att få både distriktssköterskornas och familjernas perspektiv skulle vidare forskning i ämnet vara till gagn för att ytterligare öka medvetenheten.
”En gång är en gång för mycket”: En studie om mobbning och kränkande särbehandlingar i förskolan.
(2011) Hellström, Kathrin; Nilsson, Marie; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare tänker och agerar kring mobbningsbegreppet. I studien har vi använt oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av den sortens intervjuer för att få så väsentliga och detaljerade svar som möjligt. Vi har inspirerats av hermeneutikens syfte, som är att förstå och inte endast begripa. Förförståelsen är viktig att betona, eftersom en upplevelse inte behöver betyda samma sak för två olika personer av den anledningen att varje människa har olika förförståelse för olika begrepp. I vårt insamlade material fick vi fram att pedagogerna anser att det förekommer mobbning och kränkande särbehandlingar på de utvalda förskolorna. Det vi också fick fram är att det finns flera olika program som pedagogerna arbetar med i syfte att förebygga mobbningen och kränkande särbehandlingar. Vi har även insett att det är viktigt att ha ett tydligt förhållningssätt och vara tydlig med att sätta gränser när ett eller flera barn har betett sig illa. Förskolan skall vara en arena där barnen känner sig trygga och glada. Arbetet med att motverka mobbning och kränkande särbehandling i förskolan är något som ständigt behöver ses över. Att ha ett tematiskt arbetssätt är en metod för att förebygga mobbning och kränkande särbehandling, men också Start, Stegvis och SET är några andra metoder som finns för att arbeta i förebyggande syfte. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att problemet finns hos de yngsta barnen. Lärarna arbetar konstant med att förebygga mobbning och kränkande särbehandlingar på förskolorna. Vi tycker att det är viktigt att ha ett bra förhållningssätt mot både barn och vuxna så att ingen behöver känna sig kränkt eller illa behandlad.
Redovisning enligt IFRS
(2007-01-17T12:53:28Z) Karlsson, Carl-Johan; Karlsson, Erik; Nilsson, Marie; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rådets förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, den så kallade IAS-förordningen. För de svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillämpas i noterade bolags koncernredovisningar från och med 1 januari år 2005. Redovisning enligt IFRS innebär i stort att tillgångar i större utsträckning skall värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde, samt ökade krav på tilläggsupplysningar. Bolag som ingår i en koncern är självständiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillämpa IFRS fullt ut skulle detta orsaka problem då det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige. Därför tillämpas IFRS fullt ut endast i koncernredovisning vilket medför att olika regelverk skall tillämpas för de juridiska personer som ingår i koncernen och för koncernredovisningen. Det praktiska arbetet med att framställa en koncernredovisning enligt IFRS innebär därför att vissa justeringar måste göras av moder respektive dotterbolagens redovisningar. Detta leder fram till följande frågeställningar: • Vilka redovisningsregler tillämpas av dotterbolagen som ingår i en IFRS koncern samt varför väljs detta regelverk? • Vilka justeringar görs för att anpassa moderbolagets respektive dotterbolagens redovisningar till en redovisning enligt IFRS på koncernnivå? • Vilket tillvägagångssätt används för den interna rapporteringen inom koncernen för att anpassa redovisningen enligt IFRS på koncernnivå? Syfte: Studien syftar till att utifrån bolagets perspektiv belysa hur bolag som ingår i en noterad koncern påverkats av internationella redovisningsregler. Studien avser vidare att ge läsaren en inblick i det praktiska arbetet i att framställa en koncernredovisning enligt IFRS samt en ökad förståelse för skillnader i redovisningen i den juridiska personen och på koncernnivå. Metod: Studien har genomförts genom en intervjustudie med fem noterade koncerner. Respondenterna för intervjuerna utgjordes av personer som har det yttersta ansvaret för koncernen och framställandet av koncernredovisningen. Efter att intervjuerna genomförts analyserades informationen från dessa och jämfördes gentemot studiens referensram. Slutsatser: Studien visar att samtliga svenska dotterbolag som ingått i studien har tillämpat BFNAR 2000:2. Valet av regelverk har gjorts av olika praktiska skäl och för att dotterbolagens årsredovisningar sällan är av intresse för externa intressenter. En slutsats av studien är därför att respondenterna väljer att fokusera på att framställa koncernredovisningen. Studien har även visat att några specifika IAS-standarder ger upphov till justeringar av moder- och dotterbolagets redovisningar. Bland dessa återfinns IAS 19, IAS 38, IAS 39 samt IAS 40. En ytterligare slutsats av studien är att IAS 19 och IAS 39 är de standarder som majoriteten av respondenterna anser svårast att anpassa till koncernredovisning. Studien visar vidare att majoriteten av de tillfrågade respondenterna väljer att tillämpa rapporteringsstrategin Top Down. Slutligen konkluderas att kompetensen kring IFRS och rapportering enligt IFRS i stor utsträckning saknas i dotterbolagen.
"Simsalabim". Pedagogers uppfattning om hur de arbetar med sagan som redskap för barns språkutveckling
(2013) Nilsson, Anna; Ahlberg, Ann-Kristin; Nilsson, Marie
Symtomhantering vid strålbehandling mot bäckenet
(2021-04-23) Nilsson, Marie; Tobjörk, Lisa; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Strålbehandling mot bäckenet kan leda till att ett flertal besvärande biverkningar under och efter behandlingsperioden uppstår. Strålbehandlingen sker ofta polikliniskt och patienterna får därmed ansvaret att till stor del själva hantera de biverkningar som uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av symtomhantering och egenvård under pågående strålbehandling mot bäckenområdet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Nio deltagare intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier med totalt sju underkategorier. Förväntningar på behandlingens effekt beskriver om att den situation deltagarna befann sig i påverkade upplevelsen av biverkningarna men även om hur kunskap och information som gavs kunde påverka deltagarna. Strävan efter att hitta fungerande strategier handlar om hur deltagarna med hjälp av egenvård och symtomhantering försökte få till en fungerande vardag. Känna sig trygg genom möjligheten till stöd innebar att det fanns möjlighet till olika former av stöd när situationen till exempel inte längre var hanterbar. Slutsats: Studien visar på att patienter under pågående strålbehandling mot bäckenet försöker göra sin situation hanterbar genom olika strategier med varierande resultat. Vetskapen om att behandlingen var under en begränsad period och skulle leda till bot underlättade situationen. Behovet av närhet till stöd och kontinuitet bland vårdpersonal gav en känsla av trygghet i ansvaret att hantera sina symtom.