Browsing by Author "Nilsson, Nina"

Now showing 1 - 3 of 3

Färgbilden som redskap vid växtkomposition
(Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvård, 2013) Nilsson, Nina
This licentiate thesis examines and discusses colour images, especially colour schemes, as a tool and method in the study of colour in the garden. The hypothesis is that the colour image is a tool to interpret, analyse, compose and record. Images can be descriptive or figurative and abstract or non-figurative in nature. The study is based on the teaching of colour theory and plant composition as developed and applied in the training program ”Gardening and Garden Design” in the Department of Conservation/Dacapo at the University of Gothenburg, Sweden. The overriding research question is: How can colour images of various kinds, especially the colour schematic diagram, be devised and used in the study of colour in gardens, flower beds and the landscape? The question is investigated through studies of different aspects: individual plants, nature habitats, gardens, literature, and the design of plant composition. The result is a model with different types of colour images that have various functions. The features include: intentions and thoughts, colour composition, colour registration, colour interpretation, and colour scheme. The borders between the different image types are not distinct. It is not possible to isolate a single feature in an image, as the creation of the image always includes an interpretation.
Hantverksvetenskap
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2017) Dunin-Woyseth, Halina; Jarefjäll, Patrik; Karlsson, Tomas; Molander, Bengt; Nilsson, Fredrik; Nilsson, Nina; Renmaelmo, Roald; Rolf, Bertil; Seiler, Joakim; Sjömar, Peter; Westerlund, Tina; Almevik, Gunnar; Almevik, Gunnar
Hantverksvetenskap skulle kunna följa den akademiska traditionen och presentera forskning om hantverk. Vetenskapen som diskuteras i denna bok avser forskning i och genom hantverk. Skillnaden är avgörande. Texterna som presenteras tillhör olika genrer: en essä om teoribegreppet, en rapport från ett försök med hantverksinriktad forskarutbildning, en artikel om »the craft aspect« i arkitekturforskningen, ett kapitel om kompetens och praktisk kunskap till en tänkt bok, och avslutningsvis en reflektion över och vägledning till hantverkares dokumentation av föremål, handlingar och projekt. Den röda tråden är relationen mellan vetenskap och praktisk kunskap. Hur kan ett vetenskapsområde kring hantverk byggas, som upprätthåller kopplingen och relevansen för praktikfältet? Vilka teorier, metoder och kommunikationssätt svarar mot både vetenskapliga och hantverkliga begrepp om kunskap?
National Early Warning Score2 (NEWS2) - Möjligheter och utmaningar. En enkätundersökning ur sjuksköterskors perspektiv.
(2024-12-27) Nilsson, Nina; Jensen, Anne; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: I januari 2019 infördes National Early Warning Score 2 (NEWS2) på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. NEWS2 är ett mätinstrument för bedömning av vitala parametrar för att tidigt upptäcka svikt av vitala funktioner och påbörja behandling. Vitala parametrar ska bedömas och åtgärdas med NEWS2. Studier och litteratur saknas som beskriver hur NEWS2 uppfattas av sjuksköterskor. Syfte: Att utforska avdelningssjuksköterskors uppfattning om NEWS2. Har sjuksköterskor utbildning i NEWS2? Hur används NEWS2 på vårdavdelningarna? Vilka möjligheter och utmaningar ser sjuksköterskor i NEWS2? Metod: En icke- experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och utveckling av frågeformulär med pre-test. Datainsamling med webbaserad enkät till legitimerade allmänsjuksköterskor vid vårdavdelningar på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen (VGR). Resultat: Av totalt 171 tillfrågade sjuksköterskor besvarades enkäten av 59 sjuksköterskor (34,5%). Sjuksköterskor var insatta i NEWS2 och uppfattade att det är ett bra bedömningsinstrument som ger överblick, trygghet och prioriteringsmöjligheter. NEWS2 kontroller utfördes av undersköterskan, och sjuksköterskan bedömde resultat och upprättade en plan för åtgärder. Sjuksköterskan hade ofta inte sett patienten vid mättillfället. I teamarbetet var NEWS2 ett kommunikationsstöd. Vid kontakt med patientansvarig läkare och Mobil Intensivvårdsgrupp gav NEWS2 ett strukturerat stöd. Slutsats: Sjuksköterskor ansåg att NEWS2 var ett bra mätinstrument som hjälper dem i det dagliga arbetet. NEWS2 användes i enlighet med evidensbaserad vård. Undersköterskan genomförde NEWS2 kontroller och sjuksköterskan bedömde resultatet. NEWS2 gav sjuksköterskan översikt, överblick, trygghet och prioriteringsförmåga. Utveckling av frågeformulär är komplext men frågorna visade på god styrka och samstämmighet. Pre- testfrågeformulär gav bra resultat men behöver vidare utveckling.