Browsing by Author "Nilsson, Sandra"

Now showing 1 - 3 of 3

Bloggen är mitt vardagsrum! - En kvalitativ studie om miljöbloggarens medielogik
(2012-02-13) Frändén, Axel; Mannheimer Ruberg, Niklas; Nilsson, Sandra; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism, Media and Communication
Titel: Bloggen är mitt vardagsrum - en kvalitativ studie om miljöbloggarens medielogik Författare: Axel Frändén, Niklas Mannheimer Ruberg och Sandra Nilsson Uppdragsgivare: Forskningsnätverket MIM - Makt, Identitet, Modernitet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 17084 exkl. appendix och bilagor Syfte: Att undersöka miljöbloggarens medielogik Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med nio miljöbloggare i Sverige. Bland de intervjuade finns en spridning där de olika bloggarna har från drygt 200 till cirka 11 000 besökare i veckan. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av miljöbloggarna arbetar utifrån en medielogik där vi identifierat: jaget som utgångspunkt, arkivering, det enklaste sättet, den egna agendan, bloggarens omvärld och annat kommer före som grundläggande komponenter. De här komponenterna avser miljöbloggarens sätt att integrera den egna personen i berättandet, medvetenheten om Internets lagringsegenskap, valet av enkel utformning av blogginläggen, det egna intresset och personliga åsikten som utgångspunkt, hänsyn till 3 människor i miljöbloggarens omvärld samt de sysslor och åtaganden som av miljöbloggaren prioriteras högre än bloggskrivandet. Tillsammans utgör dessa komponenter studiens huvudresultat och är det som i första hand besvarar uppsatsen syfte. En minoritet av bloggarna använder sig av traditionell medielogik och arbetar därmed utefter arbetsramar som tidigare forskning kunnat identifiera. Den här gruppen utgör ingen betydande del i studiens resultat.
Den pedagogiska inomhusmiljön - En jämförelse mellan svenska förskolor och förskolor inom italienska Reggio Emilia filosofin
(2010) Nilsson, Sandra; Johansson, Emmi; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning: Vi har i detta arbete studerat inomhusmiljön i tre svenska förskolor och tre förskolor i Reggio Emilia ur ett jämförandeperspektiv. Syftet med arbetet har varit att beskriva de olika förskolornas inomhusmiljöer, studera likheter och skillnader samt vilka tankar som ligger bakom dess utformning. Våra frågeställningar var: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de olika förskolornas inomhusmiljö? Vad fyller inomhusmiljön för syfte/funktion för de olika verksamheterna? Hur avspeglas den pedagogiska grundsyn (Lpfö98 och Reggio Emilia filosofin) förskolorna förhåller sig till gällande barns lärande och utveckling i deras inomhusmiljö? Vi har utfört en kvalitativ fallstudie där vi genom direktobservationer av sex förskolors inomhusmiljöer och samtalsintervjuer med tre förskollärare i Sverige och en pedagogista i Italien kommit fram till att det finns både likheter och skillnader mellan de olika inomhusmiljöerna. Det mest framträdande var att de tre svenska förskolorna hade utformat en hemlik inomhusmiljö medan de tre förskolorna i Reggio Emilia hade en mer avskalad och näst intill institutionsartad inomhusmiljö. Skillnad i material och leksaker samt dess tillgång och placering var också framträdande. De svenska förskolor vi studerat hade mer leksaker än de förskolor vi studerat i Reggio Emilia. Lekmaterialet i de tre svenska förskolorna var också mer färdigt och förutsägbart än i de tre förskolorna i Reggio Emilia som inte hade så mycket färdiga leksaker utan ett mer oförutsägbart material i form av natur- och återvunnet material. Samtliga intervjupersoner beskrev inomhusmiljön som betydelsefull för barns lärande och utveckling. Vi håller med om detta och har i vårt arbete kommit fram till att inomhusmiljön sänder ut signaler om vad som där förväntas ske. Vi menar att en genomtänkt inomhusmiljö med ett klart syfte kan komma att fungera som ett redskap för barns lärande och utveckling.
Vad driver dig till handling? En kvalitativ studie om föräldrars resonemang vid livsmedelsval och måltidssituationer
(2015-08-10) Arvidsson, Malin; Johansson, Frida; Nilsson, Sandra; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
I dagens konsumtionssamhälle finns ett nästintill oändligt antal valmöjligheter som sätter konsumentens värderingar i relation till dennes resurser, på sin spets. Att agera utifrån sina egna värderingar som individ kan vara svårt, så hur är det då när du ansvarar för fler personer vid val av livsmedel och hur påverkar detta måltidssituationerna i en familj? Studiens syfte är att utforska aspekter som är av betydelse vid livsmedelsval och måltidssituationer hos familjer med hemmaboende barn. Insamlingen av data har skett genom deltagande observationer vid föräldrarnas livsmedelsinköp samt med kompletterande intervjuer. Materialet har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Nio kategorier sammanställdes som syftar till att förklara familjers livsmedelsval vid matinköp och vid måltidssituationer. Kategorierna utgörs av Butikens egenskaper, Produktens egenskaper, Etiska ställningstaganden, Familjedynamik, Matglädje, Resurser, Vanor, Bekvämlighet och Planering. Resultatet visar att livsmedelsval och måltidssituationer ur ett familjeperspektiv innefattar en hel del anpassning där det hela tiden är en balansgång att kompromissa mellan medlemmarnas preferenser och viljor. Maten som en samlingspunkt är ofta högt prioriterad och detta är även något deltagarna gärna vill föra vidare till sina barn, att mat är trevligt och inte bör innefatta något tvång. Slutsatsen av studien är att de bakomliggande aspekterna kring livsmedelsval och måltidssituationer är, i enlighet med tidigare forskning, komplexa. En aspekt är oftast inte helt oberoende av någon annan och de övriga familjemedlemmarnas åsikter och preferenser har en inverkan på de beslut som tas, både direkt och indirekt.