Browsing by Author "Norberg, Sara"

Now showing 1 - 2 of 2

Allmänsjuksköterskors upplevelser av Mobil intensivvårdsgrupp (MIG) Ett samarbete som hjälper eller stjälper?
(2013-06-27) Jorborg, Kristina; Norberg, Sara; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Introduktion: Det är av största vikt att patienter som vårdas på fel vårdnivå upptäcks och tas omhand så tidigt som möjligt för att förhindra försämring och risk för död. Ett led i detta är införandet av Mobila intensivvårdsgrupper (MIG), som kan tillkallas till vårdavdelning utifrån vissa kriterier, för att göra en bedömning av patienten. Studier har visat att MIG inte kontaktas i tillräcklig utsträckning. Ett bra samarbete mellan MIG och vårdavdelning är av vikt för att MIG- konceptet skall fungera och i förlängningen främja patientsäkerheten. Syfte: Att beskriva allmänsjuksköterskors upplevelse av hur mötet med Mobil intensivvårdsgrupp fungerar, med fokus på samarbete och bemötande. Metod: Kvalitativ ansats. Djupintervjuer med fyra sjuksköterskor på vårdavdelning. Insamlad data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Vid analys av texten framkom fyra övergripande kategorier; Trygghet, maktlöshet, skiftande bemötande samt syn på samarbetet. Dessa mynnade ut i nio stycken subkategorier; Att ha en backup, säkerhet för patienten, upplevelse av att bli ifrågasatt och att inte räcka till, osäkerhet inför bedömning, bristande kännedom om MIG, bemötande relaterat till platsbrist, bemötande beroende på individ, upplevelse av maktordning samt upplevelse av delaktighet. Utmärkande för denna studie var att bemötandet från MIG ansågs variera beroende på platssituationen på intensivvårdsavdelningen. Diskussion: En av styrkorna med denna pilotstudie var att öppna frågor användes vilket gjorde att långa svar erhölls och kunde ge ett bra underlag för resultatet. Dessutom kunde många liknande resonemang ses hos informanterna vilket ändå ger en viss antydan om hur situationen ser ut. På grund av det lilla urvalet som en pilotstudie innebär är det dock svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultatet. Slutsats: Trots att allmänsjuksköterskors generella inställning till MIG är positiv så uttrycks en hel del missnöje och förslag på förändring. Denna studie tyder alltså på att det finns områden att förbättra för att i förlängningen utveckla samarbetet mellan vårdavdelning och MIG. Fler studier behövs på området för att fastställa vad som bör förändras och på vilket sätt. För att uppnå ett optimalt samspel behöver även MIG:s syn på samarbetet belysas.
Språkstörningsdiagnos i årskurs 1-3-en intervjuundersökning med lärare och logopeder om deras erfarenheter om undervisning och måluppfyllelse
(2020-02-26) Karlsson, Malin; Norberg, Sara; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syftet med undersökningen var att öka kunskapen om elever i årskurs1-3 som har fått någon form av språkstörningsdiagnos och den undervisning, extra anpassningar och särskilt stöd som de får till sig inom den reguljära skolan. Måluppfyllelsen är en central del att belysa då det är det som eftersträvas i undervisningen. Då yrkesgrupperna lärare och logoped ofta samarbetar kring elever som har fått någon form av språkstörningsdiagnos är det av vikt att ökakunskapen om extra anpassningar och särskilt stöd i undervisningen som lärare erfar och som logopeder rekommenderar för denna elevgrupp. Undersökningen har det specialpedagogiska perspektivet som en grund då det beskriver elevens deltagande i undervisningen. Främst lyfts det relationella-, individuella-och det kompensatoriska perspektivet fram. Undersökningen inspireras delvis av begrepp inom variationsteori och fenomenografi. Vid analysen av det insamlade datamaterialet har begreppen utfallsrum, beskrivningskategorier och kritiska aspekter inom fenomenografin och variationsteorin används. Då undersökningen önskade ta del av fyra lärares och tre logopeders erfarenheter kring språkstörning valdes en kvalitativ metod. Vid datainsamlandet genomfördes semistrukturerade intervjuer med informanterna. Materialet från intervjuerna analyserades därefter och placerades i kategorier delvis med inspiration från fenomenografin. I undersökningens resultat framträder en variation i lärarnas erfarenhet kring språkstörning samt den undervisning som bedrivs inom den reguljära skolan. Vidare visar resultatet att flera av lärarna förändrar sitt arbetssätt men att det är ett arbete som tar tid och är svårt att genomföra utan stöttning av logoped och styrning av huvudman och ledning. Undersökningens resultat tyder på att de skolor som har en logoped anställd har lättare att förändra arbetssätt och det blir ett arbete som genomsyrar hela skolan. Resultatet visar även att måluppfyllelsen för denna elevgrupp är problematisk då lärare ofta behöver skala av och ta bort arbetsuppgifter för att dessa elever ska lyckas och det blir då svårt att veta vad de kan utan dessa anpassningar.