Browsing by Author "Norman, Marie"

Now showing 1 - 3 of 3

Kursvärderingar och konstruktiv länkning. En vägledning för utformning av kursvärderingar post-Bologna.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2012-03-02) Johansson, Peter; Norman, Marie; Fogelberg, Karin; Petersson, Bengt; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Många olika perspektiv präglar högskolans verksamhet, vilket också lämnar avtryck i såväl mål som utformning av kursvärderingar. Denna rapport tar som första utgångspunkt att kursvärderingar bör präglas av ett kursutvecklingsperspektiv. Den andra utgångspunkten för rapporten är den brist på vägledning som finns kring vilken roll kursvärderingen kan fylla i den övergång till målstyrd undervisning som Bolognareformenen inneburit. Många lärosäten, däribland Göteborgs universitet, har valt att låta idén om konstruktiv länkning (constructive alignment) spela en allt större roll i planering och genomförande av kurser och program. De vägledningar som finns på detta område, fokuserar till största del på hur man skriver lärandemål, samt hur man kan/bör tänka när det gäller att uppnå konstruktiv länkning mellan lärandemål, undervisningsformer, litteratur, examinationer och betygskriterier. Mindre uppmärksamhet har lagts vid hur kursvärderingsverksamheten kan eller bör präglas av denna övergång. Syftet med vägledningen är därför att: • Påvisa kursvärderingens potential som ett integrerat verktyg i den lärprocess som står i fokus för konstruktivt länkad undervisning. • Diskutera överväganden som bör göras när man utvecklar kursvärderingar i relation till konstruktiv länkning. • Diskutera vilken typ av frågor som är relevanta att ställa i en kursvärdering med ett kvalitetsutvecklande perspektiv samt vilken typ av frågor som är mindre relevanta. • Ge exempel på hur frågor kan utformas för konstruktivt länkade kurser. Utöver de forskningsrelaterade artiklar och böcker som refereras till i rapporten, vilar den tungt på de diskussioner som fördes i ”Benchmarkingprojekt: kursvärderingsprocessen som ett effektivt verktyg i förbättringsarbetet” arrangerad av Kvalitetsrådet våren 2010 med uppföljning våren 2011. Vidare har erfarenheter från Arbetsgruppen för uppföljning av Studentbarometern som avrapproterade sitt uppdrag 2008 legat till grund för diskussionerna. Ytterligare en källa var diskussionerna som fördes i den arbetsgrupp som i mars 2011 utsågs av Grundutbildningsberedningen att undersöka i vilken mån benchmarkingprojektet kunde användas för att ta fram en GU-gemensam kursvärderingsmall. Rapporten, som utformats som en vägledning, diskuterar vilken typ av frågor som bör ställas eller ej i kursvärderingen om man väljer att applicera ett kvalitetsutvecklandeperspektiv med fokus på konstruktiv länkning, betonar vikten av kommunikation om lärandemålen mellan lärare och studenter för att uppnå god kvalitet i kurvärderingen, samt möjligheten att nyttja kursvärderingens potential att vara en integrerad del av utbildningen.
Teaching sustainability in a geographical context
(2014-02-07) Norman, Marie; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Denna studie undersöker de geografiska sammanhang som formar geografilärares idéer och undervisning om hållbar utveckling i grundskolan i Serbien. Syftet är att bidra till förståelse om hur idén om hållbar utveckling tolkas i de lokalt unika förutsättningar som utgör geografilärares geografiska sammanhang. Studien genomfördes som en fältstudie i Serbien, ett samhälle med en modern historia av krig och konflikt samt stora sociala, ekonomiska och miljömässiga problem. Serbien är idag på väg att påbörja förhandlingar om ett medlemskap i den Europeiska Unionen (förhandlingar är planerade att starta i januari 2014). Sju kvalitativa intervjuer gjordes med åtta geografilärare från tre olika städer av varierande storlek i Serbien. Den tidsgeografiska helhetsmodellen utgjorde analysschema och begreppsapparat. Andra teoretiska utgångspunkter om korologi och den intima relationen mellan rum och socialt beteende var viktiga för förståelsen av resultaten. Slutsatserna visar att de faktorer som skapar det geografiska sammanhanget främst är regleringar såsom läroplanen. Också samhälleliga värderingar och sociala förutsättningar är viktiga faktorer för att forma det sammanhang lärare arbetar i. Även externa aktörer som frivilligorganisationer och företag kan påverka undervisningen och i den lokala och nationella miljön finner lärare praktiska exempel - som fall av miljöförstöring - vilka blir utgångspunkter för undervisning. Hållbar utveckling är dock relativt frånvarande i den Serbiska geografiundervisningen som generellt kan betecknas som en faktabaserad normativ miljöundervisning. Detta förklaras i hög grad av frånvaron av hållbar utveckling i den starkt reglerande läroplanen men också med att viktiga resurser som tid och kunskap om hållbar utveckling saknas.
Tidsfördelning till och mellan SO-ämnena - Hur tid fördelas till SO-ämnena i årskurs 7- 9 och på vilka grunder?
(2014) Norman, Marie; Törnqvist, Karin; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Den nationella timplanen reglerar hur mycket undervisningstid som skall ägnas åt de fyra ämnena historia, religion, samhällskunskap och geografi under hela grundskolan. Varje huvudman ansvarar för att fördela tiden mellan ämnena och över årskurserna. Hur mycket tid som ägnas åt ett ämne får stora konsekvenser för lärares arbete och har betydelse för elevernas resultat. Lärarens möjligheter att bedriva undervisning styrs i stor utsträckning av hur mycket tid som läggs på ämnet i schemat. Den här studien utgår därför från frågan om hur mycket undervisningstid som ägnas åt de respektive fyra SO-ämnena i lokala timplaner och scheman och vilka faktorer som påverkar tilldelningen. Genom att samla in lokala timplaner och scheman från grundskolor i Göteborgs Stad och göra beräkningar på mängden tid, har frågan om hur tiden faktiskt fördelas till och mellan SO-ämnena i scheman och timplaner kunnat besvaras. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ansvariga schemaläggare på skolor och en tematiskanalysmetod, har frågan om på vilka grunder tid fördelas kunnat behandlas. Resultaten visar att det finns stor spridning i hur mycket tid som ägnas åt SO-ämnena i olika timplaner och scheman. I både timplaner och scheman som anger tiden per ämne ägnas mer tid åt SO-ämnena än i de som anger tiden för blocket. I de ämnesvisa timplanerna och schemana varierar det hur mycket tid som ägnas åt olika ämnen. Skolorna har relativt stor frihet gentemot timplanen och tidstilldelningen i scheman skiljer sig ofta från den lokala timplanen. Tilldelningen av tid styrs av faktorer som lärarnas behörighet och tjänstefördelning samt viljan att begränsa antalet lärare som undervisar varje klass. Även uppfattningar om undervisningstidens betydelse för elevers resultat påverkar när tid fördelas till olika ämnen.