Browsing by Author "Nyberg, Amelie"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 1 of 1
  • No Thumbnail Available
    Item
    Source analysis of cortical responses to gentle touch investigated with EEG
    (2021-05-19) Nyberg, Amelie; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicin
    Känseln är ett av våra viktigaste sinnen och utgör en stor del av hur vi upplever omvärlden. Den hjälper oss till exempel att identifiera föremål, varna oss för faror och är också en viktig del av vårt sociala samliv. Avsikten med detta projekt var att analysera ursprunget till de mönster i hjärnan som ses vid behaglig beröring av huden. Vi vet sedan tidigare att det i princip finns två typer av nervfibrer som leder information om beröring från huden till hjärnan, och lite förenklat kan de delas upp i snabba och långsamma fibrer. Studier har visat att dessa ger upphov till lite olika mönster i hjärnan; de snabba fibrerna leder till den del av hjärnan som huvudsakligen är känt för att hantera känsel medan de långsamma leder till områden som bland annat avgör hur vi upplever beröringen. Eftersom vi känner till de olika fibrernas egenskaper och hur fort de kan fortleda impulser, kan vi i princip skilja på deras aktivitet i hjärnan genom att se när aktiviteten börjar. Till detta används en metod som kallas EEG, som mäter hjärnans elektriska aktivitet. Den behagliga beröringen har getts med hjälp av en specialbyggd robot försedd med en mjuk borste. Det vi letat efter är mönster i hjärnans aktivering som upprepar sig om och om igen. Inom vetenskapen kallas detta statistisk signifikans – lite förenklat att det inte är sannolikt att mönstret du ser beror på slumpen. Vi fick resultat som man kunde förvänta sig, det vill säga tidig aktivitet i de områden av hjärnan som hanterar ”vanlig” beröring från de snabba fibrerna och senare aktivitet i områden som kopplats till de långsammare fibrerna, där aktiviteten kan kopplas till emotionella aspekter av beröring. Nästa steg skulle kunna vara att upprepa försöket med fler försökspersoner eftersom vi sett skillnader mellan individer. Att ha en bra förståelse för hur denna typ av beröring normalt sett analyseras i hjärnan kan ge en insikt i vad det är som inte fungerar när beröringen upplevs annorlunda eller obehaglig. Detta ses till exempel hos personer med autism.