Browsing by Author "Olofsson, Anna"

Now showing 1 - 4 of 4

Asylprocessen - hur påverkas den psykiska hälsan och vilka behov kan tillgodoses av sjuksköterskan.
(2014-12-02) Chadi, Liess; Müller, Linn; Olofsson, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Varje år drivs miljontals människor på flykt runtom i världen. Detta har ställt krav på mottagarländernas omhändertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som påverkar flyktingars psykiska hälsa under asylprocessen samt undersöka hur vårdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut. Teman arbetades fram genom gemensam granskning av artiklarna och återfinns som rubriker i resultatet. Resultat: Samtliga artiklar visade på en rad faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos asylsökande. Dessa utmynnade i följande teman; lång asylprocess, förvaringsenheter, diskriminering och rasism, sociala nätverk, nya kulturer och sammanhang. Många författare menade även att sjuksköterskan har en viktig roll att spela i samband med vård och omhändertagande av asylsökande. Slutsats: Vi konstaterar att flyktingmottagandet i många länder är undermåligt och bidrar till en ökad psykisk ohälsa bland asylsökande. Vi upptäckte två centrala punkter som enligt oss kräver större uppmärksamhet; dels att asylprocessens tidsåtgång kortas ner, dels att psykisk omvårdnad får ett större fokus.
Gruppdynamik i klassrummet - de betydelsefulla relationerna och lärarens påverkan
(2017) Olofsson, Anna; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Denna studie har till syfte att få fördjupad förståelse för hur läraren kan påverka gruppdynamiken i klassrummet och vad mer specifikt gör att det i klassrummet skapas ett bra klassrumsklimat. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och använder mer precist teorin om det situerade lärandet. Den empiri som har samlats in baseras på observationer i klassrummet och kompletterande kvalitativa intervjuer med de lärare som höll i lektionen som observerades. Studien går översiktligt in på olika delar som ingår i det stora begreppet gruppdynamik. Förtroendefulla relationer, grupper, situerat lärande är näraliggande begrepp som också berörs. Resultatet visar att de studerade lärarna menar att de har en mycket viktig roll i klassrummet och att det är just relationerna med eleverna som är mest väsentlig för att få en god gruppdynamik i klassen. Ledarskapets karaktär och lärarens sätt att ”vara” visar sig också vara viktiga faktorer samt ett kontinuerligt arbete med gruppdynamik. En annan didaktisk konsekvens av studiens resultat är vad som kan ske om man som lärare inte kontinuerligt arbetar med gruppdynamik i klassrummet. Risken är att få en grupp som inte fungerar, vilket i sin tur kan leda till att eleverna känner sig otrygga och får försvagade studieresultat. En icke förtroendefull relation mellan lärare-elev, alltså en relation fylld av konflikter, även kan leda till att elever inte ingriper mot mobbning i samma utsträckning som om det finns en varm relation med en vänlig och empatisk lärare.
Integritet i vården – patienters och sjuksköterskors erfarenheter av integritet i omvårdnaden
(2007-11-26T14:35:47Z) Karlsson, Louice; Olofsson, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: i hälso- och sjukvårdslagen, från 1982, står det tydligt att vården skall bygga på respekt för patienters självbestämmande och integritet. Autonomiprincipen, rätten till självbestämmande, är nära knuten till integritet, eftersom integriteten stärks när självbestämmandet stöttas. Människan kan ses som en del av sina val och att hon har förmåga att ta ansvar för dem. Syfte: syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av integritet i omvårdnaden. Metod: artiklar söktes i tre olika databaser och utgick ifrån sökorden integritet, värdighet, omvårdnad och kränkning. Samtliga artiklar granskades induktivt och sex olika kategorier skapades. Resultat: resultatet baserades på 11 kvalitativa artiklar, som visade på en konsensus mellan patienternas och sjuksköterskornas uppfattning av vad som var integritetskränkande behandling. Flera dimensioner av begreppet integritet framkom och resultatet presenterades under följande rubriker; kroppslig integritet, självbestämmande, rätten till konfidentiell vård, att bli sedd som en unik människa, privat territorium och tid. Den enda dimension som endast patienterna reflekterade över var tid. Diskussion: här kopplades omvårdnadsteorierna och bakgrunden samman med resultatet. Litteraturstudiens styrkor är bland annat dess bredd, då studierna är gjorda på olika avdelningar och med både sjuksköterskors och patienters erfarenheter. Relevansen för omvårdnaden oavsett verksamhet eller patientgrupp, kan också ses som en styrka. Eftersom artiklarnas urval är relativt litet och skevt fördelat mellan patienter och sjuksköterskor kan det vara svårt att generalisera utifrån resultatet. Avslutningsvis konstaterades att patienter dagligen kränktes inom vården trots att sjuksköterskorna var medvetna om det. Vad detta beror på och vad som kan göras för att förhindra det är ämnen som har förslagits för framtida forskning.
PRO-LIFE OCH PRO-CHOICE I SVERIGE Claims, claims-making och konstruktioner inom abortfrågan
(2022-05-31) Olofsson, Anna; Andersson, Felicia; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Författare: Felicia Andersson och Anna Olofsson Syftet med studien var att undersöka vilka claims och claims-makingstrategier som finns i abortfrågan, samt hur dessa framställs av olika claims-makers i Sverige. Vidare fokuseras det på hur kvinnan, mannen, fostret och utföraren konstrueras i de claims som görs utifrån positionerna Pro-life och Pro-choice. Materialet som analyserades utgjordes av dokument i form av enskilda artiklar och debattinlägg samt information från organisationers hemsidor. Vi använde oss av en kvalitativ metod där vår empiri analyserades utifrån en riktad innehållsanalys tillsammans med en applicering av tidigare forskning och en teoretisk ram. Den teoretiska inramningen grundades på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt teoretiska perspektiv på claims och habitus, fält och kapital. Studien visar att abortfrågan är konfliktfylld där Pro-life och Pro-choice har många motsatta åsikter. Pro-life intar en position där fostret är värd att skydda, medan Pro-choice vill skydda kvinnans rätt till självbestämmande. Samtidigt visar det sig att frågan är komplex då det finns frågor där positionerna sammanstrålar, exempelvis när det kommer till fosterdiagnostik, könsabort och funktionsvariationer. Av resultat och analys kan tolkning göras att abortfrågans problematik är mer omfattande än vad det verkade vid en första anblick.