Browsing by Author "Olsson, Ebba"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    En berg- och dalbana av känslor: kvinnors resa mot moderskap med typ 1 diabetes
    (2025-06-26) Danred, Nina; Olsson, Ebba; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
    Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara påfrestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll är avgörande för utfallet på graviditeten, både gällande hennes egen och barnets hälsa. Graviditeten ställer höga krav på kvinnans egenvårdsförmåga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnafödande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteraturöversikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras på 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier. Dataanalysen gjordes enligt Popenoe m.fl. (2021) steg-för-steg-guide för dataanalys. Resultat: De viktigaste resultaten inkluderar en ökad medvetenhet om vikten av planering inför graviditet, där kvinnor betonade behovet av korrekt information för att fatta rätt beslut. Motivation att bibehålla optimal glukoskontroll under graviditeten drevs främst av önskan att få ett friskt barn, och moderskapet beskrevs som en vändpunkt som fördjupade deras ansvar för sin hälsa. Det framkom en betydande känslomässig och mental påfrestning med anledning av ständiga anpassningar i vardagen relaterat till diabetes under graviditeten, med konstant oro över hur höga glukosnivåer påverkar fostrets utveckling. Erfarenheter av vård och professionellt stöd var blandade; medan vissa uppskattade realistisk, stödjande rådgivning inför graviditet, kände andra sig nedslagna av riskbaserad rådgivning som ledde till ångest och känslor av hopplöshet. Tekniska hjälpmedel beskrevs som ett stöd för egenvård samtidigt som de minskade mental börda och stress. Vidare framkom brist på stöd i tidigt moderskap, särskilt när det gäller amning och diabeteshantering, bidrog till känslor av ensamhet. Slutsats: Graviditet vid T1D innebär en omfattande fysisk och mental förändring, där kvinnors medvetenhet om sjukdomens påverkan ökar och motiverar dem att upprätthålla god glukoskontroll för barnets hälsa. Många upplever brist på prekonceptionell rådgivning och känner sig oförberedda på graviditetens krav. Moderskapet kräver ytterligare anpassning, där egenvården blir central för långsiktig hälsa. För att underlätta denna process är personcentrerat stöd för egenvård, tekniska hjälpmedel och en förtroendefull vårdrelation betydelsefull.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Hållbarhetsredovisning inom den svenska konfektionsindustrin (16/17:46)
    (2017-08-17) Olsson, Ebba; Sjödin, Felicia; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
    Bakgrund och problemdiskussion: Konfektionsindustrin är en arbetskraftsintensiv bransch vilket kan kopplas till sociala problem som överträdelser av mänskliga rättigheter. Samhällets ökade medvetenhet om problemet har lett till en högre efterfrågan på information. Företagens främsta sätt att offentliggöra informationen är genom hållbarhetsrapporter men då rapporteringen ofta styrs av företagens vilja att visa upp en bra bild varierar innehållet, vilket kan påverka jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsrapporter. Frågeställningar: • Hur jämförbara är svenska konfektionsföretags hållbarhetsredovisningar gällande mänskliga rättigheter under en femårsperiod? • Vilka skillnader och likheter i redovisningen gällande mänskliga rättigheter kan identifieras och hur förklaras dessa? Syfte: Syftet med studien är att undersöka om tre svenska konfektionsföretags redovisning gällande mänskliga rättigheter är jämförbar med varandra under en femårsperiod. Studien syftar också till att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer samt hur dessa kan förklaras. Metod: En kvalitativ textanalys har gjorts där tre konfektionsföretags hållbarhetsredovisningar studerats. De valda företagen är H&M, KappAhl och Hemtex. För att kunna analysera vad som står i hållbarhetsredovisningarna gällande mänskliga rättigheter har GRI-G4 standarder använts som riktmärke. Empiri och slutsats: Vad som framkommit av studien är att Hemtex, KappAhls och H&M:s hållbarhetsredovisningar gällande mänskliga rättigheter inte är jämförbar. Det som kan motivera skillnaderna är att GRI-G4 är ett principbaserat ramverk och informationen redovisas inte på ett konsekvent sätt. Sökande efter olika former av legitimitet kan bidra till skillnader samt pressen från olika intressentgrupper. Likheter kan förklaras genom institutionell press som gör att företag inom samma kontext efterliknar varandra. Förslag till vidareforskning: Förslag till vidarestudier är att undersöka om konfektionsföretags hållbarhetsredovisningarna tar upp väsentlig information. Ett annat område som kan studeras är om den nya lagen om hållbarhetsrapportering har förbättrat jämförbarheten mellan konfektionsföretags hållbarhetsrapporter gällande mänskliga rättigheter.