Browsing by Author "Olsson, Helen"

Now showing 1 - 2 of 2

God självkänsla hos förskolebarn. En kvalitativ studie om hur förskollärare vill arbeta för att främja barns självkänsla
(2010-07-05) Olsson, Helen; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Att få kunskaper om hur verksamma förskollärare ser på barns utveckling av självkänsla och hur de som förskollärare vill arbeta för att stärka barns självkänsla. Syftet är också att utröna om förskollärare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gäller barns självkänsla. Teori: Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av självet har använts som teoretisk anknytning. Stern menar att spädbarnet från födseln handlar utifrån ett själv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmågan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen. Utvecklingen av självkänslan sker enligt Stern i relation till den sociokulturella kontext som omger barnet vilket medför att ett sociokulturellt perspektiv inkluderas i studien. Hundeide beskriver den påverkan bemötandet från andra har för utvecklingen av självet och får i denna uppsats komplettera Sterns teori. Metod: En kvalitativ intervjuundersökning bestående av frågor med öppna svarsalternativ och i en del fall ställdes följdfrågor. Intervju gjordes med 6 förskollärare vilka arbetar på 5 olika förskolor i samma kommun. Resultat: Förskollärarna har en god vilja till att arbeta med barns självkänsla ibland görs det medvetet ibland görs det inte medvetet. Intrycket är att det är självklart att barnen ska få en god självkänsla men ämnet är när det kommer till djupare innebörder oreflekterat. Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende är inte helt klar vilket visar sig när förskollärarna ger exempel på situationer i verksamheten som syftar till att stärka barns självkänsla. Det uttrycks tankar om betydelsen av att barnets känslor blir bekräftade, men det framkommer inte tydligt hur bekräftandet ser ut i olika situationer. Undersökningen visar att det finns en önskan om kompetensutveckling hos alla förskollärarna.
Talet om barn i förskolans handlingsplaner när barn är i behov av särskilt stöd
(2014-08-25) Olsson, Helen; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa hur barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande. Teori: Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund där språket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vår verklighet (Bergström & Boréus, 2005). Språket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sägas vara en produkt av de aktuella sätten att använda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt präglad. Sociala handlingar sker utifrån den kunskap man för tillfället besitter och aktuell kunskap får sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Metod: Med hjälp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlägga framträdande diskurser. Talet i handlingsplanerna har med utgångspunkt i uttryckt kunskap, pedagogiska synsätt samt barnsyn relaterats till var svårigheten eller problemet placeras. Talet i handlingsplanen kopplas till kunskaper och föreställningar om pedagogik och barn i behov av särkilt stöd vilket i sin tur tolkas som uttryck i en diskurs. Diskursen skapar en normerande syn som får konsekvenser för barnets identitetsskapande, därmed blir det betydelsefullt att synliggöra diskursen (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Resultat: Genom analysen har två övergripande diskurser framkommit vilka är den individualiserande diskursen och den samspelande diskursen. Individualiserande diskursen innebär att barnet har inneboende egenskaper och är på ett visst sätt. Den individualiserande diskursen kan sägas utgå ifrån en utvecklingspsykologisk grund samt innefatta specialpedagogiska perspektiv som kategoriskt och kompensatoriskt synsätt. Samspelande diskursen innebär i den här studien att barnets agerande ses i relation till förskolans verksamhet och miljö där dessa anses medverka till att skapa barnets situation. Samspelande diskursen kännetecknas av en relationell syn på specialpedagogik. Helhetsbilden av talet i handlingsplanerna visar en knapp dominans av tal i samspelande diskursen och vad gäller talet om barns svårigheter förefaller det vara jämt fördelat mellan diskurserna. Samspelandediskursen ger fler möjliga subjektspositioner och identitetsmöjligheter med anledning av att samspelandediskursen ser barnets behov och svårigheter som situationsbundna istället för individburna.