Browsing by Author "Olsson, Ida"

Now showing 1 - 5 of 5

”… det är inte bara hon som ska knyta an till oss, vi ska lära känna henne, lära oss vad det innebär att vara förälder…” – En kvalitativ studie av adoptivföräldrars upplevelser av anknytnings‐ och omsorgsprocessen
(2009-08-31T08:19:27Z) Olsson, Ida; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Anknytningsbegreppet är aktuellt inom flertalet barn‐ och familjerelaterade områden. Mitt syfte med den här studien har varit att se hur föräldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings‐ och omsorgsprocessen i förhållande till sitt/sina barn. Mina frågeställningar har varit: Hur har man som adoptivförälder upplevt anknytnings‐ och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförälder gått tillväga för att utforma en förälder‐barn relation mellan sig och barnet? I vilken utsträckning upplever man att man har fått det stöd och den handledning man har behövt från myndigheter och andra aktörer? Hur mottog omgivningen beskedet att man skulle bli förälder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner påverkat föräldrarna? Jag har intervjuat sex föräldrar som genom internationell adoption har fått barn under 1970‐, 80‐, 90‐ och/eller 2000‐talet. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har jag sedan analyserat materialet. Av mina respondenters sammanlagt åtta barn var fyra barn tre månader eller yngre vid ankomsten till Sverige. Föräldrarna till de barnen gav uttryck för att de inte getts anledning att konfrontera anknytningsfrågor i någon större utsträckning. De föräldrar, vars barn var äldre vid ankomsten till Sverige, mellan runt ett och tre år, berättade om erfarenheter av utmaningar man tillsammans med barnet hade tagit sig igenom. Närhet, ödmjukhet och lyhördhet beskrev flera av föräldrarna som ledord i sina strävanden att skapa en förälder‐barn relation. Det upplevda stödet och handledning från myndigheter tycks variera väldigt mellan olika kommuner. Några av respondenterna har efterfrågat ytterligare stöd för föräldrar som mottar barn som är något äldre vid ankomsten till Sverige. Andra respondenter upplever att det stöd de har efterfrågat har funnits. Samtliga respondenter upplever att de fått stöd från den nära omgivningen, vilket stärkt dem i processen att bli adoptivförälder.
Hälsofrämjande arbete i fritidshem. Lärares syn på hälsa.
(2025-02-28) Olsson, Ida; Edlund, Marice; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna studie syftar till att belysa lärare i fritidshems perspektiv på det hälsofrämjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utförs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag rör sig för lite i förhållande till rekommendationerna så vill vi undersöka hur detta återspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det är ett intressant område att lägga fokus på då många barn spenderar mycket tid i fritidshemmet. Frågor vi sökt svar på är hur lärarna tolkar begreppet hälsa och hur de sedan arbetar med begreppet i verksamheten för att uppnå målen i läroplanen. I denna kvalitativa intervjustudie har vi intervjuat sex lärare i fritidshem varierande utbildning Vi har valt att använda oss av denna metod då vi ansåg den mest lämplig för att få svar på våra frågeställningar samt att det passade för vårt syfte. Teoretiskt förhåller vi oss till Antonovskys (2005)1 salutogena perspektiv på hälsa och hans teoretiska begrepp KASAM. Resultatet visar att lärarna i sitt uppdrag har en gemensam syn på hälsa, hälsofrämjande arbete i verksamheten och även ett gemensamt sätt hur de arbetar för att uppnå målen i läroplanen. Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att de intervjuade personerna har en liknande syn på begreppet hälsa samt att de arbetar med att nå målen i läroplanen (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22, 2022) på ett likande sätt. Studien är relevant i fråga hur fritidshemmet används som en hälsofrämjande arena för att förbättra folkhälsan.
Helande, härligt och helt förfärligt: Om upplevelsen av musik och ljud för personer med utmattningssyndrom
(2011-12-05) Olsson, Ida; University of Gothenburg/Department of Cultural Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvetenskaper
Den här uppsatsen är en fallstudie baserad på djupintervjuer med personer som har, eller har haft, utmattningssyndrom om hur de uppfattar och använder sig av musik och ljud i samband med sjukdomen. Den tar upp både deras positiva och negativa upplevelser och syftet är att göra en inventering av hur sjukdomen påverkar deras musikbruk. Studien visar att informanterna både medvetet och omedvetet använder sig av musik för att reglera, komma i kontakt med och få utlopp för sina känslor. Musiken blir ett redskap för självterapi och till en bättre existentiell hälsa. Musiken kan också ge starkt negativa fysiska och psykiska reaktioner och påverka det allmänna hälsotillståndet hos informanterna. Det är individuellt vilken musik som är kopplat till vilka känslor, minnen och upplevelser och musiken påverkar olika personer på olika sätt. Studien visar även att ljudkänslighet är vanligt förekommande bland informanterna och att det påverkar de drabbade negativt att inte kunna kontrolla ljudexponeringen de utsätts för.
Hur möter sjuksköterskan patienter som kräver aktiv dödshjälp? - En litteraturstudie utifrån begreppen autonomi och människovärde
(2008-06-11T13:30:40Z) Olsson, Ida; Sjöblom, Johanna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Sjuksköterskan möter inom alla vårdformer patienter som vill ha aktiv dödshjälp. I dessa situationer ställs ibland patientens autonomi mot sjuksköterskans uppgift att företräda patienten, lindra dennes lidande och värna om patientens människovärde. Dessa två riktlinjer bör integreras för att sjuksköterskan ska kunna möta och optimera vården för patienter med ett krav eller en önskan om att få aktiv dödshjälp. Syfte: Syftet är att ta reda på hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter som kräver eutanasi och hur sjuksköterskan kan göra för att minimera orsaker till kraven på eutanasi och därigenom öka livskvalitet för dessa patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Om sjuk-sköterskan kan hjälpa patienter som vill ha aktiv dödshjälp avgörs av kunskap om bakomliggande orsaker, medvetenheten om sjuksköterskans egna känslor och attityder samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan använder sig av för att lindra. Diskussion: Eftersom eutanasi inte är lagligt i Sverige anser vi att kunskapen som framkommit har relevans då den genom evidensbaserade omvårdnadsåtgärder syftar till att hjälpa patienten genom att helt ta bort eller reducera patientens krav på eller önskan om eutanasi. En god omvårdnad där sjuksköterskan aktivt lyssnar till patientens upplevelse av sin situation, vad livskvalitet innebär för honom eller henne, och hans eller hennes farhågor samt genom att förmedla till patienten att sjuksköterskan hela tiden är närvarande, är av stor betydelse och skapar förutsättning för att en mellanmänsklig relation kan bli möjlig vid möten med patienter som kräver eller har ett önskemål om aktiv dödshjälp.
Omväxling förnöjer
(2014-08-12) Olsson, Ida; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musik
Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrån detta synsätt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och ställer frågor runt varför dessa uppstår och hur man skulle kunna förändra detta. Det konstnärliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig själv och det fält som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnär och student i musikdramatik. Här presenteras metoder jag använt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fält som musikdramatisk scenkonstnär.