Browsing by Author "Olsson, Jenny"

Now showing 1 - 5 of 5

Associations between high concentrations of air pollution and psychiatric emergency department visits during the COVID-19 pandemic: a register-based study
(2022-05-23) Olsson, Jenny; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicin
Introduction / Background: Converging results has suggested a link between increased exposure to air pollution and acute exacerbation of mental disorders such as depression, substance abuse, psychotic disorders and even suicide. However, what happens to this association during a large societal change such as the COVID-19 pandemic, remains unknown. Aim(s) / Objective(s): The aim of this study is to investigate the association between increased levels of particulate matter (PM) and number of visits to a psychiatric emergency department before and during the COVID-19 pandemic. Further, this study aims to identify if there are any specific risk groups who are more susceptible to the effects of air pollution by studying sex, age, and outpatient status. Methods: Data on number of visits to the psychiatric emergency unit at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg was provided by hospital administration and compared to daily levels of PM10 and PM2.5. The data was analyzed statistically using a time-stratified case-crossover design. Results: A significant association between exposure to PM10 and PM2.5 and increasing number of visits to the psychiatric emergency department could be seen during the control period for day 0-1 post exposure for females and for patients with ongoing outpatient contact. Remaining results in this study did not reach statistical significance. However, a positive association could be seen numerically for several of the analyses. For males, the age groups 18-24 and >65 years and individuals without ongoing psychiatric outpatient contact, this association seemed to increase during the pandemic. Conclusion(s) / Implication(s): Although not significant, several of the analyses indicate that there might be a positive association between increased levels of air pollution and number of visits to the psychiatric emergency department, and that this association changed during the pandemic. Additional studies on a larger population and for a longer period are needed to further explore how the pandemic has affected the suggested relationship between increased air pollution and mental illness.
En kvalitativ undersökning av makt i konflikthantering - Förskolepedagogers perspektiv
(2024-12-03) Olsson, Jenny; Åström, Kim; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Det finns ett negativt traditionellt synsätt på makt och konflikter som påverkar hur vi tänker om fenomenet än idag. Konflikter är en ständig del av vardagslivet i förskolans verksamhet där pedagogens förhållningssätt är avgörande för hur de hanteras och bemöts. Pedagogen som förebild har makten att sätta normerna i verksamheten. Syftet med vår studie var att undersöka ifall pedagogens personliga syn på konflikter kom att spegla deras konflikthantering i förskolan, utifrån ett maktperspektiv. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vad är pedagoger uppfattning av konflikter och dess hantering? Hur resonerar pedagoger om makt i konfliktsammanhang? Tidigare forskning redogör för konflikters positiva effekter för barns sociala lärande samt pedagogens del i hanterat av konflikter. Vår undersökningen har en sociokulturell teori som utgångspunkt i analys samt diskussion. Begrepp som mediering, appropriering och intersubjektivitet diskuteras där centrala begrepp specifika för vår undersökning som makt och konflikt tillkommer. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod. I resultatet framkommer det att pedagogernas professionella och personliga syn på konflikter skiljer sig åt där personliga föreställningar inte visade sig korrelera med deras konflikthanteringsmetod. Personliga synsätt hade däremot större betydelse i deras maktperspektiv där det fanns stora skillnader på hur de menade att de använde sig av makt.
Lärares tankar kring konsumentkunskapsundervisning
(2010) Olsson, Jenny; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap ser på konsumentkunskap i en brytningstid mellan två kursplaner. De konkreta frågeställningar som studien bygger på är: - Hur ser hem- och konsumentkunskapslärare på undervisningen i konsumentkunskap? - Vilka förväntningar har hem- och konsumentkunskapslärare på den nya kursplanen? - Hur ser hem- och konsumentkunskapslärare på sin förmåga att bemöta de utmaningar som föreligger en ny kursplan? Studien är en samtalsintervjuundersökning som genomförts bland sex lärare i hem- och konsumentkunskap. Lärarna arbetade på olika skolor i olika städer eller tätorter i Sverige. Studien visar på att två synsätt förekommer bland lärarna. Synsätten består i att lärarna antingen delar på teori och praktik eller ser allt som en helhet. Studien visar även på bristen av koppling mellan konsumtion och identitet i konsumentkunskapsundervisningen trots att forskning visar på att dessa tankar är vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Respondenterna framhåller vikten av tid för diskussion, planering och fortbildning inför införandet av den kommande kursplanen i syfte att förankra kursplanen i undervisningen. De lyfter även behovet av ämnesövergripande samarbete rörande konsumentkunskap. Studien visar även på vikten av balans mellan undervisning som utgår från elevernas vardag och förmågan att som lärare kunna lyfta elevernas blick till ytterligare en nivå. Studien är en del i en större kontext som behandlar hur utbildning i konsumentkunskap bör genomföras men kan även relateras till det övergripande vetenskapliga problemet hur vi som individer, skolan och nation skall förhålla oss till paradoxen mellan det moderna konsumtionssamhället och hållbar utveckling. Den svenska skolan genomgår i dag en stor förändring och samtliga ämnens kursplaner skall skrivas om. Denna studie kan, i ljuset av detta, även ses som ett led i forskningen kring en skola i förändring och lärares funderingar kring ett ämne i brytningstiden mellan två kursplaner.
Naturvetenskap i förskolan. Barns möjligheter till lärande i små och stora undervisningsgrupper
(2014-08-20) Olsson, Jenny; Virtanen, Malin; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lärandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, där antal barn per lärare varierar. Studiens teoretiska ansats är utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken är lärandets objekt, som är förmågor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lärandets akt, som handlar om hur lärandet går till. Läraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lärande för barn genom att rikta barns uppmärksamhet mot lärandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lärandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förståelse för lärandeobjektet. Två undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lärare har observerats med hjälp av videoinspelning. Resultatet i studien visar att antalet barn per lärare påverkar kommunikationsmönstren kring lärandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds många fler möjligheter till lärande än barn i den stora gruppen. Resultatet visar även att det blir fler möjligheter till kollektivt lärande i den lilla gruppen, där alla barn och läraren delar fokus. I den stora gruppen skapas inget delat fokus mellan barnen och läraren och detta förstås som en anledning till att läraren skapar färre lärandemöjligheter i den stora gruppen.
”ska flickor leka med bilar och pojkar med dockor nu eller?” Om könsmönster på förskolan
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2006) Olsson, Jenny; Vollbrecht, Elvira
Abstract Titel: ”ska flickor leka med bilar och pojkar med dockor nu eller?” Om könsmönster på förskolan Författare: Jenny Olsson och Elvira Vollbrecht Typ av arbete: Examensarbete 10p Antal sidor: 30 Handledare Kerstin Lökken Examinator: Ninni Trossholmen Program: Nya Lärarutbildningen 140p, Göteborgs Universitetet Rapportnummer: Vt 06-1030-3 Nyckelord: Förskolan, Genus, genuspedagogik, jämställdhet, och leken Syfte: Med vår uppsats vill vi undersöka hur genusperspektivet gestaltas i förskolan Vi ställer oss följande frågor: Hur reflekterar informanterna kring jämställdhet? Hur ställer sig informanterna till föreställningar om genus? Hur gestaltas könsrollsmönstren i leken och finns det neutrala leksaker i förskolorna? Metod och material: Vi utgår ifrån en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex informanter och minnesanteckningar ur våra fältdagböcker samt observationer där vi i stor utsträckning försöker hålla ett neutralt förhållningssätt. Under våra observationer fokuserar vi på pedagogernas bemötande av barn, interaktioner barnen emellan och mellan barnen och pedagogerna. Resultat/Slutsats: I vår resultatdel ha vi delat in informanternas svar i olika teman och utifrån vår frågelista, dvs. genus, jämställdhet och genuspedagogik. Vi märker hur viktigt det är att vara medveten om sina egna förhållningssätt och normer när det gäller könsmönster. Vi upptäcker att personalen omedvetet ofta gör tvärtemot vad de själva tror.