Browsing by Author "Olsson, Linda"

Now showing 1 - 7 of 7

”Är inte det ett kvinnligt fenomen?” En diskursanalys om osynliggörandet av unga mäns självskadebeteende
(2009-12-29T10:32:28Z) Fahlman, Caroline; Olsson, Linda; Wickholm, Karin; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Att självskadebeteende är ett fenomen som förekommer hos kvinnor står klart för många av oss. Det är den bilden vi möter i den samhälleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna på huruvida självskadebeteende även förekommer hos unga män och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att så var fallet. Varför talas det då aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohälsa bland unga män ett okänt fenomen även hos professionella? Syftet med vår studie är att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mäns självskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs. Vår huvudsakliga frågeställning är: - Varför osynliggörs unga mäns självskadebeteende? Våra underfrågor är: - Vilken är den rådande föreställningen om unga mäns självskadebeteende i tidigare forskning respektive bland professionella? - Hur uppfattas unga mäns självskadebeteende? - Hur uppmärksammas unga män med självskadebeteende? Metod: Vi har använt oss av diskursanalys i bearbetningen av vårt intervjumaterial. Vi har intervjuat fyra professionella som arbetar inom olika verksamheter, där de alla möter unga män med psykisk ohälsa. Vi har dessutom granskat en stor del tidigare forskning om självskadebeteende, av vilken vi har gjort en dokumentanalys. Teori: De teorier vi har använt oss av för att analysera vårt material från intervjuer och tidigare forskning är: - Coping - Män & maskulinitet - Ungdomspsykologi - Goffmans rollteori & stigma - Kritisk teori Resultat: Våra resultat visar att den bild våra informanter och den tidigare forskning, som vi granskat, ger av detta fenomen inte är entydig. Bland annat har det visat sig att det finns ett flertal olika definitioner av vad självskadebeteende i själva verket innebär. Det finns även en differentiering i uppfattningen om hur prevalensen mellan könen ser ut gällande denna problematik. Informanterna i denna studie talar om att unga män reglerar sitt känslosystem på andra vis än kvinnor, till exempel genom kriminalitet, vilket kan medverka till att den könsnormativa roll som är rådande i samhällsdiskursen bibehålls. Då självskadebeteende diskuteras är det i förhållande till kvinnor, vilket skapar en ickeidentitet som manlig självskadare. Detta sammantaget med att det finns en osäkerhet kring hur problematiken bör definieras och uppmärksammas, kan förklara varför unga män med självskadebeteende blir osynliggjorda.
Diabetessjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med prediabetes
(2023-06-02) Lavesson Kruuse, Mia; Olsson, Linda; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Diabetes tillhör en av våra folksjukdomar och ökar i hela världen. Prediabetes är ett förstadium till diabetes typ 2, som ofta är symtomlöst och ökar i takt med att förekomsten av övervikt och fetma ökar i befolkningen. I studier förekommer odiagnostiserad prediabetes hos 3,3–14,3 % av patienterna och 33–65% utvecklar diabetes typ 2 inom sex år. Den främsta behandlingen vid prediabetes är levnadsvaneförändringar som kan fördröja eller förhindra insjuknandet i diabetes typ 2. Diabetessjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att stödja och främja egenvården hos personer med prediabetes. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva diabetessjuksköterskors erfarenheter av att, inom primärvården, arbeta med personer som har diagnosen prediabetes. Metod: En kvalitativ studie med åtta semistrukturerade intervjuer med diabetessjuksköterskor som analyserades enligt manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av två teman, fem kategorier och två underkategorier. Temat Målet att stärka patientens egenvård vid prediabetes beskriver hur diabetessjuksköterskorna arbetade med prediabetes som innefattar kategorierna Arbetssätt för att identifiera patientgruppen och Arbete för att stärka egenvården (med underkategorier Pedagogiska verktyg för att motivera till ändrade levnadsvanor och Vikten av teamarbete). Det andra temat En känsla av otillräcklighet i arbetet med prediabetes tar upp de problem som diabetessjuksköterskorna beskrev kring prediabetesvården, deras känsla av att inte hinna med och önskan om att göra mer för patienterna, vilket innefattar kategorierna Ingen riktig diagnos, En frustration att arbeta utan tydliga ramar och En önskan om att få en ökad möjlighet att stärka egenvården. Slutsats: Diabetessjuksköterskorna arbetade med att stärka egenvården hos patienter med prediabetes och hade en önskan om att ytterligare utveckla det preventiva arbetet. Det framkom att det saknades ramar, tid, resurser och prioritet av prediabetes, vilket skapade en arbetsrelaterad stress och känsla av otillräcklighet.
"Inte VI och DOM". En kvalitativ studie om samverkan mellan gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen
(2015-07-02) Olsson, Linda; Runge, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som kommit i bruk de senaste åren har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte är behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesärskolans ramar utan kan nu även söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta är grunden till att denna studie kom till och genom-fördes. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare på gymnasiesärskolan och Introduktionspro-grammen ser på möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det påverkar ele-vernas identitets – och kunskapsutveckling. Teori: Studiens material är teoretiskt analyserat utifrån Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lärarnas syn på samverkansmöjligheter mellan gymnasiesärskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det påverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesärskolan och Introduktions-programmen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie. Empirin består av ostrukturerat fråge-formulär som genomfördes i fem arbetslag (tre från Introduktionsprogrammen och två från gymnasiesärskolan) i en organisation där båda dessa fanns med gemensam huvudman. Resultat: Det framkom att det idag inte finns någon samverkan mellan gymnasiesärskolan och Introduktionsprogrammen inom den undersökta organisationen. Många av lärarna i studien ansåg att det finns fördelar och goda möjligheter att utveckla samverkan mellan de båda skol-formerna. Lärarna i studien menade att en samverkan mellan gymnasiesärskolan och Intro-duktionsprogrammen skulle kunna påverka elevernas identitetsutveckling både positivt och negativt beroende på vilken elev det gäller. Detsamma gäller elevernas kunskapsutveckling. Majoriteten ansåg dock att både elevernas identitets – och kunskapsutveckling påverkas posi-tivt av samverkan mellan gymnasiesärskolan och Introduktionsprogrammen. Den största delen av studiens resultat kan kopplas till det relationella perspektivet då man ser som fördelar med samverkan att det blir större kompetens i arbetslagen och att man kan sam-verka i att utveckla och anpassa undervisningen för eleverna.
Det möjligas konst
(2007) Hedén, Sara; Lundgren, Sara; Olsson, Linda; Göteborg University/Department of Sociology
Sammanfattning: Syfte: Vårt syfte med denna studie är att lyfta fram vilka faktorer som är betydelsefulla för samarbete genom att undersöka utvalda lärares utsagor om interaktionen dem emellan. Vi tar utgångspunkt i tre olika lärandesituationer (PBL, Tema och Storklass) och ser på utvalda lärares utsagor kring arbetssättens syfte och orsaker ur ett sociokulturellt perspektiv. Huvudfrågor: 1. Vilka bakomliggande syften och orsaker uttrycks för lärarsamarbete av respondenterna? . Vilka för- och nackdelar ser lärarna i studien med lärarlagssamarbete, utifrån sin egen yrkesroll men även utifrån deras tankar kring eleverna? 3. Vilka beröringspunkter och vilka differenser kan vi skönja i de sex intervjuerna? Metod/material: Vi har gjort en kvalitativ studie på tre skolor med olika former av samarbete. Som metod för datainsamlingen har vi använt halvstrukturerade intervjuer med strukturerade frågor med en öppenhet för vidareutveckling av frågorna genom spontana följdfrågor. Undersökningen omfattar intervjuer med sex pedagoger som ingår i tre olika arbetslag på tre olika skolor. Resultat: Vårt resultat visar att de intervjuade pedagogerna ser positivt på arbete i lärarlag. De pekar på en rad fördelar så som delat ansvar, större trygghet, hjälp till ny energi och elever och vuxna har möjlighet att bli sedda av flera ögon varje dag. Tre personliga egenskaper förefaller vara viktiga för ett fungerande samarbete; flexibilitet, prestigelöshet och lyhördhet. Betydelse för läraryrket: Vår studie ger insyn i samarbetets komplexitet, vilket ger en vidare förståelse inför svårigheterna men även möjligheterna med lärarlagsarbete. = O=
När händerna inte räcker till; En antropologisk studie om djurvårdarens vardag, motgångar och känslomässiga engagemang i intag, vård och omplacering av herrelösa katter
(2025-09-24) Olsson, Linda; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Behind every rescued cat, there are individuals who invest time, money, emotions, and commitment. Their efforts often go unnoticed, yet they form a crucial point in the survival and wellbeing of stray cats. Despite this, there is barely any Swedish research about their daily lives and the challenges that they face. Through a study, this bachelor’s thesis examines the everyday life of caregivers who take care of stray cats, focusing on their experiences and work related to intake, care and rehoming of these cats. The study uses an ethnographic method that includes participant observations and interviews at various cat shelters, foster homes, and the animal ambulance. Using previous research and two analytic frameworks: Bourdieu’s (1977) practice theory and Pink’s (2012) theory of everyday practice, the study has been analyzed to evaluate the research. These perspectives contribute to a deeper understanding of how caregivers navigate their roles and challenges that arise in their work. The result shows that the work of animal caregivers' engagements is built on care and love for the animals which manifest in the work that they do, from everyday life to practices such as intake, care and rehoming of these cats. In these practices the caregivers use different methods and influences of different capitals, such as economic, social, cultural and symbolic to navigate their world. In their strategic navigations they face different challenges such as emotional feelings, economic costs and society. In summary, the study provides a unique insight into everyday life of Swedish animal caregivers focused on stray cats. Further research could explore similar caregiving for other animals, such as dogs and rodents, as well as extend to more geographical areas beyond Västra Götaland. The thesis is written in Swedish.
Psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på patientsäkerheten - från ett svenskt samt vietnamesiskt sjuksköterskeperspektiv.
(2018-01-25) Johansson, Lina; Olsson, Linda; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön beskrivs som de psykiska reaktioner som uppstår i sociala strukturer på arbetsplatsen. Brister i den psykosociala arbetsmiljön kan leda till psykisk ohälsa, utbrändhet, sjukskrivningar och uppsägningar. Vilket i längden kan medföra sjuksköterskebrist som i sin tur kan hota patientsäkerheten. Patientsäkerhet förklaras som skydd mot vårdskada som hade kunnat undvikas genom kontakt med hälso- och sjukvården. På grund av bristande patientsäkerhet sker årligen flera patientskador och dödsfall. Om sjuksköterskan upplever en god psykosocial arbetsmiljö kan det resultera i bättre sjuksköterske-patient relationer samt ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva psykosocial arbetsmiljö inom vården och dess inverkan på patientsäkerheten ur ett svenskt och vietnamesiskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ ansats med en deskriptiv- och tvärsnittsdesign. Datainsamling har utförts via webbenkät i Sverige och via pappersenkäter i Vietnam. Svarsfrekvensen i Sverige uppgick till 100% (n=40) och i Vietnam till 75% (n=45). Resultat: De vietnamesiska sjuksköterskorna hade ansvar för ett större antal patienter jämfört med de svenska. Av dem hade 46,6 % av sjuksköterskorna 11 patienter eller fler under sitt ansvar en arbetsdag och i Sverige var siffran 25 %. Samtliga deltagare hade delvis avvikit från ett korrekt arbetsutförande. Dock ansåg svenska sjuksköterskor i större utsträckning att arbetsmisstag kunde leda till personskada. De hade även i större grad utfört ett osäkert arbetsmoment det senaste året, än de vietnamesiska. Slutsats: Resultaten från båda länderna visar att ett ökat patientantal kan medföra en större risk att inte arbeta patientsäkert. En stödjande och organiserad ledning var viktigt för att sjuksköterskorna i båda länderna skulle arbeta patientsäkert, vidare forskning behövs för att fastställa orsaken.
Stress och dess påverkan på ätbeteende
(2014-06-26) Lindsjö, My; Olsson, Linda; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Stress är idag ett välanvänt begrepp som existerar i många personers vardag och kan i långvariga tillstånd ge negativa efterverkningar. Forskning kring området stress och ätbeteende har visat på spridda resultat men majoriteten visar dock på liten till stor förändring av ätbeteendet. Studien syftade till att undersöka skillnader i ätbeteende, vid låg respektive hög upplevd stressnivå hos män (24-65 år). Genom ett bekvämlighetsurval skickades en webbenkät bestående av Perceived Stress Scale samt frågor som belyser ätbeteende ut till en grupp män (n=119). Svarsfrekvensen uppgick till 61 % (n=72). Resultatet pekade på att det fanns små tendenser till hög upplevd stress (median: 2,2 av intervall 0-4). De bidragande faktorerna till stress i livet som helhet framkom vara arbetslivet, privatlivet samt balansen dem emellan. Arbetslivet visades vara den största faktorn till stress hos respondenterna. Signifikant skillnad i ätbeteendet kunde ses mellan låg och hög stress. Ett ökat intag av snabbmat såsom pizza (p=0,000) och hamburgare (p=0,000) påvisades vid hög stress. Viss skillnad kunde även ses i huruvida deltagarna tenderade att hoppa över måltid/måltider vid stress (median: 2). Resultaten stämmer till viss del överens med forskning på området. Med hjälp av krav-kontroll-modellen diskuterades hur denna stress kunde punktmarkeras och därmed minska risken för vidare stress. Även coping (sv. bemästring) samt strategier för att hantera stress såsom och fysisk aktivitet diskuterades. Vidare forskning krävs samt breddas med ett större hälsopromotivt fokus för att få en mer djupgående bild och förklaring till mäns ätbeteende i relation till stress.