Browsing by Author "Ossiansson, Eva"

Now showing 1 - 10 of 10

Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2010) Brembeck, Helene; Johansson, Barbro; Bergström, Kerstin; Jonsson, Lena; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Hillén, Sandra
Barn som medforskare av matlandskap, BAMM, är ett tvärvetenskapligt projekt med deltagare från Etnologi, Företagsekonomi och Mat hälsa och miljö vid Göteborgs universitet samt Avdelningen för Design på Chalmers. Syftet är att arbeta med barn som medforskare och meddesigners i frågor som handlar om mat, ätande och hälsa. I rapporten redovisas den metod vi arbetat efter och de erfarenheter vi gjort i projektets första del, Medforskning. Begreppet matlandskap använder vi i den här rapporten empiriskt, som beteckning på alla de platser där en person kommer i kontakt med mat: platser där man äter, köper mat, ser mat eller bilder på mat. Medforskning Att engagera barn som medforskare förutsätter en syn på barn som kapabla att använda kunskaper och erfarenheter för att ställa forskningsfrågor och reflektera över resultaten. Medforskning är ett uttryck för ”empowerment”, vilket är en viktig del i barnkonventionen. Hur maktrelationer mellan vuxna och barn uttrycks, förhandlas och påverkar är något som vi varit uppmärksamma på under hela projektets gång. Vår utgångspunkt har varit att tillämpa ”etisk symmetri”, dvs. utgå från att maktasymmetrier som uppstår tolkas situationellt och inte tas för givna på förhand, och vi har försökt att vara ”en annan sorts vuxna”, varken lärare eller föräldrar. Så gjorde vi Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av oss forskare som handledare. Vår ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda oss runt i sina matlandskap. Vi ville inte på förhand bestämma i detalj hur medforskandet skulle gå till, utan låta forskningssamarbetet växa fram tillsammans med barnen. Projektet var uppdelat i två faser, fas ett, där barnen skulle agera medforskare och fas två där barnen skulle vara meddesigners. Projektet pågick under ett helt läsår med fas ett under höstterminen och fas två påföljande vårtermin. I fas ett tillbringade vi varje tisdagseftermiddag efter lunch från mitten av september fram till höstlovet med barnen, först i klassrummet och efter skolans slut på skolans fritidsklubb. Vi hade dessutom möjlighet att delta i tisdagsförmiddagens lektioner. Efter höstlovet fortsatte vi verksamheten enbart på fritidsklubben. Varje vecka hade vi också arbetsmöte i projektgruppen, dagen efter besöken i skolan. Då ventilerade vi veckans besök och bestämde vi hur vi skulle gå vidare, utifrån de intressen och önskemål, som framkommit dagen innan. Personalen på skolan kom att utgöra en viktig del av forskningsprojektet genom att de tillhandahöll utrymme och material, deltog i diskussioner, organiserade barnen i grupper, stöttade dem som behövde extra hjälp, dämpade när det blev för högljutt och dokumenterade och rapporterade vad som hände i projektet både på Internet och på anslagstavla i skolan.
Fika, fiske och föreningsliv
(2007) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus; Centrum för konsumtionsvetenskap
Föreliggande rapport ingår i projektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+. Projektet är ett institutions- och fakultets-övergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Det pågår åren 2004/5-2006/7 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Projektets första år resulterade i CFK-rapporten Vin, växthus och vänskap (Brembeck m.fl. 2005). Det andra året avrapporterades i CFK-rapporten Maten och det nya landet (Brembeck, m.fl. 2006). Båda rapporterna finns att ladda ner från CFK:s hemsida www.cfk.gu.se (CFK, 2007). Detta är en avrapportering av projektets tredje år.
Forskning för en friskare generation: Levnadsförhållanden, vanor och hälsosam vikt
(Göteborgs universitet, 2012) Berg, Christina; Eiben, Gabriele; Johansson, Barbro; Lissner, Lauren; Magnusson, Maria; Mårild, Staffan; Ossiansson, Eva; Prell, Hillevi; Sjöberg, Agneta; Berg, Christina; Magnusson, Maria
Konsumtionsmakt 2.0
(2008) Hast, Lennart; Ossiansson, Eva; Centrum för konsumtionsvetenskap
Denna rapport har sitt ursprung i bokprojektet Marknadsorientering - myter och möjligheter, vilket haft MTC- Marknadstekniskt Centrum som finansiär. De båda författarna Lennart Hast, Dagspresskollegiet vid JMG och Handelshögskolan i Göteborg samt Eva Ossiansson, CFK och Handelshögskolan i Göteborg, såg en möjlighet att utveckla sina idéer från sitt kapitel "Sociala medier ökar betydelsen av känslomässiga värden" från boken. Resultatet är denna läsvärda och originella rapport som bygger på en litteraturgenomgång av området. Guitar Hero, bloggar, Facebook, MySpace, YouTube, Second Life… Internet och dataspel har gjort en ny digital livsstil möjlig. Över generationsgränserna kommuniceras det som aldrig förr, 24 timmar om dygnet och på en mängd olika sätt. Vi är omättliga i vår kommunikation. Och i vår strävan att bygga virtuella relationer, ha roligt och leva ut våra drömmar, uppstår ständigt nya mötesplatser på nätet. Vi som kunder har fått en större makt genom Internet. Informationen finns alltid tillgänglig var som helst, när som helst, hur som helst och för vem som helst. Kommunikationen är gränslös. Och ryktet för ett företag kan vara beroende av ett enda musklick. ‖Word-of-mouse‖ regerar och utövar sitt inflytande vare sig man vill det eller ej. Internet och ny teknik har alltså skapat fundamentala möjligheter för människor att själva kommunicera sina idéer och åsikter, men också att skapa ett eget innehåll. Vad som är värt att sprida vidare till andra avgör vi själva och inte etablerade medier. Och även om vi uttrycker ett visst obehag över vår integritet på nätet så ökar stadigt antalet egna hemsidor på nätet, där vi helt frivilligt lämnar ut högst personlig information om oss själva. Denna information kan företag dra nytta av utan att vi tänker på det. Genom att dela med sig och delta i den virtuella världen får vi en bekräftelse på att vi betyder något för någon. Genom att dela med oss bygger vi relationer – vi ‖bondar‖. Kan vi sedan dela med oss av något som har ett emotionellt värde eller annat värde ‖boostar‖ vi också vårt eget sociala kapital eller ‖brand‖. Livet framför datorn blir alltmer förknippat med underhållning och exhibitionism. Vi blir en slags digitala narcissister. Vårt digitala jag kan bli den person som vi känner oss som. Vi bygger vår egen historia och personliga varumärke på samma sätt som företag länge har gjort. Vi har helt enkelt blivit producenter och marknadsförare av oss själva med de möjligheter och risker som det innebär. Och nätet med alla dess bloggar och sociala nätverkssajter är utmärkta kommunikationskanaler för att visa upp oss, få bekräftelse och interagera med andra likasinnade. En forskare kallar oss för glaskonsumenter, d.v.s. ömtåliga, genomskinliga och som kan ge sken av olika saker. Livet i den digitala världen är en spegling av vår personliga information. Vår profil på nätet blir den vi är. Men, den behöver inte vara sann. Den profil som skapas av oss kan utgöras av den bild vi vill återge. Vi kan bygga en fasad istället. Eller så kan någon annan göra det åt dig utom din kontroll och digitala fotavtryck är svåra att ‖tvätta bort‖. Och information om oss kan ta många konstiga vägar som t.ex. pojken som ofrivilligt blev världskändisen ‖Star Wars Kid‖. Uppmärksamhet och kändisskap på nätet har därför ett pris. Att leva ut sina drömmar och fantasier utgör en viktig drivkraft i den digitala världen. Genom dataspel som Guitar Hero kan vi bli rockhjältar och dra riff som skapar en skön känsla av att vi faktiskt står på scenen. Och när vi känner att vi deltar aktivt själva som medmusiker är vi också villiga att betala för musiken. Något som många fildelare annars inte längre gör. Vad är då värdefullt inom ramen för den digitala livsstilen? Genom kreativitet och fantasi kan värde skapas för det mest konstiga saker man kan tänka sig. En fyraårig norsk skogskatt och hans fyra kattkompisar i bandet Musashi har blivit en sensation på YouTube och har t.o.m. lyckats få ett skivkontrakt. Värdet av vad som förefaller vara rent trams är svårt att förstå. Värdet blir i det sammanhanget den känsla som vi vill uppnå och dela med oss av – ett slags ‖feel good‖ med ‖feel goods‖. Vad som bidrar till känslomässiga band till andra och för den enskilde individen, blir då viktigt att försöka förstå för värdeskapande. Och det finns inga gränser för värde – fantasin är oändlig. Vad som helst kan egentligen vara värdefullt. Vad som är värde är därför väldigt flyktigt, svårdefinierbart, men också oerhört personligt. För känslor är i allra högsta grad individuella.
Livspussel med utmaningar. Tolv svenska barnfamiljers berättelser om mat och hälsa.
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2014) Johansson, Barbro; Ossiansson, Eva
I kapitel 1 beskrivs projektet och de teorier och metoder som använts. Den kvalitativa studien baseras på besök i tolv barnfamiljer, där vi genom intervjuer, foton, kvitton, collage och målningar skapade oss en bild av familjernas matvardag. Att intervjua föräldrar och barn var för sig gav möjlighet till olika perspektiv på de frågor vi ställde och genom att vi återkom till varje familj tre gånger kunde vi få en fördjupning av frågeställningarna. Kapitel 2 tar sin utgångspunkt i den vardagliga familjemåltiden och undersöker hur familj görs i relation till dagens och veckans måltider. I kapitel 3 fokuserar vi på föräldrarna och deras ageranden, överväganden och värderingar rörande inköpspraktiken. Vi såg att inköpen är kopplade till en moralisk diskurs om hushållande, där idealet är att vara kvalitetsmedveten, ekonomisk och effektiv. Inköpen organiserades i allmänhet enligt modellen storhandling och stödköp, men ofta visade det sig svårt att leva upp till modellen. Kapitel 4 handlar om hälsopusslet med utgångspunkt i barnens perspektiv, som det framkom i intervjuerna och i deras collage. Barnen visade sig ha god kännedom om vad som anses hälsosamt respektive ohälsosamt, och var i stort sett eniga med föräld¬rarna i att frukt och grönsaker är nyttigt medan godis, glass och kakor är onyttigt. I collagen ställdes denna uppdelning i relation till barnens smak, vilken visade sig vara både varierad och nyanserad. I collageuppgiften förde barnen också in andra element än smak och hälsa i hälsopusslet, som lek, fantasi och estetik. Kapitel 5 handlar om föräldrarnas minnen och berättelser från mat- och måltidspraktiker i den egna barndomen. Berättelserna utvecklas i form av myter som stärker föräldrarnas identitet. I sina berättelser reviderar de och fördjupar meningen om hur mat, måltider och förhållningssätt i relation till mat har kommit att utvecklas. Olika former av mat har en skiftande symbolisk mening som kan förstärka berättelserna och bidra med positiva känslor. Familjerna görs och blir till liksom de roller som dessa inbegriper genom de händelser om mat som lagrats i våra minnen. I kapitel 6 återknyter vi till de mål som bildade utgångspunkt för de olika kapitlen: gemenskap, hushållning, hälsa, kontinuitet och helhetstänkande. Vi utvecklar diskussionen genom att se på de olika värden som studien visat var förknippade med målen.
Marknadsföringsforskning om konsumenter och konsumtion
(2007) Ekström, Karin M.; Holmberg, Ulrika; Ossiansson, Eva; Centrum för konsumtionsvetenskap
Föreliggande rapport är en kartläggning av marknadsföringsforskning som fokuserar på konsumenter och konsumtion i Norden. Projektet har genomförts av forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap och är finansierat av Handelns utvecklingsråd (HUR). Centrum för konsumtionsvetenskap är Sveriges nationella centrum där tvärvetenskaplig forskning om konsumtion bedrivs utifrån ett konsumentperspektiv. I rapporten betonas just konsumentperspektivet och det är anledningen till att forskargrupper med ett utpräglat företagsperspektiv inte ingår i presentationen. En historisk tillbakablick (kapitel 1) och aktuella och framtida forskningsfrågor (kapitel 2) har skrivits av undertecknad. Ekon dr Ulrika Holmberg och ekon dr Eva Ossiansson har skrivit om forskning vid universitet och högskolor (kapitel 3), forskning vid myndigheter och andra organisationer (kapitel 4) samt genomfört och skrivit forskningskartläggningen (kapitel 5). Konsumtionsforskningen i Sverige har historiskt haft en undervärderad betydelse, men har under senare år fått en mer framträdande position. Internationellt har konsumtionsforskningen en högre status. Av kartläggningen framgår att det finns en ansenlig mängd marknadsföringsforskning om konsumenter och konsumtion i Norden, men forskningen är inte alltid tydligt kopplad till handeln. De svenska universiteten och högskolorna är dominerande, men även Finland och Danmark har mycket forskning på området. I både Sverige och Finland är forskningen om konsumentmarknadsföring spridd på många olika lärosäten både stora och små, medan den i Danmark och Norge är koncentrerad till några få större universitet och högskolor. Av utredningen framgår att det finns ett behov
Maten och det nya landet
(2006) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus; Centrum för konsumtionsvetenskap
År två av projektet Den mångdimensionella matkonsumenten: värderingar och beteende hos konsumenter 55+ vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) fokuserar nya svenskar, närmare bestämt utrikesfödda personer, som anlänt till Göteborg sedan mitten av 1990-talet. 20 procent av Göteborgs invånare är utrikesfödda och 33 procent har så kallad utländsk bakgrund (utrikesfödda eller infödda invånare med minst en utrikesfödd förälder) (Brnic 2004). Siffrorna är högre än för landet i övrigt. Av Sveriges invånare är ca 11 procent utrikesfödda och ca 20 procent har utländsk bakgrund. Liksom i andra större städer är Göteborg starkt segregerat ifråga om andelen utrikesfödda i olika stadsdelar. Till exempel utgör denna andel i den villa- och radhusdominerade stadsdelen Torslanda ca 6 procent, medan den i den förort, där denna studie tar sin utgångspunkt är ca 49 procent (ibid.). Personer med utländsk bakgrund utgör alltså en betydande konsumentgrupp, inte minst i större städer som Göteborg. Detta är också en grupp som i mycket liten utsträckning har uppmärksammats inom konsumentforskningen. Studien bygger på material från 24 hushåll (hh), varav merparten (15 st.) kommer från Bosnien-Hercegovina och mindre andelar från Serbien-Montenegro (4 st.), Irak (3 st.) respektive Afghanistan ( 3 st.) (bil. 1). Denna fördelning sammanfaller tämligen väl med fördelningen av ursprungsländer för de utrikesfödda personer som kommit till Göteborg sedan mitten av 1990-talet. Åren 1994-2002 dominerade flyktingar från Bosnien- Hercegovina, tillsammans med ett mindre antal flyktingar från Somalia. Efter 2002 har flyktingar från Iran, Irak och Afghanistan blivit allt vanligare (Brnic 2004). De kvinnor från Bosnien-Hercegovina, Irak och Afghanistan, som ingår i vår studie, kan således sägas väl representera senare års nyanlända svenskar med avseende på ursprungsland. Man kan också konstatera att tillskottet av utrikesfödda personer under denna period rör sig om just flyktingar, medan den tidigare så vanliga arbetsinva
Maten och det nya landet : en forskningsrapport från Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK).
(2007) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Engelbrektsson, Pontus
Rapporten Maten och det nya landet ingår i forskningsprojektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+, som är ett institutions- och fakultetsövergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Projektet pågår åren 2004-2007 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Ett övergripande syfte är att med utgångspunkt i kvalitativa/etnografiska metoder ge en mer djupgående och nyanserad bild, som komplement till statistiska undersökningar om samband mellan t ex åldrande, mat och hälsa. Resultatet från projektets första år finns presenterat i CFK-rapporten Vin, växthus och vänskap, som finns att ladda ner från CFK:s hemsida www.cfk.gu.se. Här finns också rapporten Maten och det nya landet i sin helhet att hämta.
Nätverk i förändring. en studie av svenska dagligvarukedjor och deras leverantörer
(1997) Ossiansson, Eva
Vin, växthus och vänskap. Rapport 1 från projektet "Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteende hos konsumenter 55+",
(2005) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Centrum för konsumentvetenskap
Föreliggande rapport ingår i projektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+. Projektet är ett institutions- och fakultetsövergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumentvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Det pågår åren 2004/5-2006/7 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år 1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Detta är en avrapportering av projektets första år.