Browsing by Author "Palmqvist, Marcus"

Now showing 1 - 3 of 3

Kritiska framgångsfaktorer för ett lojalitetsprogram
(2006) Pettersson, Magnus; Palmqvist, Marcus; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problemdiskussion: Utvecklandet och införandet av lojalitetsprogram har allt sedan början på 1990-talet ökat konstant, med undantag för åren 2000-2003. Nämnda tidsperiod har inneburit en förändring av marknadsföringen, från en masskommunikation till den personliga kommunikation som sker via lojalitetsprogrammen idag. Parallellt har ekonomistyrningen kommit att utvecklas från en styrning koncentrerad kring finansiella mål och mått, till en mindre formaliserad styrning som även innefattar mjuka icke finansiella dito. I samband med utvecklingen av lojalitetsprogrammen uppkommer en rad frågor som bör besvaras. Hur skall dessa program utformas för att tjäna företagets övergripande syfte, att ge ägarna en god avkastning? Vilka delar inom dessa program förtjänar extra fokus och resurser? Kan en sådan fokusering i förlängningen medföra en ökad lönsamhet för företaget? Problemformulering: Studien ämnar undersöka vilka kritiska framgångsfaktorer som optimerar ett lojalitetsprograms lönsamhetsbidrag för företaget. Vi avser även att studera hur dessa faktorer bör mätas samt vilka mått som med fördel kan kopplas till dem. Avgränsningar: I arbetet med att insamla empiri har vissa avgränsningar gjorts. Studien omfattar fem företag och deras lojalitetsprogram i Sverige. Vi avgränsar oss till ett företags perspektiv. Metod: En kvalitativ ansats har använts och fem intervjuer har genomförts. I arbetet med att utföra intervjuer har en delvis strukturerad intervjuguide utformats. Slutsatser: Vi har funnit fem kritiska framgångsfaktorer som, rätt styrda, kan medverka till en optimering av lojalitetsprogrammets lönsamhetsbidrag. Författarna anser att en fokusering på om inte dessa fem, så i alla fall på ett mindre antal bör ske för att kraftsamla företagets resurser till de kritiska områdena. Faktorer vi funnit är organisatorisk anpassning, kundlojalitet, kundvärde, kommunikation och segmentering. För fem nämnda faktorer så bör ett antal mål och mått tas fram, vilka bör ta sin utgångspunkt i företagets strategi, och av dessa bör en kontinuerlig prestationsmätning genomföras. Diskussion och fortsatt forskning: De företag vi undersökt agerar i flera fall utifrån dessa fem kritiska framgångsfaktorer, dock är det inget företag som direkt uttalar att de fokuserar på samtliga faktorer som vi identifierat. Givetvis kan en utökad studie som omfattar fler företag från olika branscher vara av intresse. Författarna anser även att det vore intressant att studera och följa utvecklingen av morgondagens kortlösa lojalitetsprogram
NÅ NÄSTA NIVÅ MED GAMIFICATION En studie kring tillämpning och potentiella nyttoeffekter av gamification
(2019-08-07) Berjaoui, Maria; Palmqvist, Marcus; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
Spel har länge engagerat och motiverat användare och teknikutvecklingen har möjliggjort en utökning av dess användningsområden. Spelmekanismer används inte längre enbart i spel utan kan identifieras inom många olika områden exempelvis i mobila applikationer, på arbetsplatser och i utbildningssammanhang. I takt med den ökade användningen av spelmekanismer utanför spelsammanhang har begreppet gamification fått allt större uppmärksamhet i akademisk forskning. Intresset för att studera fenomenet är utbrett men många studier som undersöker gamification fokuserar på begreppets innebörd och dess teoretiska värdeskapande, snarare än hur gamification-produkter bör designas och tillämpas. Trots att verksamheter allt mer efterfrågar gamifierade produkter är det en övervägande majoritet av alla projekt som inte lyckas uppnå de önskade nyttoeffekterna. Studien syftar därför till att undersöka vilka nyttoeffekter gamification kan bidra till samt konkretisera avgörande faktorer för lyckad tillämpning. Då gamification bygger på spelmekanismer används Mechanics, Dynamics & Emotions (MDE) som teoretiskt ramverk för att analysera insamlade data och identifiera begrepp utifrån dess koppling till ramverket. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt fyra personer som alla arbetar med gamification men inom olika områden. Resultatet visar att gamification kan bidra till ökad motivation och engagemang, möjlighet att ändra beteenden hos användare och öka försäljning. Att öka motivation och engagemang är två påtagligt framträdande nyttoeffekter men det har emellertid visat sig vara problematiskt att bygga en gamifierad-produkt enbart med dessa nyttoeffekter som mål. Resultatet indikerar även på en gemensam syn kring varför många gamification-projekt misslyckas, nämligen avsaknaden av användarperspektiv, bristande förståelse för målgruppen, ofullständigt förberedande arbete och osäkerhet kring produktens applicerbarhet.
Problemområden inom dagens redovisning för onoterade K2- bolag
(2006) Wiman, Pierre; Pettersson, Magnus; Palmqvist, Marcus; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problemdiskussion: I takt med en ökad harmonisering inom EU har IFRS införts som en enhetlig redovisningsstandard för alla noterade bolag inom unionen. Onoterade bolag tillämpar nationella regler som gäller i respektive medlemsland. I Sverige har det under de senaste åren vuxit fram en kritik gällande regelverket för de onoterade bolagen. Kritiken gäller framförallt att nuvarande regelverket är för stort och svårtillämpat för de onoterade bolagen, vilket leder till att den finansiella informationen som lämnas till bolagens intressenter i vissa fall kan anses vara bristfällig. BFN har ändrat inriktning på sin normgivning, och ska arbeta fram ett samlat regelverk för fyra kategorier av bolag. Frågan är vilka som är de bakomliggande faktorerna till att redovisningen har blivit såpass komplicerad för små och medelstora onoterade bolag. Problemformulering: Studien ämnar undersöka vilka huvudsakliga problemområden anser revisorerna finns inom dagens redovisning för de onoterade bolag som kommer att klassificeras som K2-bolag. Vi avser även att studera vad det är som medför att dessa områden är problematiska och/eller resurskrävande samt om dagens normgivningsförarbete omfattar desamma. Avgränsningar: I arbetet med att insamla empiri har vissa avgränsningar gjorts. Studien behandlar enbart ett fåtal problemområden inom dagens redovisning för onoterade K2- bolag. Områden som rör enbart beskattning undantas. Författarna avgränsar sig till ett revisorsperspektiv. Metod: En kvalitativ ansats har använts och sju intervjuer har genomförts. I arbetet med att utföra intervjuer har en delvis strukturerad intervjuguide utformats. Slutsatser: Författarna har funnit fem huvudsakliga problemområden inom dagens redovisning för onoterade K2- bolag. Författarna anser att bolagen bör föra ett kostnad/nytta resonemang kring framtagandet av redovisningen. De problemområden som författarna funnit är regelverkets komplexitet, varulager, pågående arbete, interimsposter och avskrivningar. Dagens normgivningsförarbeten kommer att medföra förenklingar för K2- bolagen om utkastet antas i sin nuvarande form. Diskussion och fortsatt forskning: De fem områden som belyses i uppsatsen är identifierade utifrån vad sju revisorer ansåg problematiska, vilket innebär att det inte går att generalisera att alla revisorer uppfattar dessa som problemområden. Författarna anser att ytterligare forskning kring uppsatsens fem problemområden kommer att behövas göras efter det att det nya regelverket för K2- bolag har antagits. En utökad studie kring kostnad/nytta anser författarna vore intressant.