Browsing by Author "Pawlowska, Ewa"

Now showing 1 - 2 of 2

Gloslistor eller ord i sammanhang - en studie i hur elever lär sig nytt vokabulär i engelska
(2014-01-28) Pawlowska, Ewa; Persson, Persson; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: I denna C-uppsats undersöker vi hur inlärare av engelska som främmande språk lyckas att lära sig nya ord när de får studera ord i kombination (kollokationer) och som enskilda ord. Syftet med uppsatsen är också att ta reda på inlärarnas åsikter om båda metoderna. Uppsatsens syfte är även att diskutera vilka hinder och möjligheter som finns med båda metoderna. Teori: I vårt arbete utgår vi från forskning om två olika ordinlärningsmetoder (kollokationer och listor med enskilda ord) inom andraspråksinlärning, främst engelska som andraspråk (ESL) och främmande språk (EFL). Vår undersökning inspireras av s.k. Lexical Approach, en ny trend inom ESL/EFL som sätter i fokus undervisning om ord i kontext istället för isolerade ord och den tyder på att inlärare oftare lyckas bättre med ordinlärning när de studerar dem i kollokationer. Vi redovisar också forskning som ser positiva aspekter med inlärning av enskilda ord. Metod: Metoderna för ordinlärning utvärderas i relation till fjorton avancerade inlärare av engelska som främmande språk inom en utbildning med IT-teknik. Vi använder oss av den kvantitativa metoden för att få en översikt av antal inlärda ord vid testning. Eleverna testas med gap test vokabulärtester (flersvalalternativ) vid sex tillfällen. Resultaten analyseras utifrån antal inlärda ord per tillfälle och kompletteras men en undersökning om elevernas progression vid inlärning av nya ord. Den kvalitativa metoden används för tolkning av resultaten och en enkät där eleverna uttrycker sina åsikter om metoderna samt analysen av metoderna utifrån ett didaktiskt perspektiv. Resultat: Våra resultat visar att det finns skillnader mellan inlärarna som arbetat med olika metoder. De sammanlagda resultaten tyder på att eleverna verkar lära sig fler nya ord när de får studera dem på ett traditionellt sätt (enskilda ord) istället för när de studerar kollokationer. Det bör dock påpekas att resultaten blir helt annorlunda vid de tre sista testerna då informanterna delats in i smågrupper. Inlärning av nya ord visar också olika tendenser i båda målgrupperna. De elever som lär sig ord i kollokationer får bättre resultat med tiden medan de som läst in enskilda ord lyckats bättre i genomsnitt, men visar brist på progression med tiden.
Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.
(2013-01-23) Pawlowska, Ewa; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna uppsats undersöker jag ordföljden i svenskt skriftspråk hos vuxna andraspråksinlärare med polska som modersmål. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur polska inlärare tillägnar sig svensk ordföljd i skriftspråk. Jag gör detta genom att närstudera sexton texter skrivna av polska SFI-kursdeltagare på C- och D-nivå. Jag intresserade mig för ordföljden mellan subjekt och finit verb i enkla och sammansatta satser samt efter olika typer av fundament. Satsgrammatisk och textgrammatisk ordföljd uppmärksammades också. Möjliga orsaker till problemen undersöktes och modersmålspåverkan utreds. Inlärarnas progression analyserades också och kompletterades med en undersökning om hur ordföljd tas upp i undervisningen. Både modersmålspåverkan och den språkliga utvecklingen jämfördes med tidigare forskning (transferhypotesen och processbarhetsteorin). Resultaten visar att det finns skillnader mellan inlärarna på C- och D-nivåerna i tillämpningen av korrekt ordföljd i olika typer av satser. Samtidigt kan man se generella tendenser i de både grupperna. Informanterna lyckats bäst med rak ordföljd i enkla satser inledda med subjekt. De brottats däremot med inversionen i satser inledda med icke-subjekt. Undersökningen visar ett intressant språkligt fenomen, nämligen att de mer avancerade eleverna på D-nivån gör fler ordföljdsfel i många grammatiska kontexter än eleverna på C-nivån, samtidigt som de prövar mycket mer och vågar testa mer komplexa strukturer. Vissa felaktiga ordföljdsmönster tyder också på modersmålspåverkan, eftersom de illustrerar typiska språkliga drag hos polskan. Undersökningen utmynnar i en karakterisering av olika inlärningsstadier i informanternas utveckling av svensk syntax.