Browsing by Author "Perdawidi, Karzan"

Now showing 1 - 4 of 4

Bildlärarnas olika roller - En kvalitativ studie om rollen som bildlärare från ett goffmanskt perspektiv
(2022-11-16) Perdawidi, Karzan; University of Gothenburg / The Board of Teacher Education; Göteborgs universitet / Lärarutbildningsnämnden
Syfte Syftet med uppsatsen är undersöka bildlärarens möjligheter att bedriva undervisning i klassrummet på högstadienivå. I detta riktas fokus mot att söka ringa in olika bärande former av rolltagande som följer med bildläraruppdraget, samt i detta även undersöka hur lärarna interagerar med elever och den miljö som bildsalen erbjuder. Analysen av det empiriska materialet lägger ut ifrån den goffmanska dramaturgiska modellen. Goffmans teori kommer även i ett andra steg användas för att ge ett vidare teoretisk perspektiv på resultatet. Frågeställningar • Vad kännetecknar bildlärarrollen? • Hur använder sig läraren av den rekvisita som erbjuds i klassrumsmiljön? • Vilka roller intar bildläraren, och vilka kännetecken förknippas med respektive roll? Metod Materialet består av fem lärare som undervisar i bild på grundskolan och som även arbetar som konstnärer. Metoden baseras på en intervjubaserad kvalitativ textanalys för att genomföra studien kring lärarnas upplevelser och erfarenheter utifrån den Goffmanska dramaturgiska modellen. Resultat Resultatet av studien visar att klassrummets miljö har starka influenser i lärarnas agerande och rolltaganden, där hen tar på sig olika roller i bildsalen såsom esteten, ordnaren och kommunikatören.
Rektorers och lärares beskrivningar om de estetiska ämnenas karaktär och betydelse för elevers lärandeprocess och kunskapsutveckling
(2023-01-26) Perdawidi, Karzan; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med studien är att undersöka de estetiska ämnenas roll och funktion i grundskolans undervisning utifrån rektorers och lärares beskrivningar om de estetiska ämnenas karaktär samt betydelse för elevers lärandeprocess och kunskapsutveckling. Studiens frågeställningar är dels hur rektorer respektive lärare beskriver de estetiska ämnenas karaktär samt vilka beskrivningar rektorer respektive lärare i grundskolans estetiska ämnen har om ämnenas betydelse för elevers lärandeprocess och kunskapsutveckling. Teori: Teoretiska utgångspunkter för studien är dels läroplansteorier och Lindströms teori om lärande i de estetiska ämnena. I läroplansteorin används olika läroplanskoder såsom realistisk läroplanskod, moralisk läroplanskod och rationell och medborgerlig läroplanskod. I studien används även Lindströms teori via begreppen Lärande om, med, i och genom. Metod: Metoden baseras på en intervjubaserad kvalitativ undersökning. Informanterna består av fem rektorer och fem lärare som undervisar i ämnena bild, slöjd och musik på grundskolan. Resultat: Resultatet visar på rektorernas och lärarnas syn på de estetiska ämnenas karaktär utifrån rubrikerna Kreativitet, Det praktiska, Det tolkningsbara, Annan typ av kommunikation och Frihet inom ramen. Ämnenas betydelse presenteras utifrån rubrikerna Estetiska uttryck i andra skolämnen, Ämnesövergripande arbetssätt med estetiska uttrycksformer som medel, Fördjupning i de estetiska ämnena via olika tekniker, Användbarhet, Tålamod att lösa problem och Inkludering och Personlig utveckling. Studiens slutsatser visar på att de estetiska ämnena inte är lika mätbara som andra skolämnen, vilket kan bädda för kollegialt arbete. En annan slutsats är att studiens resultat kan underlätta och tydliggöra de estetiska ämnenas karaktär och förhoppningsvis bli ett material för pedagogers och rektorer som kan vara till hjälp i ett förändringsarbete.
Svenska partiernas förhållningsätt till invandring. En kvalitativ analys över partiernas förhållningssätt till lagförändringen 2008 gällande invandringen.
(2015-12-09) Perdawidi, Karzan; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
Bakgrund: Sverige och invandring är ett mycket omdiskuterat ämne i olika sammanhang. Ämnet berörs bland politiker, sociologer, ekonomer etc. På den politiska nivån har svenska partier haft olika syn på invandringen. Vissa partier är emot medan vissa andra är för invandringen. År 2008 förde alliansen och MP fram ett lagförslag som handlade om att underlätta för arbetskraftsinvandring utan för Eu. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera olika partiets argument för och emot lagförändringen. Jag kommer särskilt att undersöka om de argument som framförs kan kopplas till åldrande befolkningen i Sverige samt argument som kopplas till partiernas ideologi. Metod: Jag använder mig av en beskrivande kvalitativ textanalys för att genomföra undersökningen. Under rubriken den strukturella faktorn rangordnas de olika partiernas argument som berör åldrande befolkning för eller emot lagförändringen. Under rubriken den ekonomiideologiska faktorn beskrivs också partiernas argument för eller mot lagförändringen. Argumenten förknippas med partiernas ideologiska ekonomirecept. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att svenska partier generellt har två olika syner på lagförändringen. Alliansen och miljöpartiet argumenterar för lagförändringen medan vänsterpartiet och socialdemokraterna argumenterar mot den. Alla dåvarande svenska riksdagspartier erkänner den åldrande befolkningens utmaningar och behovet av arbetskraftsinvandring. Partierna är överens om att den åldrande befolkningen ger negativa konsekvenser på den svenska ekonomin och välfärden. I en åldrande befolkning minskar förvärvsarbetande och ökar antalet äldre, därför måste Sverige importera arbetskraftsinvandring. Partierna argumenterar kring lagförslaget olika utifrån sina ideologiska preferenser. S och V argumenterar mot lagförslaget medan alliansen och MP är för lagförslaget. De borgerliga partierna har blivit mer liberala i arbetskraftsinvandringspolitik och synen på arbetsmarknaden. Alliansen och MP är för fri rörlighet och minskning av statens kontroll över marknadsekonomin. Alliansen och MP vill öka arbetskraftsinvandring och minska myndigheternas roll gällande arbetskraftsinvandring. Partierna står på arbetsgivarnas sida genom att arbetsgivarna ska bestämma vem, vilka och hur många av arbetskraft ska komma in. Både socialdemokraterna och Vänsterpartiet är restriktiva i invandringspolitik, något som kännetecknar den traditionella vänstern. Partierna är emot lagförslaget och argumenterar att den leder till en icke-reglerad arbetsmarknad eftersom de statliga myndigheterna inte bestämmer över arbetsmarknaden. S och V är inte med på att arbetsgivare bestämmer över arbetskraften eftersom det leder till sämre arbetsvillkor och lägre löner för arbetstagarna. Den traditionella vänstern står på arbetstagarnas sida och emot arbetsgivarnas makt över marknadsekonomin.
UTANFÖR RAMEN - En kvalitativ analys på ett konstnärligt arbete om maktrelationer mellan lärare och elever i skolan
(2022-12-14) Perdawidi, Karzan; University of Gothenburg / The Board of Teachers Education; Göteborgs universitet / Lärarutbildningsnämnden
Syfte Syftet är att utifrån erfarenheterna av min konstnärliga gestaltning och litteraturstudie undersöka hur eventuella maktrelationer mellan lärare och elever kommer till uttryck. Vad händer i klassrummet med hänsyn till maktrelationer mellan lärare och elever och hur begränsar/avskärmar skolan som rum handlingar. Frågeställningar • Hur formas maktförhållanden mellan lärare och elever i skolan? • Hur formas lärare och elevers subjektspositioner i skolan? • Vilka maktstrukturer finns i klassrummet mellan lärare och elever? • Hur formar klassrummet maktrelationen mellan lärare och elever? Metod Materialet består av ett konstnärligt arbete i form av installation och korta intervjuar i det offentliga rummet. Denna analys av studien om maktrelationer mellan lärare och elever i skolan, genomförs utifrån bildsemiotik, där jag tolkar verket utifrån begreppen ikon, indexal och symboler. Metoden består även av diskursanalys och begreppet inramning. Inom diskursanalysen använder jag mig av begreppen makt och subjektspositioner, då jag undersöker vilka maktrelationer det finns mellan lärare och elever, samt vilka positioner de får i konsekvens av dessa. Metoden består även av den Goffmanska dramaturgiska modellen där jag använder begreppet inramning för att förklara rummets betydelse av individers agerande. Resultat Resultatet av studien visar att det finns ett hierarkiskt maktförhållande mellan lärare och elever i skolan. Detta maktförhållande formas utifrån olika sociala och institutionella instrument, såsom lagar och normer. Konsekvensen av detta förhållande gör att lärare, respektive elever får bestämda sociala positioner. Lärarnas position är överordnad och har en styrande och kontrollerande roll, medan eleverna är de som blir styrda och kontrollerade. Skolan som rum pressar in både lärare och elever i sina förväntade roller. Dessa konsekvenser av maktförhållande mellan lärare och elever äger alltså rum med stöd av skolans fyra väggar.