Browsing by Author "Persson, Annika"

Now showing 1 - 3 of 3

Logistics Sourcing Strategies in Nonprofit Point-based Organizations - A Case Study of the Supply Chain Processes at Miljonlotteriet
(2013-07-04) Alibegovic, Sandra; Persson, Annika; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
An organization’s success depends greatly on their logistical performance and how well their strategy utilizes the strengths within the supply chain. The purpose of this thesis is to investigate the specific logistics context of a nonprofit point-based organization in order to analyze and evaluate the current logistics strategy and plausible concepts for improvement. The methodology used was a qualitative single case study, where both interviews and an observation were performed to understand the current logistical processes and future objective. The theoretical supply chain concepts were investigated as a mean to achieve this goal. An evaluation model was created to decide which concept is the most suitable for the company with a great deal of weight on barriers. The results indicated that the concept of Drop-Shipping would significantly improve the efficiency of the logistical processes and reduce the costs. The barriers connected to implementing Drop-Shipping were found to be surmountable, provided that the prerequisite of a partnership is fulfilled.
Loss evasion and tax aversion
(2011-11) Engström, Per; Nordblom, Katarina; Ohlsson, Henry; Persson, Annika; Dept of Economics, University of Gothenburg
The objective of this paper is to study if taxpayers behave in a loss averse manner when filing their tax returns. This is important for tax design but also for understanding human behavior in general. The predictions of prospect theory can be contrasted to those of expected utility theory. We use data for 3.6 million Swedish taxpayers for the income year 2006. Our research method is quasi-experimental using a regression kink and discontinuity approach. We also use an alternative instrumental-variables approach. There is strong evidence of loss aversion. We estimate the coefficient of loss aversion using actual behavior and the instrument-variables approach. Our estimate is very close to the estimates reported in the experimental literature.
Sköra äldre patienters upplevelse av vistelsen på akutmottagningen
(2014-07-03) Alijani, Shadokht; Persson, Annika; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Inledning: Antalet äldre personer ökar i Sverige. Begreppet skörhet används ofta för att beskriva individer som har hög biologisk ålder och minskad fysiologisk reserv, och får i samband med akut sjukdom ökad sårbarhet. Akutsjukvården idag är inte anpassad för äldre patienter och anpassning till de behov äldre patienter har och de krav detta ställer på sjukvården är nödvändig. Mölndals sjukhus akutmottagning (AKM) har cirka 42 000 besökare per år, många av de sökande har hög ålder. Sedan 2012 har screening av sköra, äldre patienter pågått på AKM, det så kallade, Tage- projektet. Projektet innebär att 5 frågor ställs till patienter som är 75 år eller äldre, utfallet av frågorna avgör om patienten anses skör och skall prioriteras högre enligt beslutstödet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). RETTS är det beslutstöd som används för att ge akutvård av hög kvalité och god säkerhet Syfte: Studiens syfte är att belysa sköra äldre patienters upplevelse av vistelsen på akutmottagningen. Metod Studien innefattade 17 informanter som definierats som sköra enligt Tage- projektet. Ostrukturerade intervjuer utfördes där 7 patienter intervjuades på AKM och 10 patienter intervjuades på geriatrisk vårdavdelning. För bearbetning och tolkning har innehållsanalys med induktiv ansats använts. Resultat Resultatet presenteras i två teman och fem subteman. Till temat trygghet har följande subteman framkommit: bemötande, tillit och att vänta. Till temat delaktighet har följande subteman framkommit: att bli sedd och att bli lyssnad till. Informanterna uttryckte att de var nöjda med bemötandet, kände sig väl mottagna och upplevde att personalen var kompetent, vilket ingav en känsla av trygghet. Flera informanter beskrev att personalen var tillgänglig för kommunikation och att de kände sig väl informerade, vilket gav patienterna en känsla av delaktighet. Slutsats Studien visade att informanterna upplevde att trygghet och delaktighet i vården var av stor vikt. För att ge äldre sköra patienter en trygg och värdig vård där de kan känna sig delaktiga krävs kompetent personal. Personcentrerad vård kan tillsammans med RETTS beslutstöd och TAGE screening på AKM vara av vikt för att förbättra vården av sköra, äldre patienter.